Olyckligt kär i sin chef

Det är inte ett dugg svårt att tolka att han inte svarat alls i och med att han var upptagen.
Han är inte intresserad, tyckte förmodligen det var pinsamt, men ville inte göra dig ledsen så därför svarade han inte, för oavsett vad han skrev skulle han antagligen (tänkte han troligtvis) antingen göra dig ledsen eller ge dig falska förhoppningar, alternativt skulle han även få problem i sin relation för hans fru/flickvän kanske har brukar titta i hans telefon.

Sluta tänk på honom, hade han haft det minsta intresse hade han svarat någonting i alla fall. Du har antagligen övertolkat hans gester som enbart var avsedda att vara en bra chef som ser sina medarbetare.

Hade han varit intresserad hade han svarat.
Sedan är det ju högst olämpligt att skicka ett sånt meddelande när ni båda är upptagna.

I ärlighetens namn tror jag att du har hängt upp dig på den här föredetta chefen för att du lever i ett tråkigt förhållande. Så du och din man har kommit överens om att ni ska spela gifta och leka familj tills barnen blir större? Varför?
Hur du känner nu och tänker om den här chefen är ett tydligt och klart tecken på att det inte fungerar särskilt bra för dig.

omg 6 mån och du fattar ännu inte att han INTE ÄR INTRESSERAD. för då hade han svarat. Men du vill inte inse det utan greppar efter halmstrån och försöker hitta andra orsaker till hans tystnad. Släpp honom och gå vidare. Det är nästan lite stalker varning på dig ts.

He's just not that into you.....

En del anledningar gör att vi behöver skjuta upp skilsmässan... min chef brukade titta på min LinkedIn profil i privat läge, men jag var säker att det var han för att jag har inte många kontakter. Sen när vi pratade i telefon brukade han försöka förlänga samtalet, och mycket mer som gjorde att jag vågade skriva till honom. Jag kanske hade inbillat mig men det känns som att om jag hade fått ett svar skulle jag uppleva sorgen och fortsätta vidare. Nu är det fortfarande frågetecken i mina tankar. Eller kanske när man är kär så vill man inte acceptera det negativa och vill få glädje genom att inbilla sig..

Det är för första gången jag har berättat om mina känslor för någon, för att jag hade aldrig upplevt så starka känslor. Jag var redo att höra nej för att det skulle underlätta mig att glömma om honom. Hur blir av man med sina känslor och går vidare? Vad som ens jag gör så är han någonstans i mitt hjärta och jag bara känner hur mycket ont det gör :(

Han är inte det minsta intresserad och dessutom upptagen. Jag förstår att du vill tolka hans tystnad på alla andra möjliga sätt, sluta med det.

Glöm honom nu och försök ordna ditt eget privatliv istället med skilsmässan o.s.v.

1. Nej han är inte intresserad av att ta det vidare. Tror säkert att han uppskattade er lilla flirt men mer var det aldrig överhuvudtaget.

2. Nej det är inte honom du saknar specifikt utan mer själva bekräftelsen och uppmärksamheten du fick och själva kontakten med nån du attraherades av. Så länge du fortfarande är gift i ditt döda äktenskap så kommer du fortfarande tråna efter uppmärksamhet. Du kommer inte vidare förrän du skiljer dig eller hittar någon annan att förälska dig i..

Låter som inledning till en starlet-novell (för er yngre så var det ett seriemagasin som vände sig till flickor i nedre tonåren under 70-talet)

För det första, ett uteblivet svar är också ett svar. Han är inte intresserad, antingen är han inte kär i dig eller så är han det men vill inte träffa dig/inleda något.

Och vad ska du med honom till när du är gift? 

Red upp ditt eget liv först och främst innan du ger dig i kast med en ny man. Och skaffa då en man som är ledig. 

Du får inse att du projicerar. Hade du levt i en bra relation så hade du förmodligen inte känt mer än en liten övergående förälskelse i den här mannen. Om ens det. Om du har det dåligt hemma är det klart att du går och suktar efter grönare gräs. Och är gräset dött och brunt hemma så ser allt annat gräs grönare ut.

Du behöver ta tag i grundproblemet. Att du lever i en dödsdömd relation. Jag vet inte vad det är för praktiska problem ni har att övervinna innan ni kan skiljas, men jag kan lova dig med 100 % säkerhet att det finns andra därute som löst det. Att du och din man lever ihop fastän ni har bestämt att skiljas, bara inte nu, är varken bra för någon av er eller barnen (barnen får en helt skev bild av hur en bra relation ska se ut).

Jag kanske behöver vara bekräftad på nåt sätt. Jag hade absolut inte förväntningar heller att gå vidare, det kunde jag inte göra. Men hade jag fått veta att attraktionen var ömsesidig så kanske hade jag kunnat gå vidare. Nu känner jag mig så värdelös. Eller var jag verkligen värdelös eller han inte ville erkänna pga sin position....

Att han inte svarat betyder att han inte vill ha vidare kontakt. Kanske tänkte han att ett negativt svår skulle såra, kanske han tyckte att inget svar var tydligt nog, men det är i alla fall tydligt att han inte vill messa med dig.

Och nej, jag tror inte alls att det hade räckt om han skrivit att han var attraherad av dig, och att du gått vidare då, för då hade du velat utveckla relationen och fortsatt drömma.

Nej det funkar inte så med bekräftelse. Har du en gång blivit bekräftad kommer du aldrig nöja dig med mindre än du får, du kommer alltid vilja ha mer och mer bekräftelse, hela tiden töja gränser och vilja ha Kicken som bekräftelse ger. Nu fick du inget svar och du fick ingen bekräftelse. Du vill helt enkelt ha mer "knark"

Om han givit dig ett svar hade du hakat upp dig på det och knarkat bekräftelse utifrån det svaret och funderat på hur du kan få mer av honom. Kanske med ännu ett sms lagom till jul eller liknande. Och så har det fortsatt.

Tvärtom, du hade inte gått vidare, du hade fortsatt drömma. Man går vidare när man blivit dumpad. 

Alltså det spelar ingen roll om attraktionen eller förälskelsen var besvarad eftersom han valde aktivt att inte gå vidare med det genom att inte svara på ditt sms. Det har funnits många gånger där jag som singel eller i förhållande har känt saker för andra människor men inte valt att agera på det, och det är precis vad han har valt att göra med dig med.

Sen är det alltid bra att bryta upp med någon som man inte har det bra med. Ta det från mig som träffade en tjej som länge gick och väntade och drog ut på eländet för barnens skull och valde att separera när hon träffade mig. Mitt i allt så befann jag mig i en separation härva och det blev rörigt för alla involverade. Den relationen höll inte. Hade verkligen önskat att hon hade tagit tag i det där innan då hon i flera år varit olycklig med den mannen.