Inskolning först vid 3 år?

Mina tvillingar började vid två års ålder och det tyckte vi var perfekt, De gick kortavdagata åtta till tre och det var toppen för dem, de blev inte trötta. Det kan vara svårt att börja på förskola vidsträckta för då har många gått i två år och är väldigt vana. Vet barn som börjat vid fyra och fått problem att komma in i gruppen.

Rekommenderar att börja vid två år och gå korta dagar. Helst förmiddagar eftersom det är då den pedagogiska verksamheten sker, mellan nio och elva brukar det vara. 

Jag är hemma med min 2åring som blev 2 i oktober. Kommer vara hemma tills nästa bebis kommer, så kan börja 15 timmar på förskolan vid 3 års ålder är tanken.

Jag tog inte ut några dagar första året. Skyddat sgi 5 dagar veckan. Tagit semester efter 1 årsdagen för att slippa ta föräldrapenning den tiden. Samt 3 månader föräldraledigt för mitt äldre barn, dagar som annars skulle brunnit inne.

Jag kommer ha skyddad sgi under hela tiden!

Två av mina barn har inte gått på förskola alls, och de andra två kommer troligen att börja vid 4 års ålder. Jag ser själv inga nackdelar med att skippa förskola helt, och det finns i mitt tycke inga nackdelar med att vänta till barnet är 3. De av mina barn som inte har gått i förskola är sociala, funkar bra i skolan och med kompisar, ligger inte efter utvecklingsmässigt någonstans. Dessutom är de väldigt trygga i sig själva och har noll separationsångest. Kanske för att de har sluppit alla gråtande lämningar som små? Jag vet inte. Men kör bara! Bra idé!

Varför kan du inte bara skriva att du vill vara hemma med ditt barn länge?

Varför måste du kritisera förskolan eller skriva att en ettåring knappast får ut något av det?

Varför?

Skriv bara att du vill vara hemma. Det räcker så.

Det ena är inte bättre än det andra.

Planerar ni att skaffa syskon tätt? Frågar för att i vår situation var vår dotter vid 1,5 år väldigt social, men vi hade absolut inga planer på syskon då, så hon hade det tråkigt hemma där fanns inga andra barn. Hon började på förskola vid 1,9 och skolades in på 2,5 dagar. Vi kan räkna de dagarna då hon grät när vi skulle gå - men hon grät inte FÖR att vi skulle lämna henne där, utan för att hon ville att vi skulle OCKSÅ stanna där Hon hade stort behov av att ha andra barn och människor kring sig (det är inte så många andra andra hemma på dagarna), såför oss var det ganska klart att förskola var ett definitivt måste för henne. Men andra barn är annorlunda, så ni får väl helt enkelt avvakta och bestämma senare, när ni ser hur det går och vad som behövs till just ert barn

Jg vill råda dig att fundera på hur du skyddar din sgi. Första året är sgi skyddad.

Men är du sedan tjänstledig från arbetet måste du ta fem föräldrapenningdagar per vecka för att skydda sgi.

Att nolla din sgi vill jag verkligen avråda dig från. Skulle du bli sjuk får du inte en krona i ersättning. Ni får inget från soc så länge din partner har inkomst. Räcker inte det blir ni tvugna att sälja allt ni har innan ni får hjälp från soc.

Vad händer om ni separerar, du blir sjuk och inte får en kronor i ersättning?

Detta säger jag inte för att hävda att ditt barn ska gå på förskola. Vi är själva hemma till 2,5 års ålder.

Mitt tipps till dig är att studera halvtid på distans under en period för att skydda sgi. Pluggar du vårtermin och hösttermin har du dessutom sgi skyddad över sommaren.

Jag känner ett tvillingpar som var  hemma med mamma till de var tre, de är inte sociala alls, kan ju bero på genetik och annat förstås. Men jag tror det är jätteviktigt att man själv är väldigt social om barnen skall vara hemma i tre år,så att barnen får träffa andra vuxna och barn regelbundet. Det kan ju vara vänner, släkt och eller öppen förskola.
Själv tror jag att korta dagar på förskola är utvecklande för barn från ca två års ålder. Åtta till tre fungerade jättebra för mina barn.Men det går säkert lika bra att de börja vid tre år

Finns absolut inget måste att gå på förskola alls egentligen. Men något som kan vara värt att tänka på är att barn runt två års ålder får lite mer socialt behov och då gärna av jämnåriga, något som kan vara svårt att tillgodose hemma då väldigt få föräldrar är hemma med sina barn i den åldern. På öppna förskolan och liknande brukar det mest vara mindre barn än så. Så det krävs lite jobb för att tillgodose det. Personligen, efter att ha upplevt vilken tillgång och lycka förskola har varit för min dotter från 2 år, så skulle jag ha barnet hemma till ca 2 år och därefter ha korta dagar och kanske även en dag ledig i veckan. Då får barnet både mycket föräldratid samt det positiva med förskola som faktiskt finns i lagom dos (om den är bra). Så kommer vi göra med nästa barn. Man bygger även på mycket kötid och kan välja och vraka mellan de bra förskolorna, i alla fall i Stockholm där jag bor men det kan se olika ut med kösystem i olika kommuner. Min erfarenhet är att kvaliteten på förskolorna varierar väldigt mycket och att man ska lägga mycket tid på att hitta dom bra. Föräldraenkäter kan vara ett bra sätt att börja för att få ett hum. Men som sagt, det här är min personliga åsikt/erfarenhet.