Inlägg från: Ellie Something |Visa alla inlägg
  • Ellie Something

    Vågar inte gå ut med hunden

    Hej!


    Har två små hundar, en lite äldre och en yngre. För ett tag sedan fick jag en stalker, en riktig galning, och efter det har jag blivit rädd för att gå ut. Innan dess brukade vi gå i timmar varje dag ute i naturen och ofta åka till vackra områden där hundarna kunde gå lösa osv. Nu är stalkern borta men varje gång jag ska ut i naturen ensam så får jag extrem ångest. Det har gjort att hundarna får nöja sig med promenader i bostadsområdet, som visserligen är jättefint, och enstaka skogspromenader när jag lyckas övervinna ångesten. Hundarna är lyckliga och glada ändå, men jag förstår ju att det inte är bra för dem och är jätteledsen över det liv som de gått miste om. Aktiverar dem mycket och har en stor trädgård men det och koppelpromenader i området ersätter ju inte de timlånga promenaderna i skogen. I området där vi bor är rundorna man kan ta ca 40 min långa. 


    Har funderat på att omplacera hundarna pga detta, men hoppas kunna övervinna ångesten och bli som förut igen. Vill verkligen inte omplacera dem om det inte är ett absolut måste för deras bästa. Är det någon som har några tips eller tankar om vad man kan göra för att hundarna ska få ett så bra liv som möjligt? 

  • Svar på tråden Vågar inte gå ut med hunden
  • Ellie Something
    Anonym (Ace): Du har nog rätt. Skulle behöva ta tag i det hela, kanske gå i kbt, terapi eller något. Har mest väntat på att det ska gå över, men det har det inte gjort. Vill ju verkligen att allting ska bli som förut. 
    Bra idé, ska se om jag kan hitta andra i närheten att gå med. Det skulle ju delvis lösa problemet och vara roligt också. 
    Nosework låter intressant, det skulle de säkert gilla. Ska testa det. Tack för riktigt bra tips! Uppskattar det verkligen. 
  • Ellie Something
    Anonym (RunAngel): Ok, vad bra att ha, det låter ju smart och tryggt. Jättebra, skulle nog vara lättare att slappna av om man vet med sig att man har något slags skydd med sig. Tack för tipset. 
    Jo, har undvikit det men det är nog dags att inse att terapi behövs, eftersom ångesten inte har gått över. 
  • Ellie Something
    Anonym (styrkekram): Har börjat förstå det, att ångesten inte går över av sig självt, men det tog ett tag. Otroligt bra gjort av dig att jobba dig ur det. Kan känna igen mig i det, hade jag inte haft hundarna hade jag nog gömt mig inne många dagar. 
    Oj, vilken hemsk situation med diskbråck. Vad tufft. Verkligen skönt att det gick bra! Det var tröstande att höra, man vill ju att hundarna ska ha det bra. Vad fint att ni tog er igenom det svåra tillsammans och mår bra nu. Starkt gjort. 
    Tack för de uppmuntrande orden. Längtar efter att allt ska bli som förut. 
    Ja någon att gå med skulle vara värt mycket. Ska leta efter det. 
    Tack!
  • Ellie Something
    Dexter dot com:  Vad skönt att höra. Nu känns det lite bättre. :)
    Det vore jättebra med sällskap, ska försöka hitta andra som vill ut och gå. Ja hoppas verkligen att det ska bli bra igen. 
    Ok, men vad praktiskt. Ja det kan säkert ge en trygghetskänsla att kunna försvara sig. Tack för dina uppmuntrande ord, tips och för länken! 
Svar på tråden Vågar inte gå ut med hunden