viseversa skrev 2020-11-10 19:12:27 följande:
förlåt men detta inlägg är väl ändå väldigt okänsligt. Du har ju ingen aning om vad ts gått igenom bara för att du "nästan" ställt in dig på det men ditt barn var ju friskt ändå. Vad hade du att tillföra?
Ts en nära vän till mig fick göra en sen abort då det efter rul visade sig att barnet saknade storhjärna och skulle dö under gravidteten eller tätt efter födseln. Tog ett bra tag innan hon var sig själv igen. Dock blev dom gravida sen igen och den gången gick det bra men hon kommer aldrig glömma sitt första barn som itne fick leva.
Tycker du ska byta läkare. Träffa en annan och fortsätt tills du träffar en som förstår. Beklagar att du träffat så extremt okänsliga läkare och jag skulle fundera på en anmälan på det bemötandet. Du ska såklart tas på allvar och dom ska inte vifta bort din sorg som dom gör nu.
Då får du och Ensam tycka så, det står er fritt. Jag kan tänka mig att det måste ha varit ett psykiskt helvete för TS eftersom jag tyckte det lilla jag fick uppleva var nog så jobbigt. Därför skrev jag att TS ska ta upp kampen med läkare/FK eller vem det nu måste vara för att få hjälp. TS verkade uppgiven över det hon uppfattade som att hon var lämnad till sitt öde av sjukvården, och tyvärr är det så i land, att man måste kämpa för att få vården man har rätt på. Jag skrev mitt inlägg för att TS skulle får bekräftelse på att det finns fler som tycker att detta inte är något man ska ta lätt på.
Jag vet inte och vill inte veta hur ledsen man blir av att gå igenom något som TS gått igenom, det var tillräckligt obehagligt att uppleva det jag gjorde. Trodde jag var tydlig på att det inte alls var samma sak, men en liten snudd av det bara.
