Regeringens el-fiasko
Konsekvenserna kommenterar jag i inlägg #1111.
Du sa att skatterna behövs för att bygga elnät. Jag berättade bara att elnätet inte bekostas via skatter utan via nätavgiften på din elräkning.
Och regeringens utvalda expertgrupp (ledda av en präst och teolog) väljer att hitta på nya hinder för idrifttagandet av slutförvaret.
Nu ska förvaret visserligen få byggas, tycker de, men beslutet om att ta det i drift ska regeringen vänta med till förvaret är byggt.
19 miljarder kronor ska alltså chansas med att få ett positivt besked från regeringen om en 10-15 år alltså.
Ansvarig minister Bolund har inget att säga om den saken och kan inte ge någon tidplan för godkännandet av slutförvaret.
twitter.com/AnnaPorelius/status/1453253185431392272
Det här är bara för uselt.
Ett regeringsskifte är fullständigt nödvändigt för att lösa frågan.
Ansvarig myndighet, Strålskyddsmyndigheten, har nu alltså sagt ja till förvaret en fem-sex gånger redan. Ändå kan inte regeringen fatta beslut.
.
En sak som inte nämns i debatten är att Sverige 2021 importerar mindre el än när reaktorerna i Oskarshamn och Ringhals var i drift. Varför pratas det inte mer om det?
Det är fritt fram att bygga ny kärnkraft i Ringhals Oskarshamn och Forsmark men det är tydligen ingen som vill göra investeringarna. Det verkar inte längre vara någon kö för att bygga ny kärnkraft i Finland.
Enligt EU ska vätgas inom några år vara en integrerad del av energisystemet med elektrolysörer på minst 40 gigawatt och produktion av upp till tio miljoner ton grön vätgas.
Man ska för övrigt inte tro på socialdemokratisk fake news om att det är "fritt att bygga" kärnkraftverk i Sverige.
Regeringen har förbjudit Vattenfall att bygga på Ringhals och Forsmark.
Återstår bara Oskarshamn som potentiell bygg-sajt. Där planerar man nu en ny, mindre reaktor.
Påm inget annat ställe i sVerige får man bygga kärnkraft. Ingen annan än Uniper och Vattefall kan bygga ny kärnkraft.
Det är inte "fritt fram att bygga".
EU har som mål att uppnå klimatneutralitet till 2050. När det gäller vätgasen är övergången till en vätgasekonomi planerad i tre faser:
Från 2020 till 2024 kommer EU ge stöd till installationen av elektrolysörer med kapacitet på minst 6 gigawatt och produktion av upp till en miljon ton grön vätgas.
Från 2025 till 2030 ska vätgas vara en integrerad del av energisystemet med elektrolysörer på minst 40 gigawatt och produktion av upp till tio miljoner ton grön vätgas inom EU.
Från 2030 till 2050 ska teknologin för grön vätgas var helt mogen och appliceras i stor skala på sektorer som är svåra att göra fria från koldioxidutsläpp.