Kan ni lita på er partner igen?
Kan dom som skriver i den positiva otrohetstråden, seriöst mena att resultatet i den här tråden är positiv? Det går inte att blunda för att otrohet sårar och skadar.
Inlägg från: Anonym (Dearling)
|
-
-
Hur har det gått?Anonym (Yxy) skrev 2020-12-24 23:49:42 följande:Kan ni lita på er partner igen?
Min man otrogen för två år sedan. Själva otroheten är lagd bakom oss men jag kan fortfarande inte lita på honom, hur lång tid tar det tills jag kan det? Han gör allt för att jag ska lita på honom, är tålmodig och öppen. Jag vill inte vara svartsjuk och paranoid.
Och en till fråga - varje gång jag ser en serie, läser en bok om otrohet eller om det kommer på tal generellt (mina vänner vet om allt), slängs jag tillbaka och blir ledsen. Kommer det aldrig gå över?
Har du lyckats glömma nu? -
Anonym (va?) skrev 2024-04-15 18:04:03 följande:Ur ett strikt egoistiskt/narcissistiskt perspektiv, dvs om det enda man bryr som om är sig själv och alla andra skiter man totalt i så finns du ju säkert massor med "positivt" med att svika, ljuga, manipulera andra för att gynna sig själv.
Men jag misstänker att den här tråden inte handlar så mycket om vad saker faktiskt är i verkligheten utan mer om vad man vill intala sig själv för att kunna leva med sig själv och sina val.Så utomordentligt fånigt, att behöva få bekräftelse av andra att man inte gör något fel. När man är vuxen och kan räkna ut saker på egen hand, att otrohet är fel och skadar. Det hjälper inte att andra säger att en spade inte är en spade,
Höjden av dumhet säger jag,
-
Anonym (Det går över) skrev 2024-04-22 13:32:57 följande:Observera jag skrev ingenting om att bryta upp eller ej. Det har liksom inte med saken att göra.
Det är inte alls ovanligt att man stannar i relationen fast tilliten fått sig en törn.
Vad jag säger är att en självständig partner inte ser på det inträffade fullt så drastiskt. Medan den osjälovständiga ser det som som att livet har tagit slutEn självständig partner ( jag anser mig som en) räds inte att lämna och leva singelliv. Självständig är inte rädd att stå på egna ben, och tillåter sig inte bli dåligt behandlad.
Jag tycker det är osjälvständiga som stannar till varje pris, för att de är rädda att bli ensamma eller inte få någon annan.
Jag har lämnat en som var otrogen direkt när jag kom på det. Utan att tveka eller ångra mitt beslut. -
Anonym (va?) skrev 2024-04-24 17:31:24 följande:Det var väl bra men det kunde ju lika väl varit så att din partner fortsatt knulla runt och då är det kanske lite svårare att "glömma" eller hur? Hur man än vrider och vänder på det så tar man alltid en risk genom att stanna kvar i en relation med någon som visat sig vara opålitlig och varför ta den risken om man inte behöver det?
Du skriver att en otrohet inte är en vattendelare för dig, innebär det att du struntar i om din partner är ärlig med dig eller inte? Menar du att du struntar i vad din partner gör bakom din rygg så länge du får bekräftelse och personen är en bra förälder? Menar du att du struntar om gränserna för er relation respekteras eller ej bara du får bekräftelse? Problemet med otrohet är ju inte sexet, det är ju bristen på ärlighet och brist på respekt för sin relation och dess gränser, men det menar du är oviktigt och ingen "vattendelare"?
Att acceptera att andra ljuger för dig, går bakom din rygg och manipulerar dig att vara kvar i relationen genom att undanhålla sanningen för dig är väl inte vad man normalt förknippar med självständighet?
Och angående bra föräldraskap? Är man verkligen en sån bra förälder om man medvetet sätter sin relation på spel med allt det innebär för barnen för sitt eget nöjes skull? Hur mycket värderar man sin partner, sin relation och sina barns trygghet om man gladeligen sätter det på spel för några knull? Och varför skulle man öht vilja fortsätta vara kvar i en relation med någon som bevisligen tyckte att sitt eget nöje var viktigare än sin familj och sin relation?Exakt så känner jag med.
Jag har lärt mig att självständighet är att klara sig på egen hand. Om någon behandlar en dåligt, är man självständig nog att säga ifrån och lämna. Man är inte rädd för att bli själv, utan klarar sig lika bra på egen hand.
-
Anonym (va?) skrev 2024-04-24 18:27:36 följande:
Det lustiga är att det är ju så de allra flesta resonerar i alla andra sammanhang, jag menar inte fan hör man något förorda förståelse, förlåtelse och fortsätta ha en relation med en kompis som precis blåst dig på alla dina sparpengar och visat sig vara en notorisk lögnare. Och jag har då aldrig hört det kallas för moget självständigt att fortsätta umgås med en sån personen och fortsätta låna ut ännu mer pengar utan det brukar snarare kallas för naivt.
I stort sett ALLA sammanhang så rekommenderas man inte fortsätta umgås med personer som sviker och ljuger. Men av någon märklig anledning verkar det vara heeeeeelt andra bullar som gäller en falsk och opålitlig partner och då är det tydligen inte alls naivt att vara kvar i en relation med personen, fortsätta lita på personen och hoppas på det bästa utan bara moget och självständigt.
Personligen tycker jag det inte spelar någon roll om en falsk och opålitlig person är min partner, min kompis, kollega eller bekant... såna personer vill jag helt enkelt inte ha att göra med utan föredrar att omge mig med människor som jag kan lita på. Livet är alldeles för kort för att slösas bort på trasiga människor och relationer.Ja, det är himla märkligt !
Har dock bara stött på det fenomenet på FL. Majoriteten av folk jag känner och umgås med, brukar stötta valet att lämna en otrogen partner. Tala om för den bedragne att den är värd så mycket bättre, du är stark och klarar det här.
Jag har faktiskt aldrig hört folk säga, att en person är stark och självständig som stannar med en otrogen partner.
Det är min åsikt med, att man bara ska omge sig med människor som inte går bakom ryggen på en. Det gäller alla såsom vänner, arbetskamrater, släkt och partners.
-
Om man kallar det osjälvständigt att lämna sin otrogna partner, så måste folk som inte tycker likadant kunna säga sin åsikt. För mig är det de starka som vågar lämna, då de får börja om på nytt istället för att hänga kvar vid det trygga gamla.
Visserligen Inte lika tryggt som innan, men många vågar inte tro att de kan hitta någon ny och bättre, eller att dom klarar sig utan en partner. Så de klamrar sig fast allt de kan, för att slippa kasta sig ut i det okända.