Frida123123 skrev 2022-02-15 07:17:18 följande:
Heja GlitterLina! Känner till dig sedan tidigare och din kamp mot ett barn. Håller tummarna för dig nu.
Jag vill boosta tråden med lite hopp. Jag är över 40 år, inga barn sedan tidigare. Av olika anledningar bestämde jag och min sambo sent i livet att vi ville skaffa barn, inte visste jag att det skulle vara så svårt. Vi köpte ett 3-pack på en privat ivf klinik. Ingen billig historia. tror det kostade runt 85 000kr, Tur är väl att vi båda tjänar bra och har råd. Ivf kliniken sade till oss att chansen till att lyckas ( vet ej om de menade graviditet eller fullbordad graviditet ) var på 23% första gången, 66% andra gången och mot 80% tredje gången. Observera att siffrorna inte är exakta.
Vår första ivf, full av förhoppningar ledde till 5 äggblåsor och 3 ägg. Man återförde 2 st. Ingen graviditet. Min andra ivf ledde till 10 äggblåsor, 10 ägg var av 3 blev befruktad. ingen graviditet eller till frysen. Efter 2 ivf hade vi möte med kliniken och de sa att prognoserna såg sådär ut och att donation skulle öka chanserna. Här började jag kolla upp donation och började sörja mina egna ägg.
ivf 3, ledde till överstimulering. Alla blev förvånade över detta då jag hade lågt amh och var svårstimulerad. Hade då 15 stora och flera små. Fick coasta och tillslut ledde detta till 14 äggblåsor, 9 ägg och 6 blev befruktade. Fick även 2 till frysen. Första insättningen ledde till graviditet men i vecka 8 upptäckte man att embryot stannat av i utvecklingen, vilket hände igen men frysta ägget Nr 1. Sista ägget ledde till graviditet igen.
Idag är jag i vecka 15, 14+1. Har varit på 3 ultraljud och gjort kub. Allt ser perfekt ut! Och jag fick höga värden på kuben vilket var Överraskande, dvs låg risk för kromosonavvikelser.
Visst är jag fortfarande orolig och mycket kan fortfarande hända men än så länge så ser det ut som att det blir en bebis i Augusti! Jag trodde inte det här och vill sända hopp till alla er andra som kämpar.
Om Inalina är kvar i tråden så undrar jag hur du mår nu? Hur långt gången är du? Din historia var ju också ett sant mirakel.
hej Frida! vad härligt att allt går som det ska för dig!!
KUB är verkligen en milstolpe där man kan andas ut lite efteråt!
tror absolut att din historia ger många hopp här i tråden och ork att fortsätta kämpa sig igenom de tuffaste dagarna.
jag mår bättre nu, har inte det konstanta illamåendet jag hade fram till v 15-16, däremot har jag fått covid nu så helt bra är det väl inte heller
men verkar hyfsat milt ändå jämfört med de andra varianterna man hade kunnat få så det var mest en tidsfråga innan det drabbar en. (speciellt då jag har en snart 3åring på dagis).
Det blir en liten pojke denna gången, som är beräknad i juli och jag har fortfarande overklighetskänslor över att faktiskt vara gravid. får väl börja tro på det när bebisen faktiskt är här.
Jag håller tummarna så hårt för alla andra här inne, och jag tycker det är en fantastisk tråd där folk är så otroligt stöttande, så det är svårt att ge sig av