Tom Araya skrev 2024-09-22 14:47:42 följande:
Vilka är dina argument eller fakta till stöd för att hävda att det skulle ta 20-30 år?
Vilka är alternativen och hur ser tidsplanen ut där?
Även om det enbart skulle ta 10 år att få igång en kärnkraftsreaktor menar industri och näringsliv att det behöver el före det. Branschen pekar på andra kraftslag för att komma igång. Sol, vind och biobränslen kan enligt företrädare leverera en tredjedel av det till 2045 prognosticerade energibehovet redan före 2035, men efterlyser ett teknikneutralt stöd istället för regeringens ensidiga stöd till kärnkraften.
www.di.se/debatt/vi-kan-leverera-55-twh-ny-elproduktion-innan-ar-2035/
Vi kan leverera 55 TWh ny elproduktion innan år 2035
Sol-, vind- och biokraftsbranscherna kan leverera ytterligare minst 55 TWh stabil ny sol-, vind- och biokraft redan till år 2035 om erbjudandet om förmånliga statliga lån breddas till att gälla alla fossilfria kraftslag, skriver branschföreträdare.
...
Sverige ska öka elproduktionen till år 2045, från dagens 170 terawattimmar (TWh) till minst 300 TWh. Det innebär en ökning med ca 6 TWh ny elproduktion per år för att möta målet. Regeringens plan är att ca 50 TWh kärnkraft ska tillkomma under perioden 2035?2045. Planen är ensidig och har kritiserats av industrin som pekat på att deras elbehov ökar redan i närtid. Regeringens egna expertorgan Klimatpolitiska rådet och Finanspolitiska rådet menar dessutom att regeringens klimatåtgärder är otillräckliga och har ett för snävt fokus på kärnkraft.
...
Sverige har länge haft ett av de lägsta elpriserna i Europa, vilket varit drivkraften till det stora intresset för de nya gröna investeringarna och den snabba omställningen. Det låga elpriset är alltså en av Sveriges viktigaste konkurrensfördelar. Vd:ar för svenska storföretag har också varit tydliga med att en snabb utbyggnad av elproduktion med låg produktionskostnad är en fråga om att säkra industriell konkurrenskraft, arbetstillfällen och välfärd i Sverige.
I takt med att de fossila bränslena i energisystemet ska fasas ut har frågan om energisäkerhet också blivit allt viktigare. Många kritiska verksamheter i samhället blir i större utsträckning beroende av robustheten i elsystemet. Därför handlar diskussionen idag inte enbart om tillförd energi utan också om andra kritiska egenskaper som gör att elsystemet blir robust.
Regeringens syn är att nästan bara kärnkraften har de egenskaper som behövs för att säkerställa robusthet och leveranssäkerhet. Kärnkraft är idag en viktig komponent för stabiliteten i kraftsystemet. Däremot har den tekniska utvecklingen kommit så långt att det även finns andra möjligheter för att säkra både energi- och effekttillräcklighet över året, samtidigt som elanvändningen ökar. Denna kombination av tekniker för ökad energisäkerhet kommer dessutom till låga kostnader.
....
Vi hoppas att regeringen kompletterar utredningens förslag så att sol-, vind- och biokraft i kombination med batterier och annan energilagring snabbt kan byggas ut. Den enklaste vägen vore att bredda erbjudandet om förmånliga statliga lån till att gälla alla fossilfria kraftslag. Det skulle ge omkring 55 TWh ny sol-, vind- och biokraft som kan tas i drift före år 2035.
Anna Törner, vd Svenska Bioenergiföreningen (Svebio)
Anna Werner, vd Svensk Solenergi
Daniel Badman, vd Svensk Vindenergi"
