Sprallan skrev 2021-03-11 20:34:02 följande:
Ja det är lätt hänt kan jag tänka mig o ibland är det kanske lättare att bara berätta i vissa situationer :)
Helt sjukt. Där fanns ett foster kvar med ett litet hjärta som pickade. Jag har liksom inte riktigt fattat ännu, var så säker på att det var missfall men tanke på mängden blod och hur det såg ut. Men där är en liten krabat som kämpar på och var rätt i storlek utifrån hur långt gången jag är. Så tacksam <3
MEN, jag har troligtvis inte haft helt fel. För bredvid fostersäcken fanns ett område till som såg ut som en till fostersäck fast lite hopsjunken. Dock utan ett foster. Hennes teori är att det varit en tvillinggraviditet och att det ena fostret dött, det som orsakat den kraftiga blödningen i måndags. Och är det inte det så, så är det en relativt stor blödning som ligger i livmodern. I så fall vet hon inte vad det berott/beror på.
Så jag ska tillbaka om 2 veckor för att se att vad det andra nu än var, börjar dra sig tillbaka och går åt rätt håll.
Jag har fått sex och träningsförbud tills återbesöket då hon menar att livmodern blivit så ansträngd och drar ihop sig vid en sådan här blödning, så det är viktigt att jag vilar för att det ska ge med sig och att livmodern inte försöker stöta ut nått som inte ska ut. Jag som har egen häst och tränar på hög nivå håller redan på att krypa ur mitt eget skinn av rastlöshet, men givetvis får det va värt det :) Hunden får extra långa promenader nu för att jag ska få nått o hitta på och få röra mig lite iallafall.
95% för att klara graviditeten och få en bebis när man kommit såhär långt så hjärtat slår och det ser såhär fint ut enligt läkaren. Så håller verkligen tummarna, men givetvis har man ganska mycket oro över att det andra ska bli bra och inte påverka graviditeten, samt eftersom risken för fler blödningar just nu är ganska stor.
Ser allt bra ut om två veckor vid återbesöket kommer vi berätta för våra föräldrar och syskon till påsk. Resten blir nog efterhand som man träffar dom, men vi har också vecka 12 (eller KUB) lite som ett riktmärke. Tar jag mig väl dit och allt ser bra ut, då kan jag nog börja njuta på riktigt hoppas jag!
Men guuuud vad glad jag blir!! Skönt att höra att det iaf var ett foster med ett fungerande hjärta där inne! Hur långt gången är du?
Ja det låter bra att ni ska berätta för de närmsta iaf, kan vara skönt att ha stöd från någon oavsett liksom :) Jag tror nog inte man kommer riktigt börja njuta förens kanske vecka 15-20 haha jag är i vecka 9 strax och har fått se ett hjärta och foster men kan ändå inte slappna av