Styvmorsan vill att jag flyttar men vart ska jag flytta?

Inläggsskrivaren tog upp min situation. Jag har läst tråden och förstår varför frun är irriterad över ts. Ts har ju hört henne själv säga det, att hon tar upp plats som de behöver till det yngre barnet och att hon är i vägen, en belastning mao. Sen är det nog så också att hade ts varit ens hälften så fantastisk som hon utmålar sig så hade nog problemet varit betydligt mindre.

Vilket revir?
Och varför skulle jag ens anstränga mig så mycket för något som rör dem?

De har egna familjer och liv, precis som vi har.

Nä en treåring är för liten för det. 
Annars har de kanske funderat på en ombyggnad av ovanvåningen när du flyttar.

Varför ska hon va en idiot för att hon är trött på att ena våningsplanet inte går att använda.

Uppenbarligen vet inte du heller vad hon tänkt sig och vad de pratat om. 

Jag funderade bara över om hon har en anledning, men då är det väl som hon tycker illa om dig helt enkelt.
Allt går ju att bygga om, det är bara frågan om hur mycket arbete man vill lägga ner på det, att riva rum och göra ett stort allrum är ju inte omöjligt.

Våra personligheter går inte ihop. De är bortcurlade dönickar, under en tid i början trodde jag att de var (ursäkta uttrycket) efterblivna.
Jag klarar inte av att umgås med den typen av människor, deras mesighet får mig att klättra på väggarna.
Den ena har dock blivit bättre nu som vuxen.

Vi umgås inte så mycket med andra, vi tycker det är skönt att ta det lugnt på helgen för då behöver vi vila upp oss och har ingen lust att binda upp oss med det eller detta.
Vill han träffa dem så får han gärna göra det, bara jag slipper följa med.

Huset måste ju va jävligt dumt planerat för så många personer med tanke på att ts har ett helt våningsplan och påstår att hon inte har speciellt stort. Det hade varit bättre att sälja och flytta till ett med bättre planering.