Anonym (U) skrev 2020-11-14 16:27:26 följande:
Du har inga tankegångar om vad de ska göra alltså, annat än att de under inga omständigheter får belasta skattebetalarna?
Du har inga idéer om om hur det ska genomföras i praktiken?
Tänk så enkelt att slänga ur sig förslag då!
De får helt enkelt hitta ett sätt att sköta sin försörjning. Hur de sen gör...det är deras problem.
De har frivilligt gått in i att sätta sig i beroendeställning till en annan människa, då får de väl helt enkelt leva med sitt val, inte kräva att de ska ha rätt att ändra sig senare o föra över ansvaret för deras försörjning på samhället.
Det är ju det jag försöker få fram, att har du väl en gång gjort detta val, då har också detta val för evigt stängt många andra dörrar.
Har du struntat i att utbilda dig eller på annat sätt lära dig ett yrke o går in i rollen som hemmafru så gör du också medvetet valet att sätta dig i beroendeställning till din partner som då sköter din försörjning.
Då har du också valt bort alternativet att separera någon gång i framtiden, hur tråkig relationen än blir så är det bara att bita ihop o leva med konsekvenserna av de val man gjort.
Att i det läget ha mage att kräva att samhället o skattebetalarna ska ta över ansvaret för konsekvenserna av dina tidigare val, det håller inte.
Anonym (Kärring mot strömmen) skrev 2020-11-14 16:27:22 följande:
Om de inte hittar något jobb är de ju i samma sits som alla andra arbetslösa, eller ska man få hjälp från staten bara om man är arbetslös av "rätt" orsak? Jag tycker vi kan sluta ge a-kassa till alla som sagt upp sig i så fall, de förtjänar knappast något ekonomiskt stöd då, eller hur?
Den tanken stödjer jag fullt ut, ingen a-kassa o inga bidrag till de som frivilligt säger upp sin egen anställning. De har ju då själva gjort ett aktivt val att bli arbetslösa, varför ska de ha rätt att leva på alla andras bekostnad?