Olika tro gör sprickor i vårt äktenskap.

Haha, du fattar visst inte.

TS har inte i sin text någonstans skrivit att hon vill att maken ska säg att hon har rätt.

Hon uttrycker önskan att han accepterar att hon har sin tro.

Hänger du med nu?

Var har jag lagt ord i din mun?

Jag ställde frågor till dig då jag uppriktigt var nyfiken hur du tänker.

Helt naturligt bli orolig ifall det skulle bli förändring i partnern om hen börjar tro på något man inte har en aning om, men då får man väl prata med partnern och se vad det handlar om.

Sedan får man se om man kan få det funka ändå och acceptera varandras olika tro. Ibland kanske det inte går.

TS man tror ju även han på något; det materiella som kan bevisas.

Jaha, då var jag inte tydlig. Jag undrade varför? Alltså varför skrev du så, att du är villig att ändra dig?

Precis.

Jaha, ok. Vad är sant för dig?

Det är upp till dig att öppna upp dig och bjuda in Gud i ditt hjärta, om det är vad du väljer att göra. Sen kommer han göra resten. Men väljer du att inte tro, och att inte öppna dig för möjligheten, då har du ju gjort ditt medvetna val.

Och sen kan man ju även vara som mannen på den öde ön, som bad Gud om och om igen att rädda honom, men inte ville kliva på den båt som kom förbi och stannade med orden "nej tack, Gud kommer att rädda mig". Dvs vill man bara se det man vill se, kan man missa det Gud försöker visa en.

Ni ser/känner ingen skillnad mellan en sk gud som far över himlen i en vagn och skapar blixtar, som man idag har helt klara bevis för hur de uppstår, jämfört med en Gud som skapat/originerat de levande saker vi ser runtomkring oss, där det enda som finns i teorier om hur allt blev till är synnerligen svaga filosoferingar om hur nåt krälade upp ur en slags 'ursoppa' med den inte ens tusendels promille chans för det att kunna hända (eller hur det nu var, nåt liknande)?

Som man frågar får man svar.

Har inte diskussionen spårat ur nu? Om man kan bevisa Guds existens eller inte, har debatterats i tusentals år, och problemet lär inte kunna lösas i en tråd på Familjeliv! :D

Frågan var väl hur ett par ska kunna leva ihop, om den ena tror och den andra inte. Det finns inget "rätt" och "fel" i trosfrågor (förutom att ingen får skylla på sin tro för att bryta mot lagen).

För att återgå till ämnet, så tror jag att detta var ännu en av de saker som var lättare förr, då män tilläts vara män och kvinnor tilläts vara kvinnor. Männen went about their business in the world, och accepterade att familjens kvinnor var mer kyrksamma. De fick lov att gå i kyrkan om söndagarna, brodera altardukar och arrangera blommor i kyrkan, hjälpa till med kyrkfikat eller i söndagsskolan, vara med i kyrkans syjunta och samla in pengar till hednamissionen - och svärma lite för kyrkoherden i all oskyldighet!

Männen lät dem hållas. Det blev inte de här bråken, som det blir nu när män och kvinnor förväntas vara precis lika på alla områden... men så kan det ju aldrig bli. 

Bibeln är ju enligt alla kristna någonsin skriven av människor? Alltså en felbar tolkning? Haha inte ens kristna tror att det som står i bibeln reflekterar det som hände perfekt.

Ni ateister borde gå in på facebook och ta den här diskussionen med muslimerna istället, muslimerna är faktiskt bokstavstroende som i att koranen är ders guds EXAKTA ord. Se så, gå in där och säg att det inte finns några bevis. Nej just det, ni är ju trots allt ynkryggar. Hahahaha.

Belägg för vad? Att muslimerna tror att koranen är deras guds exakta ord? Behöver jag verkligen komma med belägg för det? Vill du ha belägg för mitt påstående om att ni är ganska fega som bara vågar hoppa på kristendomen? Du får nog vara lite tydligare.

Haha, det var öppet mål, kunde inte stå emot. Men jag är fortfarande lite nyfiken på er, hur ni ser på saker och varför ni sitter här på sidan 17 i tråden och klankar ner på kristendomen? Vad är problemet så att säga? Fantasifoster hit och dit, som jag ser det så är det bara ignorant att sätta den stämpeln på en filosofisk infallsvinkel på universum. Nej, Gud är inte en varelse. Nej, prästerna som har missbrukat kristendomen som ett sätt att skaffa sig makt är inte representativa.

Ställ mig en fråga istället för att tjata om bokstavstroende sektgalningar i USA eller Knutby, jag är långt bättre beskaffad att faktiskt föra en diskussion med. Jag kan till och med lova att jag ska hålla klart högre nivå än tidigare inlägg.

Nu är jag inte säker på om det är den här du menar och egentligen tar det emot rejält att hora ut min syn på saker såhär men samtidigt så är jag lite nyfiken på vad du har att säga.

Gud är i min definition inte en varelse och det är högst tveksamt om det ens är vad vi skulle kalla ett medvetande. Gud är universum, och därmed allsvetande (som i att all data finns i universum), allomfattande, allsmäktig och evig. Guds lag är enkel; begå inte synd. Vad är synd? Det är lite knepigare, men som vissa kritiker menar så är inte kristendomens moralfilosofi unik för just kristendomen. Många religioner har den gyllene regeln som mest grundläggande dekret. Nästan alla moralfilosofiska frågor går att besvara utifrån universellt erkännbara goda handlingar, och det är dessa jag menar är Guds vilja. När jag refererar till hawking radiation så är det för att påminna om att inte ens svarta hål annihilerar data, utan den sparas (enligt hawking) på dess yta, och med tillräckligt starka sensorer och analysverktyg så skulle vi teoretiskt sett kunna återge samtliga händelseförlopp i universums historia korrekt. Du kanske inte personligen upplever ditt gudomliga straff som i att någon rödhudad galning med eldgaffel och horn sticker dig för all evighet, det är en enkel bild, typ ett säljargument för obildade bönder på 1400-talet som gick ut på att få dessa att sluta mörda och våldta varandra.

Ordet Gud i sig är intressant, både svenskans Gud och engelskans God är bara en bokstav vardera ifrån god/good. Jag tror att det är vad som menas, om man läser mellan raderna och försöker förstå. Jag kan fortsätta men vill inte skriva en för stor wall of text.

Varför spelar allt det här roll? Nihilism är motbjudande och vidrigt. Därför. Nihilism är ateismens bror och dessa går hand i hand. Du har säkert hört argument om att ingenting spelar någon roll, vad gör det för skillnad, solen dör ändå om 100 miljoner år och förintar jorden varpå allt jag någonsin har gjort och alla spår av det upphör att existera. Så varför inte begå den ena eller andra synden mot universums moral? Varför inte stjäla, mörda och ljuga? Vad spelar det för roll? Universum, that's why. Mänskligheten får leva med konsekvensmönstret av dina synder för evigt.

Så nu förstår du varför naturvetenskapliga bevis blir ovidkommande, det handlar inte om det. Om du vill att jag "bevisar" varför det är fel att begå synder så kan jag göra det men det får inte plats i det här inlägget. För övrigt, det här är inte direkt enkelt att skriva om och det tog mig fem minuter, så ha visst överseende med att jag kanske har uttryckt mig klumpigt och imprecist någonstans.

Tråkigt. Lögner? Lösryckt dravel? Men du kan inte peka på det någonstans annat än i att jag kopplar samman nihilism och ateism, vilket jag är långt ifrån ensam om. Jag påpekar dessutom bara att dessa går hand i hand. Du kan nog bättre än så. Jag reagerar lite på att du kallar mig lögnare, du får mer än gärna peka ut var någonstans jag ljuger.

"Universum är gud, okej visa att det är så", du missar ju poängen helt, jag visade att det är så, så att säga. Jag bryr mig inte om vad du tror på, det är inte mitt problem utan ditt, jag har inget som helst av att konvertera dig.

Sedan är du mer än lovligt hemmablind, "Tro kan användas för att rättfärdiga vad som helst oavsett om det är sant eller falskt", du är medveten om att Sovjet med miljontals döda hade ateism istället för en statsreligion, eller hur? Så frånvaron av gudstro kan rättfärdiga vad som helst det med.

Nej, nu räcker det. Du känner inte ens till Descartes "cogito ergo sum", det är liksom gymnasienivå på den och att diskutera dessa frågor med någon som helt saknar bildning, filosofisk insikt och det minsta måttet ödmjukhet är meningslöst och förnedrande. Mitt svar står redan att finna, men eftersom att du inte har läsförståelsen som krävs och för att det verkar som att något har hänt dig i en kyrka så lämnar jag dig här.

Jag rekommenderar heroin till dig, det är din livsåskådnings ultimata existens.

Nej, nu räcker det. Du känner inte ens till Descartes "cogito ergo sum", det är liksom gymnasienivå på den och att diskutera dessa frågor med någon som helt saknar bildning, filosofisk insikt och det minsta måttet ödmjukhet är meningslöst och förnedrande. Mitt svar står redan att finna, men eftersom att du inte har läsförståelsen som krävs och för att det verkar som att något har hänt dig i en kyrka så lämnar jag dig här.

Jag rekommenderar heroin till dig, det är din livsåskådnings ultimata existens.

Gäsp. Lögner och svammel. Ställ en konkret fråga, så kanske jag bemödar dig med ett svar. Men du är ju förståndshandikappad så det lär inte fungera för dig. Typ som den här hur vet jag att all data finns i universum? Ja var annars? Haha du har liksom inte ens den mest grundläggande förståelsen för ditt eget så omhuldade område vetenskap. Vet du vad som menas med data? Jag tror fan inte det.

Jag behöver inte förminska dig, du är redan ungefär så liten som man kan bli.

Haha ta det här med dina gymnasievänner gullet.

Som om du är värd mer? Du behöver bli förolämpad och personligt angripen. Du behöver få höra sanningen för en gångs skull. Du är en ointelligent, obildad (VEM känner inte ens till Descartes? Ännu värre, hur dum måste man vara för att känna till cogito ergo sum men inte förstå dess innebörd?) liten flicka som sitter och är sur på religion utan att ha tagit ens en halv eftermiddag till att fundera. Du är mer än lovligt arrogant som tror dig stå över 95%+ av världshistoriens största tänkare och 99% av människorna som någonsin levt. Utöver det här så är du feg, du lyckas bara trumfa och vinna över den allra minst intelligenta gruppen religiösa och du vågar bara hoppa på kristendomen, islam eller judendomen är en big nono, det vågar du inte, och absolut inte i verkligheten. Du säger liksom inte ens någonting. "Jag tror bara på det som är bevisat", du bidrar ju inte ens. Du sitter och slänger ur dig oneliners där beviskravet är att det ska kännas rätt för dig.

Varsågod, jag har just gjort dig den största tjänsten någon någonsin har bemödat sig. Printa ut det här och läs det varje dag tills budskapet sjunker in.