Tom Araya skrev 2024-08-23 20:59:26 följande:
Tom Araya skrev 2024-08-23 20:36:31 följande:
Nja...
För det första hör export och import ihop i detta fall.
Import och export hör sedan ihop med variationerna mellan tillgång och efterfrågan på el.
Behovet av att överföra större mängder el mellan el-områden och mellan länder har ökat med nedläggning av kärnkraftverk och med mer väderberoende el-produktion.
Tom Araya skrev 2024-08-23 20:53:52 följande:
Känns det logiskt att en ny kabel i sig självt orsakar ökade balanseringsbehov, helt utan hänsyn till vad den används till och varför?
Fån Svenska kraftnäts hemsida:
Behovet av stödtjänster ökar
Kraftsystemet är inne i en snabb och omfattande omvandling. De nya teknikerna för elproduktion har andra förmågor än de gamla och ger därför inte samma bidrag till kraftsystemets stabilitet som tidigare, vilket leder till behov av nya stödtjänster.
Övergången till en ökad andel förnyelsebar elproduktion som är väderberoende, medför att behovet av stödtjänster för balansering kommer öka.
Införandet av EU:s gemensamma inre marknad för el ställer också nya krav på hur balansering ske och hur balansmarknaderna ska utformas.
Balansmarknaden | Svenska kraftnät (svk.se)Menar du att svenska kraftnät som ansvarar för balanstjänsterna vet mindre än du gör eller att de är opålitliga uppgiftslämnare av politiska eller andra skäl?
www.tn.se/naringsliv/34915/sexdubblad-miljardnota-for-att-balansera-elsystemet-du-far-betala/Som ansvarig för säkerheten i det svenska elsystemet använder statliga Svenska kraftnät något som kallas balanstjänster. Elektricitet är komplext eftersom elen måste förbrukas i samma stund som den produceras och riktvärdet för frekvensen är 50 hertz.
Om det vid ett givet tillfälle produceras väldigt mycket el behöver förbrukningen öka eller produktionen minska och om det produceras för lite behöver det konsumeras mindre eller produktionen öka. Normalt sker detta av att marknaden själv köper och säljer el som budats ut av elproducenter på dagen före-marknaden och det är därför elpriserna varierar.
Det är till exempel betydligt billigare att producera vindkraft, vattenkraft och kärnkraft än att elda fossila bränslen varför priserna blir högre när de sistnämnda kliver in på marknaden, inte minst när vi exponeras mot denna mix i Europa. Det är också betydligt billigare för ett vattenkraftverk att stänga en lucka eller ett vindkraftverk att stänga av turbinen så att produktionen minskar än att ett industribolag tvingas sluta producera sina produkter.
Men när svängningarna som sker under dagen blir större än väntat kan Svenska kraftnät som ansvarig för systemdriften också behöva ingripa för att balansera marknaden genom att aktivera upp- och nedregleringsbud vid sidan av den ordinarie marknaden. Dessa kallas balanstjänster och betalas av Svenska kraftnät, och slutligen alla elkunder. Kostnaderna för balanstjänster har ökat kraftigt de senaste åren.
Sexdubblade kostnader
2021 var siffran drygt 1 miljard kronor, och 2023 var siffran 6 miljarder kronor, enligt Svenska kraftnät.
? Marknaden för stödtjänster har utvecklats och i dag deltar de flesta kraftslag på marknaderna inklusive förbrukning. Volymerna som efterfrågas, alltså behovet, har också ökat de senaste fyra åren, säger Anna Jäderström, tillförordnad avdelningschef Elmarknad, hos Svenska kraftnät.Enligt Anna Jäderström beror majoriteten av 2023 års ökning däremot inte på en ökad andel intermittent kraft.
? Den ökning av kostnader vi hittills sett beror delvis att mer volym upphandlas, men det är viktigt att förstå vilken enorm påverkan elpriset har på kostnaderna för stödtjänster. Största volymökningen hittills beror på införandet av snabb störningsreserv (FCR-D ned) för att hantera bortfall av förbrukning, exempelvis vid ett fel på en exporterande HVDC-kabel.
.