Anonym (Babymakeing) skrev 2021-06-05 15:48:07 följande:
Å va jobbigt! Sen kan det skilja mellan könen och mellan olika graviditeter också. Jag mådde knappt illa alls när jag väntade vår dotter. Inte förrän i v 11-12 iaf och i v 13 började jag kräkas. När jag väntade sonen nu mådde jag mer illa från start å hade svårt att äta på dagarna men gick över runt v 12. Kräktes aldrig men det va inte långt borta.tänkte flera gånger att det va så mycket som kändes annorlunda å att det kanske va en kille då och det va det ju med.
Jag tror också det blir bättre efter första ul. Tack!
Intressant, jag mådde också konstant illa med min son utan att spy. Nu mår jag inte lika illa och absolut inte hela tiden men jag spyr varje morgon. Igår mådde jag rätt bra hela eftermiddagen och kände mig pigg till skillnad från senaste tiden, det gjorde mig lite orolig. Idag vaknade jag och mådde inte alls illa först, kände mig pigg också. Sen kom lite illamående och jag spydde ändå.
Illamåendet och lite håll-känsla i magen när jag vänder mig på natten är enda symptomen jag har så känner mig ganska stressad. Med sonen hade jag fruktansvärt ömma bröst och konstant mensvärk-känsla och ökade flytningar i flera veckor. Sprang hela tiden på toa och trodde jag fått missfall pga det. Så känns lite jobbigt att inte känna igen symptomen alls :/