Sexlöst förhållande

Jag ger upp nu.....

Jag ger upp nu. Vi har varit tillsammans i nio år. Vi är båda runt 40, har barn, tränar, umgås med vänner osv. Vi är aktiva och engagerade i det mesta utom i vårt eget förhållande. Jag har tagit initiativ till parterapi, varit hos sexolog och själv tagit hjälp av terapeut för att vårt förhållande ska fungera. Min uppfattning är att hon tror att förhållandet sköter sig självt automatiskt. Jag anser att man måste jobba aktivt för att hålla liv i förhållandet. Hon tycker att förhållandet är bra och hon är nöjd som det är. Vårt sexliv är så gott som obefintligt. De få gånger vi har sex är det under täcket, liggandes i sked, med släkt lampa. Det finns noll intresse att testa nya grejer. Inombords dör jag långsamt. Vi pratar mycket med varandra och hon pratar av sig medan jag aktivt lyssnar. Hon vet att jag är missnöjd med vårt sexliv men hon tycker inte att det är dåligt och förstår inte hur jag kan vara missnöjd. Det blir väldigt mycket skuld när vi pratar om vårt sexliv och det slutar med att jag känner mig äcklig och får be om ursäkt för mina snuskiga fantasier. Hon får för sig ibland att jag skulle vara otrogen mot henne och då bli hon svartsjuk och kontrollerande. Jag är inte otrogen man vad tror hon? Hon vill inte förändra något, allt är bra och hon är nöjd, då finns inga problem. Hon är en fantastisk fru och mamma och har många bra egenskaper men även sexet behöver fungera. Jag älskar sex och det betyder mycket för mig. Jag mår bra av sex men nu finns inte ens sex som en ventil längre. Hon vill bli förförd, fokus ligger på hennes njutning. Det får inte vara ansträngande på något sätt. Jag förför gärna men att lägga ner en hel dags eller veckas bearbetning på något som kanske eventuellt slutar med att ligga sked under täcket med släkt lampa börjar bli långtråkigt. Vi njuter inte tillsammans. De första tre åren hade vi ett väldigt bra sexliv sedan dess har det bara gått utför. Nu har jag tappar lusten helt och hållet. Jag blir inte ens kåt längre. Jag vet inte om jag skulle bli kåt av någon annan kvinna, oavsett så känns det hopplöst. Jag har alltid varit en sexuell person som kunnat njuta av sex. Jag har alltid känt mig sexig och attraktiv. Ska det vara såhär? Är det bara jag som känner såhär?

I helvete. Inget i TS handlar om att "knulla av sig", det handlar om att vilja ha ett aktivt och tillfredsställande sexliv med den person som man älskar och som påstår sig älska en tillbaka. Men om du är nöjd med en platonisk relation, och inte har några som helst behov av att känna dig älskad och åtrådd, varsågod. TS fru verkar vara ett kap för dig.

Det känns inte direkt som någon sjuklig sexuell avvikelse att vilja ha sex på ett friare sätt, t ex utan täcke, kanske inte ens i sängen, någon annan ställning än att skeda och kanske med ett mjukt sken från en lampa.... Ja herregud, ts måste ju vara porrskadad.... Eller så är det du som läser in väldigt mycket utifrån din egen begränsade värld.

Livet är ofta ganska oglamoröst. Jobba, hämta barn, underhålla barn, städa, tvätta, läxor och lägga sig. Måste på måsten.Äta jobba sova dö.

Det som ger gnista i allt detta vardagliga är verkligen sex. Och då inte jakten på orgasm utan själva förförelsen. Att känna sig attraktiv, sensuellt, passion och samhörighet. Att tillsammans ge sig hän och bara njuta av varandra.

Jag tycker inte din känsla är konstig. Tvärtom.

Du vill känna dig attraktiv och att din fru ska vilja ha dig mer än en bästa vän. Problemet är att attraktionen är svår att hålla liv i efter lång tid tillsammans, det måste man jobba på. Inte bara du utan hon måste också vara med på tåget. Hon måste vilja detta.

Har inget bra råd egentligen mer än att hon måste vara delaktig i att jobba på attraktionen i relationen. Inte tas den för given. Och du behöver nog sätta hårt mot hårt här att det inte kommer funka om det inte blir förändring. Och den förändringen ligger inte i att hon ska ligga mot sin vilja men att hon tar en funderare kring varför hon inte vill och varför hon inte har ett sug. Vad beror det på? Är hon inte längre attraherad? Har hon svårt att njuta av sex? Hormoner? Vad kan göras för att få relationen mer sensuell? Vad kan du göra, vad kan hon göra? Kan hon gå till en sexolog själv för tips? Hur ska ni mötas i detta? Inte bara säga jag har rätt och du har fel.

Sen förstår jag henne till viss del också. När jag gick på p-piller hade jag sällan något sug alls efter sex. Fanns liksom inte i kroppen. Det fanns så mycket annat som var viktigare. Och det var svårt att få igång kroppen att känna lust. Tyckte min man var otacksam och hade fel fokus. Hur kan man lägga så mycket energi på något så icke väsentligt som sex? Sen slutade jag med dessa.... jisses... fick ett sexdrift som en pubertal tonåring till och ifrån. Då fattade jag.

Idag kan jag inte tänka mig en relation utan passionerat sexliv. Det är glittret i tillvaron. Och det stärker relationen något oerhört.