• Anonym (zacke)

    Otrohet?

    Min fru och jag har exakt likadana mobiler i måndags glömde jag min mobil hemma. Åker hem på lunchen och hämtar mobilen. Har precis satt mig tillrätta på jobbet och börjat jobba igen när mobilen ringer. Tar upp och trycker på svara och innan jag har hunnit säga något så säger en mans röst " Hej goding, ville bara ringa och tacka för senast det var underbart" blir ställd, huvudet snurrar hinner tänka att jag inte ska säga något och trycker bort samtalet. Tar upp vanliga fasta telefon på jobbet och slår mitt mobilnummer varpå frun snabbt svarar " Hej älskling!..." Säger att jag glömde ta min mobil i morse och att tydligen har hon tagit min. Först fnissas det lite men rätt snabbt övergår det i allvar. "Har du min då, eller?"  Ja jag var hemma nu på lunchen och hämtade vad jag trodde var min mobil. Snabbt kommer det en order " Ok då gör vi så här, vi stänger båda av våra mobiler nu så det inte blir fel, så byter vi tillbaka ikväll och ringer upp dem som lämnat meddelanden och förklarar" Jaha ok säger jag. Jag låter hennes vara på men på ljudlöst.....ser att samma nummer ringer 3 ggr till under dagen men jag svarar inte, fast det kliar att svara och be personen fara och flyga. Numret finns inte inlagt i hennes mobil under kontakter. Gör en koll på numret och får träff, det går till mannen i en familj på samma gata en bit ifrån där vi bor. Säger jag något om samtalet så kommer det skämtas bort eller det var säkert en felringning eller det var ju ett vanligt nummer eller hur så då är det ju ingen kontakt som jag känner. Hur gör man nu?

  • Svar på tråden Otrohet?
  • Anonym (Heart)
    Anonym (zacke) skrev 2021-02-11 12:07:33 följande:
    Säker på att hon menade inom förhållandet och i mina ögon 
    Är helt ointresserad av vad hon gjort innan vårt förhållande
    Också skrivit mest en reflektion eftersom (jag själv tycker) att själva handlingen inte är det allra värsta, utan lögnerna och ljugandet som alltitd går hand i hand med otroheten. 

    Att hon nu verkar berätta ärligt om vad som har hänt är ju faktiskt något som är väldigt bra mitt i allt elände, för även om ni separerar så har ni barnen ihop och behöver ha ett förtroende för att ni kan uppforstra dom tillsammans.
  • Anonym (Djävulens advokat)
    Anonym (Heart) skrev 2021-02-11 12:22:28 följande:
    Också skrivit mest en reflektion eftersom (jag själv tycker) att själva handlingen inte är det allra värsta, utan lögnerna och ljugandet som alltitd går hand i hand med otroheten. 

    Att hon nu verkar berätta ärligt om vad som har hänt är ju faktiskt något som är väldigt bra mitt i allt elände, för även om ni separerar så har ni barnen ihop och behöver ha ett förtroende för att ni kan uppforstra dom tillsammans.
    Nja, berätta ärligt var det nog inte frågan om. Ts skrev ju att det var tur att han visste mer än vad hon trodde att han visste, med andra ord försökte hon ju ljuga sig ur det på ett eller annat sätt. 
  • Anonym (Heart)
    Anonym (Djävulens advokat) skrev 2021-02-11 12:31:43 följande:
    Nja, berätta ärligt var det nog inte frågan om. Ts skrev ju att det var tur att han visste mer än vad hon trodde att han visste, med andra ord försökte hon ju ljuga sig ur det på ett eller annat sätt. 
    Tja, min erfarenhet är av total förnekelse och att hon inte har gjort något fel, och att det tog flera månader att röka ut någon form av ärlighet. Min ingång i min egen konfrontation var ju å andra sidan inte att jag ville separera - så det kan ju ha såklart  påverkat vilken väg den konflikten tog. 

    Att man kommer så långt som det zackes fru medgav i första samtalet, och att prata om anledningarna tycker jag i sammanhanget får betraktas positivt och som en ärlig början att komma vidare till vad  dom än landar i.

    Ja, det är inte otroligt att hon skönmålar, och att det finns mer. Om det är viktigt att gräva i detta får väl zacke själv bestämma.
  • Anonym (Djävulens advokat)
    Anonym (Heart) skrev 2021-02-11 12:43:46 följande:
    Tja, min erfarenhet är av total förnekelse och att hon inte har gjort något fel, och att det tog flera månader att röka ut någon form av ärlighet. Min ingång i min egen konfrontation var ju å andra sidan inte att jag ville separera - så det kan ju ha såklart  påverkat vilken väg den konflikten tog. 

    Att man kommer så långt som det zackes fru medgav i första samtalet, och att prata om anledningarna tycker jag i sammanhanget får betraktas positivt och som en ärlig början att komma vidare till vad  dom än landar i.

    Ja, det är inte otroligt att hon skönmålar, och att det finns mer. Om det är viktigt att gräva i detta får väl zacke själv bestämma.
    Tråkigt att du har behöva gått igenom det här du också! Verkligen.

    Jag tror frun blev så paff av att han konfronterade henne och att han visste de här sakerna om henne att hon nog insåg att det var lika bra att erkänna till slut. Men, som han sa också, ingen vits att fortsätta gräva i omfattningen osv, det har hänt och så är det med det. Han kommer aldrig få reda på hela sanningen ändå så lika bra att inte lägga energi på det.
  • Anonym (Helt rätt)

    Tråkigt att du hamnat i detta. Men du fick lön för ditt tålamod med de svar du fick och mer kan det nog bli, Jobbar ni hemifrån och nu också så ni är tillsammans hela dagarna? Var det mannen du misstänkte och är det bara sex eller mer?
    Kämpa på jag lider med dig, styrketankar från mig.

  • Anonym (Enkelt)
    Anonym (zacke) skrev 2021-02-11 11:13:36 följande:
    Nej jag tror inte det, egentligen är det ju inte min sak utan det får dem ju hantera inom deras familj. Risken om man ringer som en försmådd äkta man att man inte blir tagen på allvar. Vi får se sådana här saker har ju en tendens att lösa sig själva. Han vet ju inte mina avsikter och kanske beslutar sig för att berätta för sin fru för att förekomma? 
    Rent egoistiskt, för sitt eget välmående, kan det finnas rätt så övertygande skäl till att du vill att hans fru ska få veta.
    Ur ett större och kanske mera moget perspektivs så är det kanske enbart deras egen business.
    Om man ändå vill att hon ska få veta så tycker jag att en variant kan vara att man ställer honom inför ett ultimatum, att han själv för bestämma, typ:
    "Jag anser att din fru har rätt att få veta, jag är inte den personen som tar på mitt ansvar att jag ska hålla det hemligt för henne. Du får chansen att själv berätta annars tvingar du mig att berätta för henne".
  • Anonym (FYI)

    Var det den grannen som du misstänkte? Har du fått reda på hur dom träffades och hamnade i en sådan situation? Känns jävligt skumt.

  • Anonym (zacke)
    Anonym (FYI) skrev 2021-02-11 14:52:21 följande:

    Var det den grannen som du misstänkte? Har du fått reda på hur dom träffades och hamnade i en sådan situation? Känns jävligt skumt.


    Ja det var den som jag misstänkte. Jag fick en tidslinje av henne och även hur och var men som jag förut har skrivit så har jag ju ingen aning om den stämmer och det är heller inte intressant för mig.
  • Anonym (me)
    Anonym (zacke) skrev 2021-02-11 15:22:27 följande:
    Ja det var den som jag misstänkte. Jag fick en tidslinje av henne och även hur och var men som jag förut har skrivit så har jag ju ingen aning om den stämmer och det är heller inte intressant för mig.

    För vad det är värt, jag tycker du hanterar detta föredömligt!


    Du agerar istället för att reagera. Låt det ta sin tid och ta hand om dig!
    Det kommer bli tufft, där kommer vara sorg (och låt sorgen ta sitt) men det kommer bli bra till slut.

  • Anonym (VS)
    Anonym (zacke) skrev 2021-02-11 10:05:26 följande:
    Hon erkände att hon varit otrogen vid det tillfället som jag såg (när hon klev in i Volvon) och ett par gånger till innan. Hon berättade en tidslinje utifrån hennes perspektiv och jag har inget intresse eller möjlighet att kolla om det är sant, det som har hänt har hänt. Jo jag har talat om för henne att jag vill att vi delar på oss och har i stora drag berättat hur jag vill att det ska se ut och gå till. Hon förstod verkligen som hon uttryckte det att jag såg henne som "förbrukad och smutsig".
    Hon bad om ursäkt för att hon inte kunde motstå att agera på impulser om att få ha sex där hon inte är fru och inte är mamma utan bara få ha sex och inget annat. Hon var på slutet samlad men också ledsen vilket var tydligt. Som det verkade igår så vill hon ju inte ta strid om någonting men vi får se. Hon nämnde bara några få saker som hon anser är hennes vilket dem tveklöst är. Jag är ju rädd men beredd på att nu börjar det riktigt svåra.
    Hej TS

    Kanske jag som tolkar din beskrivning fel nu men.....
    Hon blev ledsen och och bad lite lojt (låter det som) om ursäkt.
    - Visade hon ingen genuin ånger?
    - Blev hon inte upprörd av att du så bestämt sa att det är slut och skilsmässa är oundviklig? Gav hon bara upp så lätt?
Svar på tråden Otrohet?