• Anonym (Överlevare)

    Vårdnadstvist

    Tänkte på att pappor som misshandlar mammor framför barnen får delad vårdnad, så anser rätten numera att pappor inte kan göra fel.

    Men gudnåde om mamman gör något minsta fel, även om hon har blivit misshandlad, då får pappan ensam. Tex att må dåligt och vara rädd för pappan som misshandlat henne, gör henne till en dålig mamma som inte bör ens få delad vårdnad.

    Rätten går tyvärr aldrig efter barnens bästa, utan pappans bästa.

    Ja jag är bitter, eftersom rätten ansåg att deras pappa och jag skulle ha delad trots grov misshandel mot mig framför barnen. Och nu använder han barnen som maktmedel....Jag framställdes som dålig mamma som skrämde barnen med min rädsla för honom, men hallå han misshandlade mig! Tyvärr är jag inte ensam!

  • Anonym (Överlevare)
    Anonym (Pappor räknas också) skrev 2020-12-02 23:40:18 följande:

     

    Du försökte ta dina barn ifrån sin pappa, du tycker inte att du kanske får det du förtjänar?


    Nej men jag försökte skydda dem från sin pappa. Han valde våld inför sina barn! Det ska aldrig någonsin vara okej, barn har rätt att känna sig trygga!

    Det är väldigt stor skillnad!!!
  • Anonym (Överlevare)
    Anonym (Vaktmästaren) skrev 2020-12-02 23:48:59 följande:

    Du blandar ihop barnens behov med dina behov.

    Din ex-man låter som en urusel make o jag försvarar inte hans agerande alls, men vad har det med hans föräldraförmåga att göra?

    Relationen mellan dig och din make var dålig. Det säger absolut noll o intet om barnens relation med sin far.

    Fakta och statistik visar dock mycket tydligt att det är otroligt mycket mer troligt att modern blir tilldömd enskild vårdnad och barnens boende.

    Det hör verkligen till ovanligheterna att en far tilldöms enkild vårdnad vid en tvist, de få gånger det händer är jag övertygad att det utan tvekan är befogat och otvivelaktigt förenligt med barnens bästa.  


    Nej jag blandar tyvärr inte ihop våra behov. Han valde våld inför sin barn, inget barn ska någonsin behöva bevittna våld. Punkt! Barn ska enligt lag få känna sig trygg, och det finns inget barn som sett sin mamma bli misshandlad grovt som känner trygghet med förövaren.

    Barn är dessutom extra utsatta.

    Den statistiken stämmer tyvärr inte längre, sista 5-10åren har rättsväsendet vänt. Tex så sa rätten att min exman visserligen erkände våld framför barnen men han ångrade sig (så då är det ok?), medan jag hade "egenmäktigt förfärande" av barnen när jag och barnen blev skyddsplacerade på skyddat boende av socialen, som till och med körde oss dit. Då var det ändå jag som vände mig till rätten för att lösa umgänge/vårdnadsfrågan, han brydde inte sig.

    Och som sagt jag är inte ensam om detta och många domar som är åt väggarna felaktiga.

    Nu har vi delad, och barnen mår inte bra, men tyvärr inget jag kan göra mer än vara deras trygghet varannan vecka. Jag lyssnar och försöker förklara varför deras pappa gör/beter sig som han gör utan att prata skit. Men när de bli vuxna så kan de själva läsa och då få reda på att jag gjorde allt jag kunde i min makt.

    Barn har enligt mig rätt till båda föräldrarna, men man förverkat sin rätt som förälder om man använder någon form av våld, enligt mig. Det ska alltid vara nolltolerans mot våld.

    Angående TS så här pappan inger att förlora, han kommer minst få umgänge som kommer trappas upp. Allt handlar om barnens ålder.
  • Anonym (Överlevare)
    Anonym (Pappor räknas också) skrev 2020-12-03 14:21:56 följande:

    Du har ingen rätt att ta barnen ifrån sin pappa för att du hävdar att han var våldsam. Det finns oändligt många nivåer av våldsamhet också. Min far kastade talrikar i väggarna och skrek när vi var små, det betyder inte att mitt liv varit bättre utan honom!


    Är du på riktigt?!!

    Att misshandlar någon grovt, innebär våld mot en annan person, så pass allvarligt att personen behöver söka läkarvård. I mitt fall med livslånga skador som följd.

    Tyvärr kallas det din pappa gjorde gör psykisk våld (hot om våld) och det är heller aldrig ok. Upplevelser från barndomen stora som små, formar hur vi är idag, och i ditt fall verka det format dig att tro att våld är okej. Jag beklagar din barndom!

    Sen bör du förstå att det är skillnad på vårdnad och umgänge. Du och många andra verka tror de är samma sak. Ensam vårdnad ska ske när föräldrarna inte kan samarbetar om barnets bästa (där har våldet på mig stor betydelse) medan umgänge handlar om huruvida den andra föräldern ska träffa barnen. Umgänge ska fokusera på relationen mellan förälder och barn, där barn upplevt våld bör umgänge ske med bevakning för sen ev trappas upp, för skydda barnen. Tyvärr fungera inte systemet i Sverige i praktiken utan våldsman får obevakat umgänge och delad vårdnad för det är ju synd om dem.

    I mitt fall erkände dessutom pappan våld, så det vara inte bara något jag påstod. Än idag pratar barnen om rädslan kring händelsen och hur de trodde jag dog...
Svar på tråden Vårdnadstvist