Anonym (Lillskrutten) skrev 2021-04-22 16:52:35 följande:
Tack!
Hur många försök har ni betat av nu? Spännande, alltid lite hoppfullt och pirrigt inför varje försök ändå.
Jag förstår dig helt och fullt! Så tråkigt att du har behövt bli besviken så många gånger att en graviditet känns overklig. Jag vet inte varför men för mig känns det som att denna gång kommer att ta lång tid. Jag föreställer mig inte alls gravid i sommar eller höst överhuvudtaget. Graviditeten i min fantasi ligger långt fram i tiden, vilket är konstigt eftersom fantasin är till för att drömma sig bort.
Det är säkert också en försvarsmekanism, ett sätt att skydda dina känslor. Om du redan nu planerar för nästa försök blir smällen inte lika hård om det inte gick för du "visste redan det och hade gått vidare". Det är bra att du ändå försöker intala dig att det kommer gå, för det gör det för dom flesta! Ni kommer få er bebis Men den snittiden på 7 månader är galet lång tid för att längta efter en bebis och för många går det mycket längre. Jag förstår verkligen att det känns som att det aldrig kommer att gå och alla andra får bebisar utom ni. Lyckas du tänka på nånting annat som jobba eller träning eller går all tankeverksamhet till bebisverkstan?
Vi började försöka så fort det slutade blöda! Eftersom jag aldrig hade några symptom under graviditeten så tyckte min man inte ens att det kändes som att jag hade varit gravid, vilket jag visserligen håller med om. Men för mig var det som sagt deppigare men jag vill så gärna ha ett barn till nära inpå så vi körde! Första försöket gick då inte. Men nu kanske kroppen är i mer balans.
Det blir försök nr 8 den här cykeln. Det känns som att det har gått otroligt lång tid samtidigt som vi båda tycker det va nyss vi började försöka. Jag tycker det går bra att fokusera på annat och jag vet vad som kan trigga igång dom jobbiga känslorna så det undviker jag så gott det går. Men det blir ju ändå att man tänker på allt som har med graviditet att göra när bim närmar sig. Och när sen mensen kommer varje gång så känns det som att det lika gärna är att ge upp. Dock så är dom tankarna bara en kort tid då mensen är, vilket jag tror att vi alla kan relatera till är en hemsk tid när det gäller känslor och humör.
Jag har hört att det ska vara lättare att bli gravid efter ett mf, sen kan ju det vara osant men jag hoppas att så är fallet för er så ni slipper kämpa så länge. Kan tänka mig att det blir en stress också att känna månaderna rinner iväg när man vill ha barn så tätt så jag förstår att ni vill börja försöka igen så snabbt det går.
Håller tummarna för att nästa försök går vägen för oss båda :)