Har läst i en del trådar om separationer och flyttar hit och dit. Tvister osv. Nu funderar jag på, hur långt kan en boendeförälder flytta utan att det anses som att det stör umgänget? Alltså, nu handlar det inte om varannanvecka varianten utan mer kanske umgänge varannan helg eller typ en helg i månaden. I de fall där umgänget är ganska lågt.
Blev kanske rörigt nu.
Det har du helt rätt i tycker jag. Det kan ju skilja stort från person till person. Men jag tänker lite hur det ser ut rent juridiskt. Jag tänker att om jag tex separerar från barnets andra förälder och har barnet merparten av tiden, vardagar osv, så blir jag liksom låst till den aktuella kommunen såvida inte den andra föräldern godkänner flytt av barn, medan den föräldern som inte är boende förälder och kanske inte ens är intresserad av att vara det kan flytta vart som och hur som.
Men det finns kanske ingen mall för sånt här.
När det rör sig om att ena föräldern bara har "varannan helg" så är det i princip fritt fram för den föräldern barnen bor att flytta.
Blev visst att jag svarar dig men får så vara, du har så rätt i det du skriver och tankarna började direkt spinna vidare och dra allt till sin spets i min trötthet.
Nu drar jag detta som sagt till extrema hypotetiska scenarion med en stor portion humor, lite roligt ändå att fundera kring då jag tycker det är så löjligt rent ut sagt att å ena sidan säga sig se till barnen och deras rätt till båda föräldrarna men samtidigt enbart begränsa och ställa krav på en förälder.
För OM boendeföräldern flyttat långt bort med barnen räknas det som förhindrande av umgänge. Vad har då konsekvenserna kunnat vara?
I och med att barnkonventionen blev lag borde det väga ännu tyngre än innan gällande barnens rätt till båda föräldrarna. Inte sant?
Om då ena vårdnadshavaren som inte är boendeförälder flyttar iväg till ett sådant avstånd att umgänge är omöjligt. Räknas inte det med som förhindrande av umgänge? Om man nu ska se till barnets rätt till föräldrarna och inte den vuxnes rätt att flytta?
Skulle det kunna vara grund till att förlora vårdnaden?
Finns det andra möjliga konsekvenser?
Om det däremot är en förälder som INTE har vårdnad och flyttar iväg så pass långt att umgänge inte längre är möjligt är det då lika illa? Kan det bli konsekvenser? Om inte, varför? Barnet har lika rätt till föräldrarna oavsett om dom har vårdnad eller ej.
Finns det en oro eller risk att reglerna framöver i praktiken skulle kunna urarta och ge barnen större makt juridiskt än föräldrarna? Och hur stora skillnader i beslut kan den mänskliga faktorn orsaka?
Godnatt