Inlägg från: Anonym (4a) |Visa alla inlägg
  • Anonym (4a)

    Någon mer som har bebisverkstad nu

    hopeforaplusa skrev 2021-03-13 15:22:17 följande:

    Hade inte tänkt ta test men har känt mig så trött så tog ett.. är så chockad.. kan inte ta in det. Som vi kämpat..


    Wow Stort GRATTIS vad roligt :) när har du bim?
  • Anonym (4a)
    hopeforaplusa skrev 2021-03-13 16:26:00 följande:

    Tack!!!!!<3 imorgon säger appen men det är bara cykeldag 26 så skulle måndag ist!


    Åh men då är det ju inte konstigt du inte fått plus innan :D härlig känsla! När ca blir bf?
  • Anonym (4a)
    hopeforaplusa skrev 2021-03-13 18:42:55 följande:

    22/11 säger appen så blir nog där omkring! När var du beräknad? I augusti va?


    Åh novemberbebis, så mysigt! Min första är det :) blir detta ert andra barn? Ja 19 augusti är det beräknat, ska på RUL 1 april så får exakt datum då :)
  • Anonym (4a)
    hopeforaplusa skrev 2021-03-13 20:46:06 följande:

    Ja det ska verkligen bli mysigt då mitt första barn är född i maj, två olika årstider<3 blir det här erat fjärde? Vad kul med rul, blir lite mer verkligt då!!


    Ja det vill jag lova det blir :D ja precis vårt fjärde. Jag längtar sååå till RUL, men är såklart orolig ifall något inte ser bra ut...eller att något är fel trots att det inte syns..hur lugnar man den oron liksom?! x(
  • Anonym (4a)
    hopeforaplusa skrev 2021-03-14 19:26:00 följande:

    Åh jag förstår. Tycker det är den värsta tiden, väntan till rul. Får man idag göra tidigt ultraljud i v13-14? Tyckte jag läst om det eller är det bara rul som man gör?


    Ja det tycker jag med! Kub får man ju göra v 12-13, där man tar blodprov innan och sedan ul som räknar ut sannolikhet att barnet kan ha trisomi 13, 18 el 21. Så en gång till får man se bebis :)
  • Anonym (4a)
    Anonym (Babymakeing) skrev 2021-03-09 13:11:17 följande:

    Idag va vi inne och fick provsvaren. De visade inget avvikande vilket känns rätt jobbigt men nu har vi iaf svar på det.

    Ultraljudet idag bekräftade mindre fostervatten och visade även på att njurbäckenet va vidgat och att det börjat samlas vätska kring hjärtat. Lårbenet mötte till v 15+6 medan huvudet mätte till 14+4. Båda är i minsta laget för var jag borde befinna mig.

    Med det vi vet så tog vi ett beslut idag. Det värsta beslutet jag varit tvungen att fatta i mitt liv men känns skönt att ha tagit det nu. På måndag ska jag in och ta första tabletten för att avbryta graviditeten. Sen blir det igångsättning på onsdag nästa vecka. Känns som en evighet samtidigt som jag inte vill släppa vår lilla pojke ifrån mig. Även om det som sagt känns skönt att beslutet är taget och vi får möjlighet att börja sörja på riktigt och gå vidare.

    Jag skulle få ett återbesök om 5-6 veckor till någon av de två läkare jag träffat de senaste för att gå igenom provsvar från obduktion och lägga upp en plan för när och om jag blir gravid igen. Känns skönt ändå att få en plan för som jag kommer oroa mig nästa graviditet. Kommer inte kunna slappna av tror jag.

    De har tagit väl hand om oss och väldigt måna om att vi ska få ställa alla frågor och inga frågor är dumma. Att allt sker på våra villkor och ingen stress med att fatta några beslut och vad vi än hade bestämt hade de hjälpt oss bäst de kunnat oavsett om vi ville avbryta eller se vad naturen gör med vad vi blivit tilldelade.

    Men Glenn ska få hamna i en minneslund med andra bebisar snart. Och vi ska få gå vidare...

    Är helt förkrossad men det hade bara blivit jobbigare att skjuta på beslutet.

    Kommer nog ligga lite lågt här ett tag men kommer kanske tillbaka snart med nya krafter. Förhoppningsvis kan jag få hjälp från gravidförsäkringen med krishantering.

    Tack för allt stöd ni gett mig <3


    Tänker sååå på er :,( <3
  • Anonym (4a)
    Anonym (Babymakeing) skrev 2021-03-17 20:44:47 följande:

    Tack 

    //

    Sov knappt nått i natt, tidig morgon och en otroligt tuff dag. Skönt nog så skötte kroppen det bra så behövde bara två doser innan det kom igång ordentligt. 

    Alla på avdelningen va så himla gulliga och gjorde allt för oss för att vi skulle känna oss så bekväma och välkomna som möjligt, bara det gjorde att jag grät. Och ja det har varit som en bergodalbana under dagen med många tårar och även lite skratt (mest när vi pratade om vår dotter där hemma som va med mormor å morfar). Vi fick sett vår lilla pojke, han va så fin. De frågade om vi ville se hela honom för inälvorna va på utsidan av kroppen, saknades hud från strax under revbenen och ner till rumpan. Jag visste att jag ville men va osäker på om min man ville som inte va i rummet precis just då när jag frågade om vi kunde få se honom. Så de la honom i en korg och täckte över honom så vi kunde välja att bara se överkroppen eller hela. Jag tog lite foton så hjälpte personalen till att ta hand och fotavtryck sen. 

    Nu ska vi "bara" vänta på obduktionsrapport så får vi svar på det i samband med återbesöket på ultraljudsavdelningen. 

    Varit en hemsk dag men allt gick ändå över förväntad och känner mig lite lättad att det är över nu. Men kommer nog ta tid att ta sig förbi detta. Hur tog du dig igenom alla känslor? 

     


    Usch vilken hemsk upplevelse ni varit med om :,( kan bara säga att jag vet hur det känns... Känner att jag nog måste smyga ur mig sanningen om min bakgrund. Det är inget sent ma jag erfarit, det var bara ett kamouflage för att jag vill vara anonym. Sanningen är den att jag varit med om exakt samma sak som du...

    Jag fick ju inte göra kub pga coronan. Betalade då flera tusen för att göra nipt som visade ett friskt barn. Lyckliga var vi fram till RUL, där en missbildning upptäcktes. Vad gör typ osv vill jag inte gå in på men det skulle innebära otaliga smärtsamma operationer redan som barn... därför blev det ett second opinion besök på specialist sjukhus där de bekräftade missbildningen. Samma dag bestämde vi oss för att avsluta, men då hade socialstyrelsen redan haft sitt veckomöte och vi tvingades vänta över en vecka till på deras besked. Efter att de flyttat tillbaka graviditeten med envetna var jag i 21+1 när jag tog första dosen tabletter och 21+3 när jag lades in. En miniflrlossning var det definitivt, smärtsamt! Men ändå gick det bra. Jag var apatisk ett tag efter detta.... förra året var det värsta är jag varit med om! Har nu sån fruktansvärd ångest över att denna bebis inte ska vara hel :,(

    Men jag vet precis hur du känner, och än är det inte över trots att det är över ett halvår sedan... jag kan heller inte prata om det för det gör mig påmind och jag bara gråter, undrar varför just jag skulle vara tvungen att uppleva det. Gå till psykologer gör mig bara arg, hur ska dom kunna hjälpa mig?! Backa tillbaka tiden och göra mitt barn helt? Nej det har inte funkat på mig. Jag läker av att vara ifred med min familj, där mår jag bäst. Det är så hemskt bara att vara tvungen att uppleva en sådan händelse :,( beklagar såå att ni också fick uppleva detta fruktansvärda!

    Kram <3
  • Anonym (4a)
    Anonym (Babymakeing) skrev 2021-03-23 16:46:21 följande:

    För mig är du fortfarande anonym, bortsett från att jag tror jag känner igen signaturen också likt? 

    För oss va det också ultraljudet som va det betydande då det inte fanns några kromosomförändringar. så bara prover hade inte visat något :( 

    kommer man någonsin komma över det? Jag kan prata med min sambo om det men han har liksom redan gått vidare på sitt sätt så det känns som att jag bara ältar och står kvar å stampar. Han kramar om mig och låter mig vara ledsen utan att ifrågasätta eller försöka få det till att allt kommer bli bra och det är jätteskönt. men jag tycker det är skönt att kunna vädra tankar hos någon utomstående som inte är insatt. Alla hanterar ju sin sorg olika och vad som funkar bäst för en själv. Jag kan få ur mig orden på ett annat sätt med någon som inte är emotionellt involverad. Kan skriva med mina vänner på messenger eller liknande men det känns som att jag blir den som får trösta dom i slutändan. plus att jag håller kvar i kuratorn just nu för att när jag börjar jobba nästa vecka är jag osäker på hur jag kommer kunna hantera all ångest. Om hon kanske kan hjälpa mig med sjukskrivning eller iaf hänvisa mig till någon involverad i min situation. 

    Lyckades du jobba efter det som hände dig? Jag börjar känna att jag har svårt att hantera vardagen. Fram till igår kväll gick det ändå okej men efter ett slag i en annan tråd så har jag känt att jag åkte djupt ner i det svarta hålet. Detsamma till dig, är så ledsen att fler upplevt samma sak :( Ingen borde behöva göra det 


    Jo det stämmer.

    Det är så tragiskt att det blivit som det blivit och för vår del hade det inte gått att se vid ett kub ultraljud heller utan det syntes först vid RUL. Det blev ju så hemskt stressigt eftersom jag redan var så långt gången då, vänta på tid på specialistsjukhuset 1,5 vecka och vänta ytterligare 1 vecka på socialstyrelsen. När jag bara ville få det överstökat när bebis ändå var så stor... usch...så hemskt.... det tog 20 dagar från RUL till aborten...

    Jag tror inte det någonsin kommer gå över tyvärr. Jag själv har tagit otroligt hårt på detta, även min mamma som redan förlorat ett barnbarn där min bror också varit med om en sen abort pga missbildning. Maken har fått tagit hand om mycket här hemma, och har nu mest varit orolig ifall något ska vara fel igen. Oron har bara blivit värre...

    Tråkigt att du blir den som får trösta när du pratar med dina vänner, så ska det ju inte alls vara! Då är det ju bättre som du säger att prata med någon utomstående bara.

    Jag började jobba efter 3 månader, men det var bara för att inte få FK efter mig. Jag mådde fortfarande katastrof...Många sjukdagar och vab dagar har det tyvärr blivit pga detta... mitt råd är att sjukskriva dig om du känner att Du mår bättre av det! Ingen kommer tacka dig för att du gick och jobbade när du mådde som sämst sen ändå. Ditt mående i första hand, alltid!

    Såg det om idioten i andra tråden. Jag blir bara så arg!!! En sån idiot borde få gå igenom samma sak som du och jag genomlidit, då är han eller hon nog inte så kaxig längre! Stå på dig och ta hand om DIG!
  • Anonym (4a)
    Anonym (Babymama) skrev 2021-04-06 14:44:31 följande:

    Hej! Hur gick det på ultraljudet 1 april? :) ska på mitt imorgon samt läkarsamtal som blivit uppskjutet. Så nervös!


    Jo det gick bara bra som tur är. Var så sjukt nervös så jag inte kunde äta före... men det såg fint ut och vi är glada för det :) bf 20 augusti så skiljer bara en dag.

    Hur har det gått för dig idag? :)
  • Anonym (4a)
    Anonym (Babymama) skrev 2021-04-07 20:24:30 följande:

    Skönt att höra! Passa på att njuta nu <3 jodå, det såg bra ut med bebisen. :) Läkarsamtalet var jobbigt, gå igenom andra barnets journaler osv. Min läkare tycker mitt fall är så svårt så hon och en överläkare ska sitta med min plan ihop och se så dom inte missar något och eftersom allt gick så fort och så tidigt. Mycket känslor. Huvudvärk och saltiga ögon hela dagen. Men nu är det gjort!


    Tack det ska jag, och du med :) Så skönt att det såg bra ut för er med :) tog ni reda på kön? Visst är det en av varje ni har innan? Vi lät det bli en överraskning denna gång :D

    Förstår det var jobbigt att få igenom tidigare händelser...särskilt när det blev så tidigt och akut som det blev för er. Dock är det ju viktigt att läkarna har koll på hur det gick senast för att kunna ta hand om er på bästa sätt som går denna gång. Men hoppas verkligen ni slipper detta nu!
  • Anonym (4a)
    Anonym (Babymama) skrev 2021-04-13 16:50:22 följande:

    Oj trodde jag hade svarat!

    Ja en av varje! Hon som gjorde ultra kunde inte se 100 men trodde på en flicka. :)

    Vad har du sedan tidigare? Så kul med överraskning!

    Jaa så läskigt för man närmar sig veckorna och jag blir så nervös. Jobbigt när ingen kan veta hur det blir.

    Hur mår du nudå?


    Ah härligt :) vi har också av båda sorterna redan :)

    Hur ofta kollar du blodtrycket? Jag är dit ca varannan var tredje vecka och än är det ingen skillnad iaf. Jag mår fint förutom att jag fått jättemycket sammandragningar, även varit in akut en gång då det kom med 3-5 minuters mellanrum :( men så ofta har det inte varit efteråt utan mer oregelbundet, men nog så oroande....
  • Anonym (4a)
    hopeforaplusa skrev 2021-04-14 13:31:11 följande:

    Idag var jag på ett tidigt VUL. Fick mig en chock då det visade sig vara TVÅ bebisar i min mage. Kan inte ta in det samtidigt som man känner sig väldigt glad. Är nog bara i en sådan otrolig chock..


    Wow vad häftigt, jättestort grattis :) dubbel lycka <3
  • Anonym (4a)
    Anonym (Babymama) skrev 2021-04-14 19:35:20 följande:

    Har köpt så jag har en blodtrycksmätare hemma. Så nu testar jag ca varannan vecka på mvc och hemma varannan dag. Sen får jag ringa om trycket sticker iväg hemma. Senare blir det varje vecka på mvc.

    Oj vad läskigt!! Hoppas det lugnar ner sig. Så stressande!! :( vad sa dom när du åkte in?


    Det är ju kanonbra så du kan ha lite koll hemma :) hur mår du annars?

    Ja det har varit otroligt jobbigt första gångerna det kom, starka och täta sammandragningar som kunde hålla i sig i ett dygn..... Var ju in på koll och det var ingen förlossning på g iaf. Nu har det lugnat sig lite men jag får tänka på att ta det lugnt.
  • Anonym (4a)
    hopeforaplusa skrev 2021-04-15 07:52:18 följande:

    Tack så hemskt mycket! Är så otroligt chockad.. Kommer man någonsin smälta det? Allt man hunnit fundera ut och planera förändrades på en sekund. Det är ju världens mirakel men måste nog låta det gå ett tag för att få samla mina känslor.


    Det är klart du kommer smälta det :) sååå häftigt ju! Sen blir det bara att köpa dubbelt av allt :D
  • Anonym (4a)

    Oj nu var det ett tag sen jag var in här.

    Är nu v 26+6. Har kraschat lite psykiskt då jag har mkt ångest över förra årets händelse...det kommer aldrig försvinna eller någonsin kännas bra igen vet jag nu...det har gjort mig till en väldigt svag människa!

    I övrigt har jag foglossning och förtidsvärkar men inget på gång än iaf. Är sjukskriven tiden ut men fått avslag av försäkringskassan, så det blir att skriva in mig på arbetsförmedlingen och söka jobb nästa vecka om jag inte går tillbaka och jobbar.... Jag som redan har en fast jobb och högskoleutbildning där det kryllar av jobb...

    Försäkringskassan är helt åt skogen!

  • Anonym (4a)
    Anonym (Lillskrutten) skrev 2021-05-20 11:27:35 följande:

    Grattis till att ha kommit så långt! Skönt att vara mer än halvvägs. Hemskt att det lämnade sånt avtryck i dig men det gör dig absolut inte svag. Du tog dig igenom det och kämpar vidare och vågade bli gravid igen. Det är starkt gjort. Snart har du bebisen här och slipper stressen med graviditeten i alla fall.

    Det låter helt åt skogen att du inte får ut från försäkringskassan då! Du har inte möjlighet att skicka in igen med kompletterande uppgifter? Är det sjukskrivning eller graviditetspenning du får nekat? Jag fick ut sjukpenning men nekat sista veckorna när jag behöver graviditetspenning för att sjukskrivningen endast gällde till vecka 32. Trodde alla gravida hade rätt till sjukskrivning och sjukpenning efter vecka 20 eftersom de hamnar i riskgrupp.

    Har du ett jobb som inte är lämpligt som gravid eller har de möjlighet att erbjuda någon slags omplacering?

    Jättekul att få en uppdatering från dig! :)


    Tack för fina stärkande ord Lillskrutten, och stort Grattis till plusset <3 vill slå ett slag för privat vård! Har ju en gynläkare jag gått till då jag nekats av regionen som varit guld värt! Hon har samma taxa som regionen så har inte kostat extra heller.

    Ja bebisen verkar må bra i alla fall och det är skönt att veta. Ja jag funderar ju så mycket hur det hade varit om jag inte gjorde val jag gjort osv... känslan jag hade i kroppen innan vi fick veta om missbildningen var obeskrivlig, jag svävade på moln! Men jag gör faktiskt inte det nu...sorgen jagar hela tiden och det är svårt att känna glädje :(

    Har skickat in komplettering till försäkringskassan både jag och min läkare men vet att de kommer avslå ändå, och då har jag inte ens varit nära 180 dagar i sjukskrivning. Känns så sjukt att handläggare med enbart gymnasiebetyg ska bestämma över intyg som läkarna skriver, som har så många års utbildning. Det är inte klokt!!! Det är en hel del komplicerad bakgrund som jag inte vill gå in på här, men det är sjukskrivning som är avslaget. Kommer givetvis fortsätta överklaga!
  • Anonym (4a)

    Hej på er. Längesen nu så gör en liten uppdatering från min sida.

    Vattnet gick helt oväntat i 36+3 så 36+4 föddes vår lilla kille drygt tre veckor för tidigt. Men stor som en fullgången som tur är, så himla fin <3 allt har gått bra och vi mår fint.

    Hinner inte läsa igenom allt som skrivits men jag hejar på er och hoppas verkligen det tar sig och går vägen för er alla snarast. Det har varit toppen att få stöd från er kära anonyma cybervänner, det ska ni veta! Kram på er <3

Svar på tråden Någon mer som har bebisverkstad nu