• Anonym (Fundersam bonusmamma)

    HJÄLP! Problem att förstå "halvtidföräldrar"

    Hej!

    Jag måste bara få vräka ur mig lite här, och se om jag kan få svar av någon som är deltidsförälder eller få höra om någon sitter i samma sits som jag.

    Jag har ett bonusbarn på 9 år, ett barn på 3,5 år och ett tredje på väg.

    Problemet här är att jag har så svårt att förstå mig på "halvtidföräldrar". Åtminstone när de väljer att byta borta dagar med barnet, inte kan vabba och värnar extremt mycket över sin "egentid".

    I och med att vi har ett barn och är "heltidsföräldrar" också, så värnar vi extra mycket över tiden hela vår familj har tillsammans (alltså när vi är fulltaliga).

    Denna ilska bröt igenom denna gång pga sjukdom och covid. Jag vill gärna ha era synpunkter här. Lägg gärna in åsikter trots att de inte är samma som mina!

    Bonusbarn är hemma från skolan och hängigt imorse (ingen feber), är ute med sin mamma på ett speciellt evenemang tillhörande hennes jobb under dagen (inte ok från min sida under dessa omständigheter). Hon och pappan har kontakt och enligt henne så är bonusbarnet bara lite trött. Pappan ber henne ta tempen och höra av sig efteråt, hon gör det och det visar lite feber (37,7). Vårt andra barn börjar bli friskare men nu får vi alltså en ny "smittohärd" (covid ej uteslutet) skickad till oss. Till saken hör är att vi har vabbat extremt mycket detta år och nu även sedan i torsdags förra veckan. Är det fel av mig att tycka att det ligger på föräldern barnet är hos ska ha kvar barnet tills dess att den frisknat till (iaf under covid för att undvika smittspridning)?? Och varför VILL man inte som mamma ta hand om sitt barn när det är sjukt? Istället ska jag som bonusförälder ta min jobbtid (och risken som gravid) för att ta hand om deras barn som är sjuk, när det (rent krasst) var dom som från början "signade upp" på att vara heltidsföräldrar från första början.....?

    Är jag okänslig och knäpp som resonerar på det här sättet?

    Och till halvtids föräldrar som inte vill ha så mycket tid som de kan med sina barn, utan glatt delar tiden med den andra föräldern och bonusförälder, hur resonerar ni? För mig är detta ett så stort mysterium...

    För mig är det självklara att i första hand mamman och inte bonusmamman som ska tacka och ta emot (med glädje) extra dagar och tid med barnet. Eller?

  • Svar på tråden HJÄLP! Problem att förstå "halvtidföräldrar"
  • Anonym (nia)
    Anonym (Fundersam bonusmamma) skrev 2020-09-07 18:12:40 följande:
    Jag ger ingen skuld här, jag vill bara förstå och ha input!

    Detta har inget att göra med kön.
    Jag försöker förstå (från mamma till mamma) varför hon gör som hon gör, eftersom inte ens jag gör så här trots att jag inte är hens riktiga förälder?

    Och som jag skrivit tidigare så har hans pappa vabbat extremt mycket redan. Väldigt mycket mer än henne. Och nej, hon är inte en ensamstående med ekonomiska problem what so ever!
    Du sa tidigare att du funderade på om det är för att ni är två, så därför lät det nog som att hon var ensamstående. Det där gör mig i alla fall så förbannad, det känner jag igen, att man ser det som en fördel att pappan har en sambo, ni är ju i alla fall två. Eller att man redan har ett till barn att ta hand om och då kan man ju lika gärna ta hand om två. Det är inte hennes sak att planera vad som är "lika bra". 

    Men det största problemet här är ju att det hamnar på dig och att du accepterar det. Så länge pappan går med att gå mamman till viljes så kommer det att vara så här. Ni kan inte förlita er på hennes goda vilja eller att man som förälder borde vilja vara med sitt barn. Vänder man på det så visar hon ju att hon har fullt förtroende för pappan när hon låter barnet vara mer hos honom, och för dig också. Hon blir inte en dålig mamma bara för att hon låter sitt barn vara mer hos en bra pappa och bonusmamma. Problemet är ju här att det hamnar på dig utan att du har något att säga till om. För jag uppfattar det som att det är pappan som accepterar att ni/du tar vabben. Det behöver inte du acceptera. Tala om för honom att nästa gång han går henne till mötes på hennes vecka så får han se till att stanna hemma och vabba själv. Vill han inte stanna hemma och vabba själv i den omfattningen som kommer han att bli tvungen att säga nej när hon ber honom. Hur hon väljer att göra med ett sjukt barn är tyvärr inte heller något ni kan göra något åt. 

    Det är helt okej att inte orka/vilja ta hand om ett barn till när man har en 3,5-åring och en till på väg. Du får säga nej. Precis som hon får fråga pappan om han kan ta vabben fast det är hennes vecka. Fråga får hon och han kan säga nej. Men du måste säga nej först, annars kommer han att fortsätta att stötta henne före dig. 
  • Anonym (Fundersam bonusmamma)
    Anonym (.) skrev 2020-09-07 18:02:15 följande:
    Du lever i kärnfamilj, det gört inte hon.

    Det är otroligt mycket tyngre att dra runt hela lasset helt själv.

    Du får rikta ilskan där den hör hemma, hos barnets pappan.

    Jag undrar i största allmänhet , i alla dessa bonusfamiljtrådar riktas alltid ilskan åt biomamman medans pappan helt glöms bort och hans ansvar. Varför?
    Vilket lass? Att bo i lägenhet, ha ett fast välbetalt jobb och barn på halvtid, tjejmiddagar varje vecka och fester på helgerna?
  • fjanten

    Kan vi reda ut en sak här: Menar du att ni blir ombedda att ta barnet UTÖVER er varannan vecka - alltså vabba på mammadagarna? Eller menar du att du tycker att hon borde ha kvar sjuk dotter hos sig när pappaveckan börjar, och då vabba åt pappan?

    Är det alternativ 1 så får ju pappan bestämma om han vill ha dottern extra eller inte, och sedan får han ta vabben om han beslutar sig för det. Är det alternativ 2 är det ju inget att fundera på - pappans vecka pappans vab.

    Att ni haft mer vab än henne är väl inte särskilt konstigt när ni ju har fler barn. Ska hon ta mer föräldraansvar än pappan för att han valt att skaffa fler barn med en annan..?

    Att du VÄLJER att ta pappans vab får ju stå för dig, och det känns konstigt att du börjar dilla om att det är sååå märkligt att du gärna tar dottern istället för mamman - du tar ju dottern istället för pappan... Vill inte han vara med sitt barn eller? Passa på att ta så mycket vab som möjligt på sin vecka, när han ju bara är deltidsförälder?

  • Pope Joan II
    fjanten skrev 2020-09-07 19:00:46 följande:

    Kan vi reda ut en sak här: Menar du att ni blir ombedda att ta barnet UTÖVER er varannan vecka - alltså vabba på mammadagarna? Eller menar du att du tycker att hon borde ha kvar sjuk dotter hos sig när pappaveckan börjar, och då vabba åt pappan?

    Är det alternativ 1 så får ju pappan bestämma om han vill ha dottern extra eller inte, och sedan får han ta vabben om han beslutar sig för det. Är det alternativ 2 är det ju inget att fundera på - pappans vecka pappans vab.

    Att ni haft mer vab än henne är väl inte särskilt konstigt när ni ju har fler barn. Ska hon ta mer föräldraansvar än pappan för att han valt att skaffa fler barn med en annan..?

    Att du VÄLJER att ta pappans vab får ju stå för dig, och det känns konstigt att du börjar dilla om att det är sååå märkligt att du gärna tar dottern istället för mamman - du tar ju dottern istället för pappan... Vill inte han vara med sitt barn eller? Passa på att ta så mycket vab som möjligt på sin vecka, när han ju bara är deltidsförälder?


    Hear, hear.
  • Anonym (nia)
    Anonym (.) skrev 2020-09-07 18:02:15 följande:
    Du lever i kärnfamilj, det gört inte hon.

    Det är otroligt mycket tyngre att dra runt hela lasset helt själv.

    Du får rikta ilskan där den hör hemma, hos barnets pappan.

    Jag undrar i största allmänhet , i alla dessa bonusfamiljtrådar riktas alltid ilskan åt biomamman medans pappan helt glöms bort och hans ansvar. Varför?
    Vad menar du med "i alla dessa bonusfamiljstrådar"? De flesta i den här tråden, om inte alla, har riktat ansvaret mot pappan. Eller menar du trådstartaren? Det är väl inte konstigt om hennes ilska går mot mamman, det hade varit bra mycket enklare om båda de biologiska föräldrarna hade samma känsla för att ta sin egen vabb och att inte be om hjälp hela tiden. Självklart är det irriterande. Men de som har svarat och skrivit i tråden har påpekat att ansvaret ligger hos pappan. Så vad menar du? 

    Sen ska du inte inbilla dig att ts och pappan har det mycket enklare än vad biomamman har. Hon lever ensamstående, hon slipper ta hänsyn till en man, hon kan göra precis som hon vill. Pappan bor med en annan kvinna och har ännu ett barn och snart ett till. Hur mycket ensamtid får han? Det är oerhört krävande att leva i styvfamilj. På vilket sätt är det lättare för ts och hennes man? 
  • Anonym (nia)
    Anonym (Fundersam bonusmamma) skrev 2020-09-07 18:29:57 följande:
    Vilket lass? Att bo i lägenhet, ha ett fast välbetalt jobb och barn på halvtid, tjejmiddagar varje vecka och fester på helgerna?
    Där har du väl svaret. Nu utgår jag ifrån att du menar att ni har barnet på hans veckor, plus att hon ber honom att ta barnet även på hennes veckor, för vabb men även om hon vill gå ut och festa. Och du upplever att det är oftare att han ställer upp på henne än att hon ställer upp på honom. 

    Det är ju faktiskt okej att säga nej. Det är inte mer synd om henne. Om du tror att hon tycker att det är enklare för er för att ni är två så är det inget hon har med att göra och inget som din sambo ska ställa upp på. Precis som du säger så har hon mycket egentid, om hon någonsin skulle säga att ni ju är två så ställer du bara det mot att hon har gott om egentid. Ska ni ha en tävling om vem det är mest synd om? Det är ju ingen tävling. Det som är avtalat är avtalat. 

    Vet du att han har ställt upp mer för henne än tvärtom? Har du fört bok på det på något sätt? För det kan du ju hänvisa till. Är det halvtid som gäller så är det. Det är ju tröttsamt med människor som börjar göra det till en rutin att man ska ställa upp. 

    Min sambo och hans ex brukade jämka så fort någon hade ställt upp för den andra. Det var samma här egentligen, det var alltid hon som ville ändra och be om hjälp, men de hade i alla fall som rutin att byta tillbaka. Det var för att barnet skulle ha lika mycket tid med båda sina föräldrar. 
  • Anonym (Pappa)

    Som pappa anser jag att jag är pappa 100% av tiden mina barn existerar. Som tur var håller resterande föräldrar med mig om det. 

  • Anonym (Henrietta)
    fjanten skrev 2020-09-07 19:00:46 följande:

    Kan vi reda ut en sak här: Menar du att ni blir ombedda att ta barnet UTÖVER er varannan vecka - alltså vabba på mammadagarna? Eller menar du att du tycker att hon borde ha kvar sjuk dotter hos sig när pappaveckan börjar, och då vabba åt pappan?

    Är det alternativ 1 så får ju pappan bestämma om han vill ha dottern extra eller inte, och sedan får han ta vabben om han beslutar sig för det. Är det alternativ 2 är det ju inget att fundera på - pappans vecka pappans vab.

    Att ni haft mer vab än henne är väl inte särskilt konstigt när ni ju har fler barn. Ska hon ta mer föräldraansvar än pappan för att han valt att skaffa fler barn med en annan..?

    Att du VÄLJER att ta pappans vab får ju stå för dig, och det känns konstigt att du börjar dilla om att det är sååå märkligt att du gärna tar dottern istället för mamman - du tar ju dottern istället för pappan... Vill inte han vara med sitt barn eller? Passa på att ta så mycket vab som möjligt på sin vecka, när han ju bara är deltidsförälder?


    Precis det här förstår jag inte heller. Skickar biomamman över barnet till ta på sina mammaveckor för att ts och pappan skall ta hand om det sjuka barnet då också (utöver pappaveckan)? Det låter ju så klart knasigt.
    Annars är det väl enkelt. Pappavecka = pappa vabbar. Mammavecka = biomamma vabbar.

    Precis som påpekats ovan, att ts med pappan har mer vabb beror på att de har fler barn tillsammans och det innebär inte att pappan automatiskt då har mindre än 50% ansvar över sitt första barn, som ts tycks vilja få det till.
    Att ts sedan tar pappans vabb på pappaveckan är ingenting som biomamman har med att göra alls. Det är något som ts och pappan kommer överens om. Ställer ts upp på det får ts faktiskt skylla sig själv.

    Och jag ställer mig också frågan: vill inte pappan vara med sina barn (även sitt äldsta) så mycket som möjligt? Nej just det, ts skrev ju någonstans att pappan var extra känslig osv. (Och så är han väl som så många andra män, helt oumbärlig på sin arbetsplats). Om nu pappan tar massor av extra kvällar för att biomamman vill gå på fest är det väl något som pappan får neka. Och ts får ta den diskussionen med pappan, varför han inte nekar. Men nej just det, pappan var ju extra känslig. Nej men då såklart, han behöver två kvinnor som krattar runt honom hela tiden (ts och biomamman) så han skall slippa ta ansvar och/alternativt slippa säga nej.

    Och så undrar man varför det fortfarande finns "kvinnofällor" i dagens moderna samhälle, när många kvinnor gladeligen själva gång på gång går rakt in i dem, ja  rent av bygger dem själva.


  • Anonym (Samma)

    Kan inte låta bli att undra om du är samma person som skrev liknande tråd för några månader sedan. Men nu ändrat om lite i ålder på barnen för att det inte ska märkas

  • Ess
    Anonym (Eh) skrev 2020-09-07 18:19:05 följande:

    Du får backa om detta stör dig så mycket. Låt pappan vabba när det är hans vecka och mamman sköter sina veckor. Kan man inte samarbeta år båda håll är det bättre att hålla strikt på detta. Sen är det nog så ja att om hon inte har någon att dela vabben med blir det hela veckor med vabbande, kanske ganska ofta, så jag vågar påstå att ja, det är lättare att vabba när man är två som kan dela upp det. Blir tufft att sköta jobbet annars. De flesta föräldrar vill ta hand om sina barn men måste också sköta ett jobb för att försörja sig. Handlar inte om egentid! Men som sagt låt de två föräldrarna lösa detta.


    Jag håller med om detta, håll på veckorna och på era veckor vabbar pappan sitt barn, inte du.

    Iom de har vv så kan de jobba vv och sen vabba sin vecka, för självklart blir jobbet lidande under tiden man har yngre barn, det är helt ofrånkomligt.
Svar på tråden HJÄLP! Problem att förstå "halvtidföräldrar"