Huvudförhandling

Så länge du hela tiden resonerar utifrån dotterns bästa i den här situationen så har du antagligen en rätt god chans att få ensam vårdnad. Fast det beror på vilken rådman det är men det brukar ombuden ha koll på.

Jag fick det eftersom mitt ex var dömd för olaga hot mot mig och använde barnet för att hämnas på mig eftersom jag lämnat honom. Jag hade otaliga exempel på hur hans agerande drabbade barnet. Han misshandlade mig mot slutet av vår relation men det väsentliga var just hur barnet utsattes för hans hämndförsök mot mig.

Det är förstås jättenervöst men jag antar att ditt ombud kommer att föra din talan. Jag har inte behövt säga mycket alls, kanske svara på någon kort fråga. Då gäller det att vara saklig, kortfattad och alltid utgå ifrån barnets perspektiv men det vet du förstås redan. Det är bra att tänka ut färdiga svar på frågor som kan komma upp. Om du kommer av dig eller blir ledsen så får du hjälp av ditt ombud. Du är inte ensam, tänk på det.

Jag har varit i TR många gånger p.g.a. mitt ex och det har hänt att jag har börjat gråta vid något tillfälle. Jag har varit helt oförberedd på det, jag är en samlad, rationell och lugn person annars. Fast när jag satt där och hörde andra beskriva vårt liv och framför allt barnets situation blev det så verkligt att det nästan var outhärdligt. Vi levde i en pågående skräckfilm som var vår vardag men då slog det mig med full kraft. Så behöver det inte alls bli för dig fast ibland är det svårt att veta hur man reagerar. Om det händer är det alltså ingen stor sak. Det är nog väldigt vanligt dessutom.

En jobbig del för mig var före och efter själva förhandlingen när vi väntade utanför rättssalen eftersom mitt ex också var där. Mitt ombud såg till att boka ett rum för besökare så att jag skulle slippa möta exet. Om du har behov av det kan du höra med ditt ombud om den möjligheten finns. När ett av mina ombud hade läst alla handlingar i vårt ärende undrade hon om jag behövde eskort mellan tåget och tingsrätten. (I vårt fall handlar det om våld, hot och stalking.)

Jag har alltid valt de bästa familjerättsadvokaterna även om det har kostat mig en förmögenhet. Fast första gången var jag helt oförberedd så jag tog första bästa, en riktig brännvinsadvokat som läste innantill från det material jag hade lämnat till honom. En mindre katastrof som jag kan skratta åt i efterhand men jag fick ändå ensam vårdnad p.g.a. omständigheterna. Det kan ju vara värt att tänka på. Du verkar dessutom ha ett bra, välförberett och engagerat ombud.

Det är verkligen till din fördel att ditt ex tänker företräda sig själv om jag förstår det rätt. Mitt ex har också gjort det ibland och det har blivit ett spektakel varje gång. Vid ett tillfälle fick domaren avbryta förhandlingen och skicka ut exet eftersom han höjde rösten mot domaren. Framför allt blev det plågsamt tydligt att allt han sa handlade om honom själv och hans behov och inte alls om barnet. Sorgligt men sant.

Tillägg som inte har med själva förhandlingen att göra utan mer som en mental förberedelse:

Det kan vara en märklig upplevelse att besöka tingsrätten som skötsam, laglydig medborgare. Det ser kanske olika ut men där jag bor måste man passera en säkerhetskontroll med metalldetektor och väktare som går igenom ens saker. Sedan finns det en display där varje mål listas med parternas namn och typ av mål för att man ska hitta till rätt sal.

Jag var oförberedd på det, även om jag självfallet förstår varför det är så.

Känner igen den där dubbla känslan. I början hoppades jag verkligen att mitt ex skulle få hjälp och bli en fungerande förälder. Jag önskar så innerligt att mitt barn kunde få ha en vettig pappa. I vårt fall blev det inte så utan pappan började bete sig hotfullt mot barnet också när han inte fick sin vilja fram. Jag förstår inte hur man kan skrämma sitt eget barn på det sättet.

Exet förlorade allt umgänge på väldigt goda grunder. Nu är det länge sedan jag gav upp och pappan har inte träffat barnet på många år men sorgen kommer över mig ibland ändå för barnets skull, trots att jag vet att jag gjorde det enda rätta.

Skönt att ni får ett andrum nu i alla fall och att du slipper stressen kring vartenda beslut som gäller barnen. Om han överklagar kommer det att ta lång tid innan ärendet tas upp igen och ännu längre tid innan ni får ett beslut. Med största sannolikhet kommer hans överklagan dessutom att avslås.

Jag hade insyn i sådant genom mitt tidigare yrke och det är ovanligt att beslutet ändras. Sedan brukar det ta lång tid innan ärendet ens tas upp och då är barnen ännu äldre. Sannolikt inte alltså, men man vet aldrig.