Regeringens el-fiasko
Rataxes skrev 2023-07-26 13:56:39 följande:
Så här kan det gå när man lägger ner kärnkraften utan att ha något vettigt alternativ.
sverigesradio.se/artikel/tyskland-tros-missa-klimatmalen-slapper-ut-mest-i-eu
Inlägg från: Padirac
|
-
Enligt artikeln är det trafik, industri och värme som inte tros kunna dras ned till att bli helt klimatneutrala till 2045 - det senaste är regeringspartiernas oenighet om krav på trafiken
sverigesradio.se/artikel/tyskland-tros-missa-klimatmalen-slapper-ut-mest-i-eu
-
Här är lite mer info om den tyska miljöpolitiken - inte så olik den politik en regering nära dig föreslårRataxes skrev 2023-07-26 13:56:39 följande:
Så här kan det gå när man lägger ner kärnkraften utan att ha något vettigt alternativ.
www.cleanenergywire.org/news/government-report-shows-germany-set-miss-2045-climate-neutrality-target-media
"Der SpiegelA draft report commissioned by the German government shows that the country?s current and planned climate policies are not enough to reach the official target of net-zero greenhouse gas emissions by 2045, according to a report published by Der Spiegel. The projections report, in which leading research institutions calculated scenarios for future emissions development, showed that, even in a best-case scenario, Germany would still have net emissions of 160 million tonnes of CO2 equivalent per year by 2045, writes Der Spiegel. The draft must still be agreed by the government cabinet, which was originally scheduled for publication in March.
Germany is aiming for climate neutrality by 2045, meaning that remaining greenhouse gas emissions will need to be cancelled out. This can be done by removing the same amount through natural sinks like forests or technical removal, such as directly capturing CO2 out of the air and storing it underground. The government published a first preview of the projections for the years up until 2030 when it presented its new climate action package in June. The data showed that even if these measures were to be successfully implemented, Germany would still emit a total of 200 million tonnes of CO2 more than planned until the end of the decade."
-
Det verkar vara fler än Kristersson och en del skribenter i tråden som inte känner till hur svensk förvaltning fungerar
www.svd.se/a/bg6qle/spricka-mellan-regeringen-och-vattenfall-om-karnkraften
"En januaridag i år hörde Vakisasai Ramany av sig till Anna Borg på Vattenfall. ?Vakis?, som alla kallar honom i den lilla krets som är den europeiska kärnkraftsvärlden, är chef för ny kärnkraft på den franska energijätten EDF.
Fransmannen undrade om det svenska kraftbolaget skulle slå till och beställa kärnkraftsreaktorer efter den svenska statsministerns uttalanden i Paris.Den 3 januari hade Frankrikes president Emmanuel Macron vänskapligt fattat Ulf Kristersson om armbågen när de skakade hand utanför Elyséepalatset.Ulf Kristersson betonade att han ville att Sverige och Frankrike skulle ha ett djupare samarbete kring kärnkraftsfrågan.? Sverige behöver köpa minst två kärnkraftsreaktorer, sa han, enligt Aftonbladet.Nu ville Vakis Ramany följa upp uttalandena. Vilken sorts kärnkraft hade Ulf Kristersson talat om?
...
Vattenfallchefen Anna Borg ska ha blivit ställd, enligt en källa med insyn. Statsministern och regeringen kunde inte dyka in i operativa frågor.
Anna Borg förklarade, enligt samma källa, för Vakis Ramany hur Vattenfall styrs. Att den svenska staten visserligen äger Vattenfall till 100 procent, men att bolaget styrs via ägardirektiv och en styrelse, inte direkt av politiker. Anna Borgs budskap var tydligt: Ulf Kristersson kan inte befalla fram en beställning på två reaktorer.Det var inte första gången Anna Borg fick hantera vad den nya regeringen sagt om kärnkraft och Vattenfall. Efter regeringsskiftet hade det varit det ena utspelet efter det andra om att det helstatliga bolaget skulle bygga nya reaktorer.Utspelen gick längre än de beslut som styrelsen hade fattat. Anna Borg hade gett andra besked ? som till synes motsade regeringen.
...
Men enligt en källa med god insyn i den nya regeringens hantering av Vattenfall var regeringen redan från start fast besluten att styra upp det statliga bolaget. De borgerliga partierna såg inget egenvärde i att ett bolag skulle ägas av staten om det inte hade ett samhällsuppdrag. Och samhällsuppdraget var sedan valet 2022 att bygga kärnkraft, om så regeringen skulle behöva tvinga bolaget att göra det.Men regeringsskiftet ändrade ingenting i företagets styrelsearbete, berättar en av SvD:s källor med insyn.
? Vattenfall är ett aktiebolag med en kompetent ledning. Bolaget slarvar inte igenom saker bara för att regeringen säger något.
...År 2015 beslutade styrelsen, på ledningens inrådan, att stänga Ringhals 1 och 2. De togs ur drift 2019 och 2020.Enligt dåvarande styrelseordförande Lars G Nordström var det ?ett kommersiellt beslut?, ett spår Anna Borg också har varit inne på.
När Anna Borg tog över var bordet till stor del röjt. Hon torkade bort brödsmulorna då hon skrev ned resten av investeringen i det tyska kolkraftverket Moorburg. Totalt skrev Vattenfall bort 27 av de 29 investerade miljarderna. Verket stängdes vid årsskiftet 2020/2021.? Hade vi vetat det vi vet i dag, hade vi fattat ett annat investeringsbeslut än att bygga Moorburg, sa Anna Borg till SvD då.Sedan dess har Vattenfall främst satsat på vindkraft. De grandiosa, och potentiellt förlustbringande, projekten är numera ett minne blott. Flera personer som SvD talar med på Vattenfall i dag beskriver bolaget som välskött.
...
Men så var det det här med kärnkraften. När elpriserna nådde rekordnivåer vintern 2021/2022 började ropen på kärnkraft att skalla. Det blev också politiskt möjligt att bygga ny kärnkraft efter att MP hade lämnat regeringen och S regerade vidare själva.I värmeböljan strax efter midsommar 2022 deklarerade Anna Borg att Vattenfall skulle inleda en förstudie om att bygga minst två små modulära reaktorer, SMR, på Ringhalsområdet. Förstudien skulle bli klar i slutet av 2023.Enligt SvD:s källor handlade det inte om någon önskan att kasta sig in i ett nytt, storvulet projekt. Utan, som en av SvD:s källor med inblick i styrelsearbetet beskriver saken: att undersöka om det var ekonomiskt rimligt att bygga ny kärnkraft.
...
Tidöavtalet, som presenterades en dryg vecka efter intervjun, hade inga begränsningar till SMR. Tvärtom gick språket i avtalet mycket längre än Anna Borgs svar i intervjun. Och utlovade mycket snabbare resultat.
Trots det fortsatte Anna Borg att hålla samma linje om kärnkraften, även efter att avtalet var underskrivet.I en intervju med Studio Ett i Sveriges Radio den 20 oktober, två dagar efter regeringsförklaringen, sa Anna Borg att både kärnkraft och vindkraft kommer att behövas. Dessutom sa hon att det var för sent att återstarta Ringhals 1 och 2.Under hösten ska Anna Borg vid upprepade tillfällen ha förklarat för regeringen att Vattenfall styrs via ägardirektiv och en styrelse, inte direkt av politiker, enligt SvD:s källor. Anna Borg har dock avböjt att svara på SvD:s frågor om sina kontakter med regeringen.
Och Anna Borg verkar ha förstått att hennes uttalanden i medierna gick på tvärs mot regeringen. Som DI har berättat, skickade Anna Borg de här dagarna ett sms till energiminister Ebba Busch:?I morgon kommer jag göra en intervju i TV4. De vill ställa samma frågor som Studio Ett och mina svar kommer vara desamma.?
...
Men Vattenfall vill inte bara bygga de, minst två, SMR som förstudien gäller eftersom det skulle vara olönsamt att driva två SMR i 60 eller 80 år. De skulle nämligen få bära kostnaderna för ett helt nytt så kallat back end-program, det vill säga avfallshantering och slutförvar.Dessutom är det dyrt att bara bygga två SMR, tanken är att lära sig av att bygga den allra första, och tillstånden väntas bli krångliga för den första.Vattenfall vill, enligt SvD:s källor, ha en officiell plan för ett pärlband av SMR, kanske sex till åtta stycken vid Ringhals, för att börja bygga. Annars är det inte finansiellt intressant.
..
Om Anna Borg och Vattenfallgänget talade så mycket klarspråk vid mötet framgår inte av anteckningarna. Klart är att deras syn på ny kärnkraft var snävare än regeringens och formuleringarna i Tidöavtalet.På mötet drog Anna Borg även en annan kärnkraftsplan, enligt minnesanteckningarna. Vattenfallarna tittade på att förlänga livstiden på befintliga reaktorer ?från dagens planerade 60 år till 80 års drift?. Enligt en av SvD:s källor handlar det om investeringar på åtskilliga miljarder, i stora komponenter och i logistik. I mellanlager, slutförvaring, bränsleförsörjning.Trots att Anna Borg offentligt åtminstone delvis hade drivit en annan linje än regeringen höll sig parterna lugna på mötet, samtalet var pragmatiskt och hölls i god ton, enligt en av SvD:s källor.Båda lägren ville, som källan beskriver positionerna, ha fram ny energi.Men Vattenfallsidan var tydlig med vilken sorts kärnkraft den föredrog och poängterade att vad bolaget än byggde måste det gå att räkna hem. Om bolaget inte kunde räkna hem kärnkraften krävdes någon form av subvention från regeringens sida.
...
Bara två dagar efter stormötet sågade Björn Linde, vd för Ringhals kärnkraftverk där Vattenfall är huvudägare, i SVT, alla tankar på att återstarta Ringhals 1 och 2, något som enligt Tidöavtalet skulle utredas.? Om man tror att man kan återstarta Ringhals 1 och Ringhals 2 och att vi ska producera el om ett antal år så är det helt omöjligt, sa han.Ytterligare en dag senare satte Desirée Comstedt, utvecklingschef för kärnkraft vid Vattenfall, ned foten om ny kärnkraft.? Ny storskalig kärnkraft är inte lönsam med de förutsättningar vi har i dag, sa hon till SVT.Några veckor senare, på ett seminarium om kärnkraft som Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, arrangerade, var det dags igen.Då sa Anna Borg att det inte alls var säkert att det skulle bli någon ny kärnkraft ? i någon form.? Vi måste se att affärscasen, investeringarna, teknikutvecklingen och kostnaden går på det sätt som vi har tänkt oss.? I grund och botten måste det vara ett lönsamt affärscase.Enligt Anna Borg är det inte politikerna som ska bestämma när, var eller om Vattenfall ska satsa på just kärnkraft.Enligt Anna Borg är det inte politikerna som ska bestämma när, var eller om Vattenfall ska satsa på just kärnkraft.
...Anna Borg efterlyste en politisk överenskommelse. Under tiden som byggandet av ny kärnkraft skulle pågå skulle det vara flera riksdagsval och därmed olika regeringar, påpekade hon.? Det är ett beslut som gäller i åtminstone 100 år. Först ska man utveckla kraftverken, sedan ska de finnas där 60?80 år och sedan ska man montera ned dem och slutförvara bränslet, sa hon.Två dagar senare fortsatte Anna Borg i SVT:s Agenda:? Vi har ju inte fattat något beslut om att vi ska bygga nya reaktorer.? Vi får se hur teknikutvecklingen går, hur lönsamma de kommer att bli och hur praktiskt möjligt det är att bygga dem. Det tittar vi på nu i en förstudie.Hon påpekade att Vattenfall är ett affärsdrivande företag.? Vi förhåller oss till de ägardirektiv vi har och än så länge ser de ut som de gör, sa Anna Borg.Hon lyfte även fram ägarkravet på minst 8 procents avkastning på sysselsatt kapital. Och hon framhöll också att det inte var politikerna som skulle bestämma när, var eller om Vattenfall skulle satsa på just kärnkraft.? Det är inte riktigt så styrningen av statliga bolag fungerar.Ända sedan ett riksdagsbeslut år 2010 står det i Vattenfalls ägardirektiv att bolaget ska ?generera en marknadsmässig avkastning? och på ett ?affärsmässigt? sätt vara ?ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion.?Den marknadsmässiga avkastningen står alltså först. Vattenfall har också stora obligationslån som är noterade på finansmarknaden och därigenom har bolaget i praktiken lovat att agera så att det maximerar vinsten och behåller sitt kreditbetyg.Och något nytt ägardirektiv hade inte sett dagens ljus.Så Anna Borg fortsatte att driva sin linje inför öppen ridå
...
Vattenfallchefens uttalanden gick inte obemärkt förbi regeringskansliet. Hos de ansvariga växte irritationen, enligt en av SvD:s källor.Deras uppfattning var glasklar: Ett statligt bolag ska lyssna på den sittande regeringen och nu fanns det en tydlig majoritet i Sveriges riksdag för kärnkraft. Diskussionen om energi var en av de allra största inom politiken och alla visste vad regeringen tyckte om kärnkraft. Anna Borg borde självfallet rätta in sig i ledet....?Den franska och svenska regeringen arbetar för att etablera ett strategiskt kärnkraftspartnerskap?, skriver Vakis Ramany.?EDF har utvecklat utbyten på hög nivå med den svenska regeringen och intresse har uttryckts för europeisk teknik utvecklad av EDF.?Men, som Anna Borg hade sagt till Ramany, kunde Vattenfall inte göra någonting utan förändrade instruktioner från styrelsen.Ulf Kristerssons uttalanden i Paris resulterade i intensiv kontakt mellan franska EDF och Vattenfall.Det hela ledde ändå till att Anna Borg och Desirée Comstedt åkte till franska ambassaden på Östermalm i Stockholm i mitten av mars, enligt uppgift till SvD.Men ingenting hände. Inga beslut fattades. Ingen order lades....I samma artikel sa också Vattenfalls Desirée Comstedt att ansökan var en del av förstudien och att Vattenfall inte hade fattat något investeringsbeslut, gjort något teknikval eller startat ett formellt projekt om att bygga kärnkraft.Ändå gav energiminister Ebba Busch understöd i TV4:? Mycket glädjande att flera aktörer nu signalerar att de är beredda att investera i ny kärnkraft, sa hon.I samma tv-program uttalade sig Vattenfalls Desirée Comstedt:? Det är inte fattat ett investeringsbeslut och det är inget faktiskt byggprojekt, sa hon.Sent på fredagseftermiddagen två dagar senare, den 27 januari, var Ringhals ägare hos finansdepartementet, i form av Torbjörn Wahlborg från Vattenfall och Johan Svenningsson från den tyska energijätten Uniper. Den ene chef för elproduktion. Den andre Sverigechef. Med var även Oskar Ahnfelt, chef för public & regulatory affairs på Vattenfall.Inbjudan hade gått ut ett par veckor tidigare. Det var tre statssekreterare som hade kallat dit dem: Lars Hjälmered från finansministern, Daniel Liljeberg från energiministern och Daniel Westlén från klimat- och miljöministern.Bakom inbjudan låg den så kallade Tidöstyrgruppen, enligt en av SvD:s källor. Det var en styrgrupp för Vattenfall som bestod av ministrarna Svantesson (M), Busch (KD) och Pourmokhtari (L) samt SD:s Erik Larsson. Den sistnämnda tillhör den särskilda grupp SD-tjänstemän vid regeringskansliet som ska säkerställa att SD-politik får genomslag.Erik Larsson och de tre statssekreterarna var med på mötet. De ville höra sig för om en återstart av Ringhals 1 och 2. Torbjörn Wahlborg och Johan Svenningsson beskrev att det var omöjligt. Allt enligt SvD:s källa.Inga opolitiska tjänstemän var i rummet. Inga minnesanteckningar gjordes....Officiellt fortsatte Anna Borg och de andra Vattenfallcheferna att hålla sin linje. Inget formellt hade förändrats när det gällde ny kärnkraft trots den nya regeringen. Inget nytt ägardirektiv hade klubbats av riksdagen.Samtidigt levde irritationen kvar hos regeringen under våren, enligt en av SvD:s källor. Men utåt höll politikerna skenet uppe. Regeringen fortsatte att träffa Vattenfallchefen.Parallellt började det komma tecken på att regeringens tidigare så fasta linje i energipolitiken började luckras upp och bli mer lik Vattenfalls.I mitten av mars skickade Ebba Buschs statssekreterare Daniel Liljeberg ett dokument som slog fast att en utredning om återstart av Ringhals 1 och 2 var lönlös, vilket Dagens Industri har avslöjat.Senare har Ebba Busch svängt ytterligare. I mitten av juni sa hon att det vore dyrt och dumt att återstarta reaktorerna. Inte heller Liberalernas partiledare Johan Pehrson tror på idén. Även M går på samma linje.? Det kostar mer än det smakar. Då är det bättre att lägga pengarna på ny kärnkraft. Men den här frågan diskuteras fortfarande i projektgruppen, säger Elisabeth Svantesson i dag.SD vill dock gå vidare med planerna.? Det pågår fortfarande förhandlingar mellan de fyra partierna, men det är tre mot en, säger Tobias Andersson, (SD), ordförande i riksdagens näringsutskott, till SvD.
...?Ny styrelse föreslås för Vattenfall?, basunerade pressmeddelandets rubrik ut....Hur styrelsen, med sina tre nya ledamöter, rent konkret skulle ta ?viktiga steg för mer kärnkraft? som finansministern sa i pressmeddelandet, framkom inte.Tvärtom säger Elisabeth Svantesson nu att de nya ledamöterna inte har något särskilt uppdrag från regeringen.? Det fungerar inte så. Vi styr Vattenfall som man styr andra bolag. Det finns en bolagsordning och vi styr via styrelsen och till den har vi varit väldigt tydliga med att det behövs ny kärnkraft, säger hon.Styrelsen skulle alltså agera på det direktiv som riksdagen hade klubbat 2010. Anna Borg svarar i dag inte på frågan om hon anser att något förändrats med den nya styrelsen.Samtidigt är det inte uppenbart att de nya styrelseledamöterna innebär något större steg mot ny kärnkraft.I mitten av maj pekade den nya styrelseledamoten och kärnkraftsvännen Ingemar Engkvist även han på kostnader och politiska risker i Tidningen näringslivet:? En grundförutsättning för att bygga reaktorer, framför allt storskaliga, är långsiktig politisk stabilitet i energifrågan. Ett nytt kärnkraftverk går ofta med förlust de första 15 åren innan kalkylen vänder till svarta siffror, sa Engkvist.? Ingen investerare kommer att vilja satsa på kärnkraft om satsningen riskerar att gå i stöpet i nästa mandatperiod.En av SvD:s källor med inblick i styrelsearbetet tror inte att den nya trion kommer att förändra något. Och Anna Borg har full uppbackning, enligt den personen:? Det Anna Borg säger är konsistent med det styrelsen säger.Inte heller SD:s Tobias Andersson är säker på att Vattenfalls nya styrelse kommer att rubba rådande ordning:...Måndagen den 8 maj åt Sydkoreas premiärminister Han Duck-Soo frukost hos Ulf Kristersson i Sagerska palatset.?Sydkorea är en av världens ledande tillverkare och exportörer av kärnkraftverk och precis som för den svenska regeringen har en utökning av kärnkraften aviserats, inklusive satsningar på små modulära reaktorer, SMR?, skrev regeringen i pressmeddelandet.Där sa Ulf Kristersson:? Sverige ska bygga ny kärnkraft för att få mer ren el och öka tempot i den gröna omställningen. Sydkorea är en förebild när det kommer till just utvecklingen av ny kärnkraft, och vi stärker nu vårt samarbete.Men bakom kulisserna blev högerpolitikerna åter irriterade över Vattenfalls agerande. Sydkoreanerna ska nämligen ha velat diskutera konventionella reaktorer med Vattenfall, som inte var intresserat. I stället hade bolaget deklarerat att det var SMR som gällde. Allt enligt en av SvD:s källor. Vattenfall vill inte kommentera uppgifterna.
...Sydkoreanerna hade träffat Vattenfall vid ett flertal tillfällen, bland annat under ett stort leverantörsmöte på Arlanda under våren 2023. Det handlade om både kärnkraft och vindkraft och ett antal tilltänkta leverantörer uppvaktade Vattenfall. Alla kärnkraftsleverantörer var medvetna om att Vattenfall höll på med en urvalsprocess inför en eventuell upphandling av SMR....Finansminister Elisabeth Svantesson säger i dag att hon inte vill lägga sig i teknikvalet.? Det är inte upp till mig som ägarminister att bestämma vilken typ av reaktorer som vattenfall ska bygga....Konflikterna till trots har regeringen flyttat sig närmare Vattenfall på ytterligare ett område: Pengarna.Som Anna Borg och Mats Granryd hade gjort klart redan under höstens möten var Vattenfalls styrelse och ledning benhård i sin inställning: ny kärnkraft måste vara lönsam för att Vattenfall ska bygga. Om vi inte kan räkna hem affären får ni eller någon annan betala.Det handlar om hisnande belopp.Cirka 400 miljarder, 145 miljarder och 120 miljarder. Det är kostnaderna för Hinkley Point C, Flamanville 3 och finska Olkiluoto 3. Som jämförelse ligger hela Sveriges statsbudget på cirka 1 000 miljarder kronor....Statsminister Ulf Kristersson svarade SvD så här i april, på frågan vem som ska betala för investeringen i ny kärnkraft:? Energislagen ska stå på egna ben, men det kommer att kräva tydligt politiskt stöd, sa han.Stöd, i form av pengar?? Politisk uppbackning.Ett av Vattenfalls orosmoln gäller, enligt SvD:s källor, om det i framtiden blir billigare att lagra sol- och vindkraft än att driva kärnkraft ? som kräver bränsle, säker lagring av uttjänt bränsle och betydligt mer personal. Då riskerar Vattenfall att sitta med Svartepetter: Ett nytt Nuon....?Som all teknikutveckling så behöver vi titta på hur riskerna och kostnaderna för de första anläggningarna kan fördelas mellan olika intressenter?, skriver Anna Borg i ett mejl.?Det har skett vid utveckling av annan elproduktion och inom andra teknikområden där samhället haft ett intresse av att tekniken utvecklas och implementeras. Så kommer troligen att behöva ske även för de första reaktorerna som byggs i Sverige.?Därtill måste efterfrågan finnas, annars blir utbudet så stort att priset faller. Vattenfall vill gå hand i hand med industrin, inte bygga förrän efterfrågan finns.?Vi pratar med våra industrikunder nästan varje dag. Det måste finnas incitament för båda parter att investera ungefär samtidigt och att det sker tillräckligt snabbt är viktigt för både dem och oss?, skriver Anna Borg.....När tjänstemännen på finansdepartementet i juni lade fundamenten för höstbudgeten ska de ha diskuterat stöd till ny kärnkraft, enligt en av SvD:s källor.Det stöd som stod nedskrivet i Tidöavtalet, och som Moderaterna hade lovat inför valet, handlade om statliga kreditgarantier på 400 miljarder till nya kärnkraftsbyggen.Men det stödet hade Vattenfall, enligt SvD:s källor, tidigare gjort klart för regeringen att bolaget inte kunde använda. I vart fall inte om det konstruerades på det sätt som bolaget trodde att det skulle konstrueras.I så fall skulle Vattenfall vara tvunget att sälja av alla andra fasta tillgångar först. Vattenfall projektfinansierar nämligen inte sin verksamhet, utan belånar sig på finansmarknaden med sina samlade tillgångar, sin balansräkning, som säkerhet.Tjänstemännen på finansdepartementet vet också att det inte går att ge något generellt statligt bidrag till Vattenfall för ett kärnkraftsbygge, på grund av EU:s statsstödsregler....Under försommaren verkade regeringen närma sig Vattenfall i ännu en fråga. I mitten av maj godkände regeringen två havsbaserade vindkraftparker: Bolaget OX2 fick tillsta?nd att uppfo?ra 21 vindkraftverk utanfo?r Varberg och Vattenfall 80 snurror utanfo?r Falkenberg.? Ska vi klara av den omställningen så krävs det mer av all fossilfri energi, sa Ulf Kristersson i partiledardebatten i riksdagen den 14 juni.Tongångarna är annorlunda än under valrörelsen, med Ebba Buschs varningar för ?oändliga stålskogar av vindkraftverk?.Elisabeth Svantessons säger i dag att regeringen ?aldrig har varit emot vindkraft? och att hon ?uppfattar att Ebba Busch också har varit för vindkraft?....Men en annan person med insyn i styrelsearbetet säger:? Man kan inte sparka Anna Borg för att hon gör det hon ska göra. I så fall får politikerna ändra i direktiven, i avkastningskraven. Men de kan inte heller ålägga Vattenfall att göra något marknadsekonomiskt irrationellt för det kan bli otillåtet statsstöd om Vattenfall försämrar för konkurrenterna.Anna Borg håller fast vid att ny kärnkraft måste vara lönsam.?För att vi ska investera i ny kärnkraft krävs ett sunt business-case för oss som affärsdrivande bolag?, skriver hon i ett mejl." -
www.svt.se/nyheter/tyska-beskedet-ingen-ny-karnkraft-i-sverige
"UPPDATERAD 10 NOVEMBER 2022PUBLICERAD 10 NOVEMBER 2022Det kommer inte att byggas någon ny kärnkraft i Sverige av det tyska energiföretaget Uniper, rapporterar Sveriges Radios Ekot.
? Varken i Sverige eller någon annanstans har Uniper några planer på att bygga ny kärnkraft, det är fakta, säger talespersonen George Oppermann till radion.
www.nyteknik.se/energi/uniper-inga-nya-karnkraftverk-i-sverige/3928429Uniper är delägare i Sveriges alla tre aktiva kärnkraftverk, Oskarshamn, Ringhals och Forsmark. Man är även ägare i Barsebäck som håller på att monteras ned.
Nyligen uttryckte Åsa Carlson, vd för Barsebäck Kraft, ett dotterbolag till Uniper, att hon hoppades på en ny energipark i Barsebäcksområdet där kärnkraft skulle kunna ingå under första halvan av 2030-talet.
Men det tyska moderbolaget säger bestämt nej till att även bygga kärnkraft via sina dotterbolag."
"PUBLICERAD 2 AUG 2023 KL 07.59? Vi har för avsikt att behålla de anläggningar vi har,
men vi kommer inte att investera ytterligare i kärnkraft,
säger Michael Lewis i Düsseldorf enligt Bloomberg.
Vattenfall och finska Fortum Oyj undersöker möjligheterna
att att bygga små modulära reaktorer och den svenska
regeringen har uttryckt önskemål om större
konventionella anläggningar.
Men Unipers vd säger att företaget inte överväger att
investera i något av dessa alternativ, utan prioriterar gas
och förnybar el."
-
Produktionen av el i OL 2 ligger nere under helgen pga ett turbinfel enligt nyhetsnotiser.
Hur det står till med revisioner och underhållsarbeten i övrigt känner jag inte till.
-
Det är tydligen planerade och oplanerade begränsningar i överföringskapacitet från Sverige som höjer priset i Finland
svenska.yle.fi/a/7-10039970 -
En chalmerist om troligen vet mer än de flestaBejje skrev 2023-08-19 18:26:15 följande:Ja kärnkraft är dyrt och absolut inte lönsamt på kort eller medellång tid, men kärnkraftverk ska förhoppningsvis användas väldigt länge, så det blir lönsamt med tiden, men det tar lång tid.
Men oavsett så behövs kärnkraften. Vi kan inte bygga mer vattenkraft i Sverige (så vitt jag vet) och vindkraft kan man inte ha för stor andel av eftersom det är väderberoende. Man måste ha stabiliserande kraft som vattenkraft och kärnkraft för att klara elnätets stabilitet,dessutom levererar ju kärnkraft stora mängder el vilket vi kommer behöva väldigt mycket av i framtiden när alla ställer om till elbilar och ännu viktigare, när industrier som behöver otroliga mängder energi, går över från kol till el.
www.dn.se/ekonomi/ministerns-karnkraftsutspel-ifragasatts/"Regeringens bedömning av hur många nya kärnkraftreaktorer Sveriges ska ha bygger på otillräckliga analyser. Det menar energiforskare som ifrågasätter utspelet om tio nya kärnkraftverk.
? Det finns inga fakta bakom det vill jag hävda, säger Filip Johnsson på Chalmers tekniska högskola.
...
Filip Johnsson är professor på Chalmers tekniska högskola med inriktning energisystem. Han menar att det är alldeles för mycket som spelar in i hur ett framtida energisystem utformas för att någon 20 år i förväg ska kunna säga hur mycket som behövs av ett specifikt kraftslag.? Det är väldigt förvånande att de sätter en sådan siffra på det. Man kan ju ha en åsikt, vilket är ganska tydligt att de vill ha mer kärnkraft, men det går liksom inte att säga att vi behöver tio stycken reaktorer. Det finns inga fakta bakom det vill jag hävda, säger Filip Johnsson.Han tror att uttalandet är ett sätt för regeringen att flytta fram positionerna i kärnkraftsfrågan. Tidigare har det talats om lagändringar och en fördubbling av kärnkraften.? Nu är det tio storskaliga reaktorer, då är det snarare en tredubbling man pratar om, säger Filip Johnsson.Han betonar att han inte är emot kärnkraft, men menar att ett ensidigt fokus på den riskerar att senarelägga elektrifieringen.? Industrisatsningarna som är på gång är till stor del drivna av att man tänker att vi har potentiellt billig el i Sverige, men kärnkraft är det dyraste kraftslaget och det är framför allt ganska bråttom att få fram el. Risken är att det här stoppar upp och blir en våt filt över andra kraftslag, säger Filip Johnsson.Tillsammans med kollegan Lisa Göransson har han nyligen publicerat en rapport där olika tänkbara energimixar som kan täcka det förväntade behovet år 2050 undersöks. Den talar i en annan riktning än regeringens budskap.Studien bygger på en modell som utifrån olika parametrar tar fram det samhällsekonomiskt mest effektiva energisystemet.? Om man inte sätter några direkta begränsningar kring vad man önskar för tekniker så tar modellen inte fram någon kärnkraft alls, för den är ganska dyr helt enkelt, och då har vi ändå satt kärnkraftkostnaden lite lägre än vad den brukar sägas vara för att inte anklagas för att vara kärnkraftspessimistiska, säger Filip Johnsson.Oavsett om det behövs eller inte så ställer han sig också frågande till om det över huvud taget är möjligt att genomföra en så stor utbyggnad av kärnkraften som regeringen önskar till 2045. Den största risken han ser är den ekonomiska ? hur ska aktörer på en avreglerad marknad våga satsa?
...
? Med konkurrenslagstiftning och sådant kan staten inte bara betala Vattenfall eller någon annan för att bygga kärnkraft. Det är inte helt uppenbart hur det ska gå till."
Mer om finansiering av 10 reaktorer, det är enorma summor som skall avsättas för byggnation av 10 reaktorer
www.dn.se/ekonomi/peter-alestig-en-hel-statsbudget-kravs-for-de-tio-reaktorerna/
"Men även om man bestämmer sig för att kärnkraft är den bästa lösningen, finns mängder av hinder för en potentiell byggvåg av kärnkraftsreaktorer i Sverige. De kan delas upp i tre delar: regelverk, pengar och politik.Regeringen lägger just nu mycket fokus på regelverket. Begränsningen i antalet reaktorer ska bort, enligt tidigare besked. Likaså kravet att nya reaktorer ska byggas vid de befintliga kärnkraftverken. Men branschen är fortsatt orolig för omständliga och tidskrävande tillståndsprocesser. En annan potentiell huvudvärk skulle kunna vara det kommunala vetot ? vem vill ha ett kärnkraftverk nästgårds? Där föreslog nyligen Strålsäkerhetsmyndigheten att regeringen ska kunna upphäva kommunala veton mot kärnkraft.
Men den stora frågan är pengarna. Ingen vet i dagsläget vad ny svensk kärnkraft skulle kosta. Regeringen uppgav nyligen i en skrivelse till EU-kommissionen en prislapp på ungefär 50 000 kronor per kilowatt, vilket motsvarar ungefär 75 miljarder kronor för en ny reaktor i samma storlek som Oskarshamn 3. Tio sådana reaktorer skulle innebära en investering på 750 miljarder kronor.
Men prislappen kan lika gärna bli det dubbla. Fyra andra nybyggda reaktorer i Finland, USA och Frankrike kostade ungefär dubbelt så mycket per kilowatt, enligt forskningsföretaget Energiforsk (som ägs av bland andra Energiföretagen och myndigheten Svenska Kraftnät). Då landar vi på omkring 1 500 miljarder kronor, mer än Sveriges statsbudget."
-
"Filip Johnsson är professor på Chalmers tekniska högskola med inriktning energisystem. Han menar att det är alldeles för mycket som spelar in i hur ett framtida energisystem utformas för att någon 20 år i förväg ska kunna säga hur mycket som behövs av ett specifikt kraftslagBejje skrev 2023-08-19 19:26:56 följande:Vad jag int gillar om texten du har klistrat in är att han säger att det itne finns några belägg för att 10 reaktorer behövs, men ger samtidigt inget eget förslag för vad han tror behövs. Det är lätt att säga att det inte finns några belägg för det utan att komma med något bättre förslag.
Det andra är att jag ser inget om vad vilken ökning av elanvändningen han själv tror på inför 2045-2050.
Man ska inte kritisera att något är fel om man inte har något bättre förslag själv.
...
Tillsammans med kollegan Lisa Göransson har han nyligen publicerat en rapport där olika tänkbara energimixar som kan täcka det förväntade behovet år 2050 undersöks.
Studien bygger på en modell som utifrån olika parametrar tar fram det samhällsekonomiskt mest effektiva energisystemet.? Om man inte sätter några direkta begränsningar kring vad man önskar för tekniker så tar modellen inte fram någon kärnkraft alls, för den är ganska dyr helt enkelt, och då har vi ändå satt kärnkraftkostnaden lite lägre än vad den brukar sägas vara för att inte anklagas för att vara kärnkraftspessimistiska, säger Filip Johnsson. "
1, Han säger att det saknas underlag i regeringens bedömning för att säga hur mycket av ett specifikt energislag som behövs.
2. De har gjort beräkningar oå det förväntade behovet av el år 2050 - så nog finns det någon elförbrukning de röknat på, även o det inte står i den citerade artikeln.
3. Deras beräkningar visar på modeller med olika energislag
-
Bejje skrev 2023-08-19 19:26:56 följande:Vad jag int gillar om texten du har klistrat in är att han säger att det itne finns några belägg för att 10 reaktorer behövs, men ger samtidigt inget eget förslag för vad han tror behövs. Det är lätt att säga att det inte finns några belägg för det utan att komma med något bättre förslag.
Det andra är att jag ser inget om vad vilken ökning av elanvändningen han själv tror på inför 2045-2050.
Man ska inte kritisera att något är fel om man inte har något bättre förslag själv.Johanssson och Göranssons förslag återgvna av dem själva i en debattartikelBejje skrev 2023-08-19 19:26:56 följande:Vad jag int gillar om texten du har klistrat in är att han säger att det itne finns några belägg för att 10 reaktorer behövs, men ger samtidigt inget eget förslag för vad han tror behövs. Det är lätt att säga att det inte finns några belägg för det utan att komma med något bättre förslag.
Det andra är att jag ser inget om vad vilken ökning av elanvändningen han själv tror på inför 2045-2050.
Man ska inte kritisera att något är fel om man inte har något bättre förslag själv.
www.dn.se/debatt/vaderberoende-ar-inget-problem-for-elproduktionen/ -
Att du inte ser att han anger hur många kärnkraftverk som behövs kan bero på att han inte anger det - istället lägger han fram och jämför 3 scenarion där han räknar på effekttillskott från olika kraftslag för att möta den elförbrukning som regerings förlag bygger på.Bejje skrev 2023-08-19 20:13:20 följande:Ser fortfarande inget om hur många reaktorer som han tycker behövs eller hur mycket höfre elförbrukning han tror att vi har i landet då.
Här är rapporten de skrivit research.chalmers.se/publication/536840/file/536840_Fulltext.pdf