Regeringens el-fiasko

Observera! Inte för dyrt internationellt sett, utan för dyrt för svenska förhållanden= politisk styrning. 20% av kärnkraftens kostnader utgörs av skatter och avgifter.

Rimligtvis slutar bränslepriserna att påverka el-priset om man gör sig oberoende av dessa bränslen i sin el-produktion, eller hur?Ser du problemet i modellen?

Att avse att producera vad som behövs påverkar lönsamheten negativt.
Det enda som blir intressant att investera i är energislag med relativt låg investeringskostnad tillika produktionskapacitet.
Vem vill investera i kärnkraft under sådana förhållanden?
Hur tillgodoser man efterfrågan samtidigt som produktionen är lönsam?

Jag tycker att man skulle öka valfriheten ytterligare, men då också få stå sitt kast och vara utan el när valt energislag inte levererar.

Detta med ekonomi för el-produktionen är svårt att överblicka och få en helhetsbild av, i synnerhet som vissa ekonomiska resultat inte redovisas öppet.

Kostnader, effektivitet och lönsamhet hänger på en mängd parametrar som även påverkas av investeringar och hur den totala produktionen ser ut.

Jag citerar därför 'Produktionskostnad för el från kärnkraft och solkraft om el-produktion' - KTH 2018. 

2.6.4 Kostnader
2.6.4.1 Investeringskostnad
Baserat på ytterligare studier av 25 investeringskostnader för pågående projekt uppskattade Elforsk 2014 investeringskostnaden för ny kärnkraft till totalt 48 300 kr/kW el.

I OKG gjordes investeringar på 309 miljoner kronor under 2016 med syfte att möjliggöra 60 års drifttid för O3, vilket var ovanligt låga investeringskostnader efter många år av höga investeringskostnader. Mellan 2005 och 2010 ökade investeringarna markant och låg år 2010 på 2,9 miljarder kronor då omfattande arbeten gjordes för att öka säkerheten och produktionskapaciteten i O2 samt en effekthöjning i O3. Därefter har investeringarna minskat något, och årligen uppgått till 1,4?1,9 miljarder kronor fram till 2016. Prognoser gjorda av OKG över kommande investeringskostnader 2018?2020 visar på årliga investeringar om totalt 500?700 miljoner kronor, vilket baserat på prognostiserad produktion innebär årliga investeringar om 45,5?75,3 kr/MWh (Berglund, 2018).

 OKG betalade under 2016 totalt 936 miljoner kronor i fastighets- och kärnkraftsskatt. Under året gjordes även avsättningar för låg- och medelaktivt avfall vid framtida stängning av O1 och O2 på cirka 3 miljarder kronor, kostnader som ej innefattas av avgifterna till Kärnavfallsfonden (OKG, 2017). Under 2016 var produktionskostnaden 36 öre/kWh i O1 och 24,7 öre/kWh i O3. Motsvarande siffror för 2017 var 31 öre/kWh i O1 och 26,9 öre/kWh i O3.

Den del av de löpande produktionskostnaderna som består av skatter utgörs av fastighetsskatt och effektskatt på kärnkraft, vilka behandlas i avsnittet 2.4 - Skatter och avgifter. Denna post har ökat markant sedan 2005, med en något avtagande ökningstakt på senare år. Denna utveckling beror av en höjning av effektskatten år 2006 med 85 procent (Sweco, 2016a). Kostnaderna för avfallshantering innefattar avgift till Kärnavfallsfonden samt egen avsättning för framtida hantering av låg- och medelaktivt avfall. Från 2014 till 2016 har kostnaderna för avfallshantering ökat anmärkningsvärt och under 2016 uppgick avgiften till Kärnavfallsfonden till 4,2 öre/kWh för Ringhals (Vattenfall, 2016a) och 3,9 öre/kWh för Forsmark (Forsmark, 2016). För åren 2018?2020 höjs den genomsnittliga avgiften till Kärnavfallsfonden. Per kärnkraftsbolag innebär det en sänkning för Forsmark och en höjning för Ringhals och OKG. 

2.8 Tidigare inom området
Beräkningarna gjorda på kärnkraften av Energikommissionen bygger på den befintliga kärnkraften i Sverige och innefattar inga nybyggnationer. Det poängteras att stigande driftskostnader är ett problem som belastar kärnkraften idag och som främst beror på de ökande skatter och avgifter som står för 30?40 procent av driftskostnaderna. Effektskatten har beräknats till 7?8 öre/kWh och kärnavfallsavgiften till 4,2?5,5 öre/kWh. De belyser däremot 33 att kärnavfallsavgiften kan komma att sjunka de sista 20 åren för reaktorerna då avgiften är beräknad på 40 år och livslängden på kärnkraftverken till 60 år. Kapitalkostnaderna på 5?9 öre/kWh för kärnkraften anses relativt låga då de flesta kärnkraft byggdes på 1970-talet och är till stor del avskrivna. Nyinvesteringar i permanent oberoende härdkylning är dock ett krav på kärnkraftverken till årsskiftet 2020/2021 och väntas ge upphov till kostnader omkring 2,8?4,5 öre/kWh. I utredningen beräknas de totala produktionskostnaderna till 30?35 öre/kWh utan hänsyn till nyinvesteringar och cirka 35?41 öre/kWh med hänsyn till den oberoende härdkylningen som det kommer att finnas krav på. 

I rapporten ?Sveriges framtida elproduktion? (2016) av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien utreds olika tekniska alternativ för elförsörjningen av Sverige åren 2030?2050. I rapporten redogörs för fyra alternativ av elsystem som med dagens teknik och kunskap tros vara möjliga att uppnå med hänsyn till förväntade kostnader, framtida teknikutveckling och marknadsförutsättningar. De fyra alternativen utgörs av 1) ökad elproduktion med vattenkraft, 2) nya investeringar i kärnkraft, 3) mer vindkraft och solkraft 4) ökad mängd biokraft. Inom projektet har en översiktlig jämförelse mellan produktionskostnaderna för de fyra alternativen gjorts, där beräkningarna utgår från kapitalkostnaden. Kostnadsberäkningarna i ?Sveriges framtida elproduktion? baseras på Elforsks rapport ?El från nya och framtida anläggningar 2014?, men kostnadsreduceringar för solkraft och vindkraft har gjorts baserat på väntade sänkningar i investeringskostnader till 2040. Uppgifterna om förändrade kostnader är hämtade från World Energy Outlook 2015. Elproduktionskostnaden beräknas till 0,77 kr/kWh och 0,54 kr/kWh för solkraft respektive kärnkraft. Produktionskostnaden för solkraft avser alla typer av solkraftsanläggningar. En slutsats som redovisas i rapporten är att skillnaderna i medelkostnad mellan alternativen är marginella. Däremot kräver vissa av alternativen investeringar i ökad överföringskapacitet och effektreserver, vilka kan variera kraftslagen emellan och vara mycket kostsamma. Dessa tilläggssystem har ej tagits med i beräkningarna av produktionskostnaderna. Styrmedels påverkan på produktionskostnaden har heller ej tagits i beaktning. För att få en fullständig och mer realistisk bild krävs att även dessa kostnader inkluderas och övriga betydande faktorer för systemen måste identifieras och kvantifieras.

I rapporten ?Ekonomiska förutsättningar för skilda kraftslag? gjord av Sweco 2016 på uppdrag av Energikommissionen diskuteras produktionskostnaderna för olika kraftslag baserat på befintliga elproduktionsanläggningar. För kärnkraften gäller att historiska underinvesteringar lett till omfattande reinvesteringar om totalt 5 630 MSEK per år under åren i 2005?2014 i samtliga svenska kärnkraftverk. I rapporten belyser man en ökande produktionskostnad för kärnkraften sedan 2000 till följda av höjda skatter och stigande kärnavfallsavgifter. 

4.1 Produktionskostnad för kärnkraft
Resultatet visar på elproduktionskostnader på 24,75 och 25,15 öre/kWh exklusive respektive inklusive styrmedel.

 Vid användning av Elforsks beräkningsapplikation för produktionskostnad för solkraft i park nåddes resultatet 52 öre/kWh inkl. styrmedel och 61 öre/kWh exkl. styrmedel med följande indata.

4.3 Komparativ analys
4.3.1 Produktionskostnad med och utan styrmedel
De styrmedel som används vid elproduktion i Sverige idag för kärnkraft och solkraft är som nämnts tidigare är effektskatt på kärnkraft, avgifter till kärnavfallsfonden, investeringsstöd för solkraft samt elcertifikat. För kärnkraft är tanken att dessa ska belasta lite extra och för solkraften är tanken den motsatta, att underlätta för intressenter att investera och att solkraften ska få större ekonomiska incitament. I enlighet med resultaten framtagna för produktionskostnaden för solkraft blir det tydligt att detta är fallet. Produktionskostnaden med styrmedel landar på 48,68 öre/kWh medan den utan styrmedel uppgår till 60,72 öre/kWh. Det 47 störst bidragande faktorn till denna skillnad är elcertifikaten som ger ett bidrag på närmare 10 öre/kWh, men även investeringsbidraget på dryga 2 öre/kWh har sin inverkan. Skillnaderna blir mycket tydliga här då man studerar kärnkraften istället. De styrmedel som rör kärnkraften påverkar produktionskostnaden åt motsatta hållet jämfört med solkraften. Med en produktionskostnad utan styrmedel på 24,75 öre/kWh respektive med styrmedel på 25,15 öre/kWh kan det konstateras att ekonomiska styrmedel har en negativ nettoeffekt på produktionskostnaden. Tidigare belastades även kärnkraften av ytterligare ett styrmedel, en effektskatt omkring 7 öre/kWh (Energikommissionen, 2016). I takt med att denna ska vara helt utfasad till 2019 kommer således kärnkraften påverkas än mindre av styrmedel än den har historiskt gjort. 

4.3.3 Produktionskostnaden i relation till elpriset
Ett intressant perspektiv är även huruvida stor inverkan på slutkonsumenternas elpris som produktionskostnaden egentligen har. I tidigare avsnitt ?Elpris? beskrivs elpriset på den nordiska elmarknaden som marknadsprissatt där priset baseras på den rörliga produktionskostnaden och den sist sålda megawattimmen. Detta innebär att det är den rörliga produktionskostnaden på den dyrast producerade megawattimmen som ligger till grund för priset. I linje med att solkraft har så pass låga och nästan obefintliga rörliga produktionskostnader, bör således dess produktionskostnad inte ha stor inverkan på spotpriset på Nord Pools elhandelsmarknad eftersom solkraftens bud alltid kommer antas först. Detta i kombination med att solkraften idag enbart står för knappt 0,1 procent av Sveriges elproduktion gör det än mindre troligt att elpriset påverkas av solkraftens produktionskostnad. 48 Då fallet med kärnkraft studeras blir det tydligt att kraftslaget har högre rörliga produktionskostnader än solkraft i och med såväl bränslekostnader som höga underhållskostnader, och hamnar efter solkraften i pristrappan. Däremot är det inte kärnkraftens produktionskostnad, eller närmare bestämt rörliga produktionskostnad, i sig som blir prissättaren. I enlighet med beskrivningen av pristrappan och elpriset i litteraturstudien är det den rörliga produktionskostnaden på den sist sålda megawattimmen som blir prissättande på marknaden den timmen. Detta innebär att om fossila kraftverk behöver sättas igång för extra kraft blir dess rörliga produktionskostnad prisstyrande. Under den fossila kondenskraften i pristrappan finnes kraftvärme (fjärrvärme) och utnyttjas inte den fossila kraften blir generellt sett kraftvärmen prisstyrande. I och med att kärnkraften inte är det kraftslag som har högst rörlig produktionskostnad blir således inte dess produktionskostnad direkt styrande av spotpriset som i sin tur ligger till grund för slutkonsumentens elpris. Det bör dock poängteras att om tillräckligt mycket elektrisk kapacitet med rörliga produktionskostnader lägre än kärnkraftens installeras, kan kärnkraftens produktionskostnad komma att få betydelse. I det fallet skulle det innebära att hela ?pristrappan? skjuts åt höger och till slut skulle detta innebära att det blir kärnkraftens rörliga produktionskostnad som hamnar i priskrysset mellan utbud- och efterfrågekurvan.

6. Slutsatser
Det kan även konstateras att de styrmedel som används i dagsläget påverkar produktionskostnaden för de olika kraftslagen åt olika håll. Styrmedel har negativ nettopåverkan på produktionskostnaden för kärnkraft och positiv nettopåverkan för solkraft. Kärnkraften belastas av avgifter till Kärnavfallsfonden samt fastighetsskatt medan solkraften har tillgång till investeringsbidrag och även får elcertifikat tilldelad sig för varje producerad megawattimme. Det bör dock belysas att styrmedlen endast bidrar till en ökning av produktionskostnaden om 1,6 procent för kärnkraften medan de sänker kostnaderna för solkraften med 19,8 procent. Hur dessa styrmedel påverkar produktionskostnaden visar tydligt åt vilket håll elproduktionen i Sverige är på väg och att målet är att ha 100 procent förnybar energi till 2040. 

Det skulle krävas närmare 7700 socellsparker i storlek motsvarande Solsidans solcellspark enbart för att ersätta reaktorerna i Ringhals.

Tillägg på detta:

Man måste också sätta ett värde på tillgängligheten, att kraftverken under så stor del av tiden som möjligt levererar så nära 100% av sin kapacitet som möjligt.

Kärnkraften i Sverige har en genomsnittlig tillgänglighet på över 84 %.
Forsmarks tre reaktorer har haft en genomsnittlig tillgänglighet på 96,9 % under höglastperioden (16/11-15/3) under 2019-2020.

För vindkraft räknas tillgängligheten annorlunda då man räknar på tid verket producerar överhuvudtaget, inte i förhållande till installerad maxeffekt.
Jag vet inte om den sk "kapacitetsfaktorn" för vindkraftverk är jämförbar med kärnkraftverkens "energitillgänglighet"... i så fall ligger den på ca 28-50 % för vindkraft.

En energikälla som inte kan producera nära sin fulla kapacitet under större delen av tiden måste därmed backas upp av någon annan energikälla, så frågan är vilken den uppbackningen ska utgöras av om man ersätter kärnkraft med sol- och vindkraft samt vad det kostar totalt.

Siffrorna stämmer så långt jag kan se, med undantag för vattenkraftens fastighetsskatt, som mig veterligen (enligt ovan citerade 'Produktionskostnad för el från kärnkraft och solkraft'  FULLTEXT01.pdf (diva-portal.se) har sänkts i etapper för att hamna på samma nivå som kärnkraften (0.5 %).

Stämmer säkert. Siffror som vida överstiger motsvarande för sol- och vindkraft.

2.4 Skatter och avgifter
En stor del av kundens totala elkostnader, närmare bestämt omkring 55 procent, är grundade på politiska beslut gällande skatter, moms, avgifter och handelssystemet med utsläppsrätter. De skatter och avgifter som påverkar elproduktionen i Sverige är bränsleskatt, fastighetsskatter på elproduktionsanläggningarna, energiskatten samt elnätsavgiften till elnätsföretagen. För vissa energislag finns det även särskilda skatter och avgifter som påverkar enbart dem. Exempel på sådana är effektskatten på kärnkraft samt Studsviksavgiften, enligt lagen om hantering av radioaktivt avfall (Energiföretagen, 2017a).

2.4.1 Elnätsavgift
Elnätsavgiften är den avgift elnätsägarna i Sverige tar ut från sina kunder för att de ska få använda elnätet. I Sverige har kunden inte möjlighet att välja elnätsägare med anledning att i varje område finns det enbart en elnätsägare och denna har ensamrätt till att leverera elen inom området. Anledningen till detta är att ledningarna och näten är mycket kostsamma och därför blir det inte ekonomiskt lönsamt att driva parallella nät på samma ort. Elnätsavgifter kan skilja sig beroende på i vilken del av landet man bor i, ålder på elnätet, om det är glesbebyggt eller tätbebyggt område samt vilka förutsättningar som finns i området geografiskt sett (Energiföretagen, 2017b). Elnätsavgiften som används i den här rapporten är E.ONs elöverföringsavgift för lägenheter i prisområde Stockholm 2018 exklusive energiskatt. Utan moms ligger elnätsavgiften på 29,04 öre/kWh och med moms uppgår den till 36,30 öre/kWh (E.ON, 2018). De delar som elnätsavgiften har som syfte att täcka är drift, underhåll, nybyggnation av nät inom området samt utvecklingskostnader för att stödja en framtid med större andel förnyelsebara energikällor. I avgiften som betalas till den lokala elnätsägaren ingår även en del som går till Svenska Kraftnät, ägaren av det svenska stamnätet, för drift, underhåll och utbyggnation av detta. De flesta elnät i Sverige byggdes på 1950-talet och sedan dess har vanorna kring elanvändning förändrats i stor utsträckning. Idag ställs helt andra krav på leveranssäkerheten i näten och det har även skett en skiftning i hur elen produceras. En betydligt större del kommer idag från förnyelsebara energikällor och fler mikroproducenter dyker upp på marknaden. Alla dessa faktorer ställer högre krav på ett mer flexibelt nät i Sverige 18 som samtidigt måste klara av den höga leveranssäkerheten som krävs i vår allt mer digitaliserade vardag. Utbyggnation samt upprustning av de befintliga näten är därför en central del i elnätsföretagens verksamhet samt av allas intresse. I elnätsavgiften ingår dessutom särskilda myndighetsavgifter bestående av elsäkerhetsavgiften, nätövervakningsavgifter samt elberedskapsavgiften, som hushållen årligen betalar (Sandviken Energi, 2017). Elsäkerhetsavgiften avser täcka kostnaderna för Elsäkerhetsverkets arbete och ligger på 9,50 kr exklusive moms per hushåll och år. Elberedskapsavgiften uppgå till 45 kr exklusive moms per kalenderår och har som syfte att finansiera delar arbetet som Svenska Kraftnät utför. Slutligen finns nätövervakningsavgiften på 3 kr exklusive moms per hushåll och år som går till Statens Energimyndighets arbete. För att elnätsföretagen inte ska kunna ta ut alltför höga elnätsavgifter totalt sett kontrollerar Elmarknadsinspektionen dem och har en så kallad intäktsram som elnätsföretagen måste hålla sig inom. I dagsläget gäller intäktsramen för år 2016?2019 och företagen har möjlighet att sprida ut intäkterna fritt på dessa år och är inte styrda av att behöva hålla det jämnt fördelat mellan de fyra åren (Energiföretagen, 2017b).

2.4.2 Energiskatt och moms
I Sverige beskattas den el som används via energiskatten som är en så kallad punktskatt på 33,1 öre/kWh exklusive moms. Vid införandet år 1951 var punktskatten 1 öre, när elmarknaden avreglerades 1996 låg skatten på 7,5 öre/kWh och sedan dess har den fortsatt stiga med åren. I norra delarna av Sverige förekommer avdrag på energiskatten i ett visst antal kommuner och energiskatten ligger därmed på 23,5 öre/kWh. Under 1990 och 1991 genomfördes en skattereform som resulterade i en moms på elen om 23,5% vilket redan under samma år övergick till 25%. Momsen på el i Sverige innebär att det betalas skatt på skatten i och med att momssatsen appliceras även på energiskatten och den slutgiltiga energiskatten blir således 41,38 öre/kWh inklusive moms idag. (Ekonomifakta, 2018) Nya regleringar kring energiskatt och moms är inte alltför ovanliga och från och med den 1 januari 2018 har skattskyldigheten på energiskatt flyttats från elhandelsföretagen till elnätsföretagen (Energiföretagen, 2017c). I praktiken innebär detta att elkonsumenternas räkning från elhandelsföretagen kommer att bli billigare och att räkningarna från elnätsbolagen blir dyrare.

2.4.3 Fastighetsskatt
Liksom hushåll betalar fastighetsskatt på sina hus betalar även elproducenter en fastighetsskatt på sina elproduktionsanläggningar. Den generella fastighetsskatten på elproduktionsanläggningar är på 0,5 procent av taxeringsvärdet med undantag för vindkraft och vattenkraft. Vindkraftens fastighetsskatt är reducerad till 0,2 procent av taxeringsvärdet och det kan på så sätt ses som en subvention till vindkraften. Fastighetsskatten för vattenkraft låg år 2015 på 2,8 procent (IVA, 2015) men har sedan 2017 stegvis sänks för varje år och kommer till år 2020 ha reducerats till 0,5 procent av taxeringsvärdet precis som övriga elproduktionsanläggningar (Skatteverket, 2018). För solkraft finns ingen specifik beräkningsmodell gällande fastighetsskatt i dagsläget. De större solkraftsanläggningarna i landet som hittills har beskattats har beskattats enligt den generella fastighetsskatten om 0,5 procent av taxeringsvärdet på marken och det har motsvarat omkring 0,5 öre/kWh (IVA, 2015). För kärnkraften har en genomsnittlig kostnad för fastighetsskatt utslaget på producerad el beräknats till 0,3 öre/kWh (Elforsk, 2014a). 19

2.4.4 Effektskatt på kärnkraft Svensk kärnkraftsproduktion är unik på sitt sätt att den beskattas med en så kallad effektskatt. Effektskatten är en punktskatt alla svenska kärnkraftsföretag betalar och baseras på reaktorernas effekt oavsett hur produktionen ser ut, med undantag om reaktorn varit ur drift i mer än 90 dagar (Vattenfall, 2016a). År 2016 stod effektskatten för 20 procent av Ringhals kostnader och var på så sätt en betydande del av utgifterna. Idag är effektskatten däremot under utfasning i Sverige och ska till 2019 vara helt avvecklad (Regeringen, 2016).

2.4.5 Avgift till Kärnavfallsfonden Årligen betalar alla svenska kärnkraftsföretag en produktionsbaserad avgift till den statliga myndigheten Kärnavfallsfonden. Avgiften har som ändamål att finansiera framtida utgifter relaterade till kärnavfall, såsom säker hantering och slutförvaring av avfallet, avveckling av anläggningar, forskning inom området samt kontroll av slutförvar (Kärnavfallsfonden, 2017). Avgiften till fonden varierar för de olika kärnkraftsbolagen, men den genomsnittliga avgiften låg under 2017 på 4 öre/kWh och kommer för 2018?2020 att höjas till genomsnittligen 5 öre/kWh (Regeringen, 2017). Avgiften höjs mest för de kärnkraftsbolag som avvecklar reaktorer.

Jag vet inte, men gissar på runt 80-90%.Ja - kärnkraft.

Borde ha gjorts för 40 år sedan. Kan nog göras inom en 10-20-årsperiod om man sätter igång nu. Den egentliga byggtiden för ett enskilt kärnkraftverk är nog på 2-4 år. Annan tid för projektets start fram till uppstart av verket består nog främst av planering, tillståndssökning, upphandling, markförberedelser mm.En marknadsmodell som låter marknaden styra vilken produktion vi ska ha borde då omfatta val av produktionsmodell, då ska man få exakt det man väljer och betalar för, d.v.s. att man få vara utan el när det man valt inte producerar.
Då kommer folk och företag att vilja betala lite mer för det som mer tillgänglig el kostar att producera.