Anonym (Nytt)

Äldre 21 Aug 12:28

44 svar

Maken vill aldrig köpa nytt

Jag lever med en riktig snålvarg till man. Jag är verkligen inte för slit och släng, men ibland kan också jag vilja byta ut nån möbel hemma. Se, det går inte för sig. Vi har till exempel ett över 20 år gammal vardagsrumsbord. Det är stort, fult, otympligt, dammsamlande och barnen slår sig på det. Jag har i flera år föreslagit att vi ska titta på ett nytt. Men nej. Det fungerar. Det är visso lagat här och var, men det fungerar än. Så länge det går att laga byts inget ut.

Jag skulle vilja ha lite trevliga prydnadssaker. Han tvärvägrar. Det är onödigt. Det kostar pengar. Vi har några ljusstakar redan. Det räcker.

Inget byts ut om det inte faller isär. Många saker är hemmabyggda. Han kan själv. Dessa påstås vara temporära, men de stannar så länge de håller.

Vill jag köpa något, anklagar han mig för att strössla med pengar. Vi har absolut ingen dålig ekonomi och i synnerhet inte han. Ändå ska vi gneta på det vi har tills det faller sönder. Det ser för jäkligt ut hemma hos oss. Jag vill knappt ta hem folk längre. Grannarna har fina balkonmöbler. Vi har saker han snickrat ihop själv. Det var praktiskt och det fungerar.

Jag börjar fantisera om den tiden jag bodde själv. Jag slösade absolut inte, men hade saker jag trivdes med.

Hur kommer man framåt? Eller är alternativet att bo själv?

Anonym (Anonym 666)

Äldre 21 Aug 13:10

#11

Anonym (Nytt) skrev 2020-08-21 13:05:58 följande:

Han säger nej och låter meddela att det bordet vi har inte flyttar någonstans.

Nej. Ok då. Men då flyttar jag, skulle bli mitt svar. Om allt alltid ska vara nej när du vill något så har ni ingen bra relation. Han kan inte ge och ta. Nej men då så, gubbstrutt.

xSpinell

Äldre 21 Aug 13:11

#12

Anonym (Greta) skrev 2020-08-21 12:35:05 följande:

Vilken trendig och miljömedveten man! Ett föredöme.

Ja . jag tycker att jag känner igen mig i Ts man .

Det tråkiga för Ts är nog att i mitt fall så funkar det nog bäst som särbo.
Jag lever inte så för att jag är fattig , man gör det för att man bor in sig med
alla dom gamla prylarna o vet hur dom funkar .

Köpa en ny bil tex , ja visst men jag gillar ju att åka mina veteranbilar
Eller byta ut bruksbilen som bara fungerar utan problem mot en nyaste
modell som du inte vet när den får för sig att krångla o strula.

Dom bekymren vill man inte ha , fast jag har råd att köpa både tre o fyra nya bilar

Anonym (Nytt) Trådstartaren

Äldre 21 Aug 13:12

#13

Anonym (Anonym 666) skrev 2020-08-21 13:10:34 följande:

Nej. Ok då. Men då flyttar jag, skulle bli mitt svar. Om allt alltid ska vara nej när du vill något så har ni ingen bra relation. Han kan inte ge och ta. Nej men då så, gubbstrutt.

Ja, han har blivit en gubbstrutt och fastnat i att man minsann inte behöver ha en massa saker! Hans sängbord är en gammal trälåda. Det vore ju okej, om det inte vore så att det är det första gäster ser när de går förbi vårt sovrum. Men han tänker inte skaffa ett ordentligt sängbord. Det fungerar utmärkt med det han har.

Limeblad

Äldre 21 Aug 13:20

#14

Låter ju sjukt att inte kunna ta ett sånt beslut själv. Är ju bara att köpa ett nytt soffbord och flytta ut (slänga) det gamla. Om du gör det när han inte är hemma kan han inte byta tillbaka för det ha la finns ju inte längre. Egentligen borde du inte behöva göra det i smyg men av någon anledning verkar du ju hittills accepterat att han bestämmer i ert hem.

Mimosa86

Äldre 21 Aug 13:24

#15

Jag hade blivit särbo. direkt!

Jag tycker det är otroligt viktigt att spara Men det är också viktigt för mig att trivas hemma. Att öppna dörren till huset och må bra när jag kommer hem. Min oss. Min trygga plats. Aldrig att jag hade accepterat detta.

Att vara ekonomisk är en sak. Att vara en snåljåp är väldigt oattraktivt.

Du har lika stor rätt att bestämma om ERT hem och ERA pengar så som han.

Anonym (C)

Äldre 21 Aug 13:27

#16

Anonym (Nytt) skrev 2020-08-21 12:54:00 följande:

Jag hade gärna köpt själv, men det kommer aldrig få stå framme. Han skulle aldrig godta att jag bytte ut möbler utan hans vetskap eller inblandning. Han skulle för den delen inte göra det utan min heller. Han visar till och med vilka skruvar han tänkt köpa. Som om jag skulle bry mig!

Så med andra ord är det han som bestämmer hos er och du har inget att säga till om. Jag hade förstått honom om du ville göra om hemmet ständigt efter senaste modet. Men när det inte går att kompromissa det minsta i något som faktiskt ska vara ditt hem också så känns det som han ser det som hans hem och inte ert. Är du bara en inneboende? Som råkat föda hans barn?

Min sambo är också rätt snål när det gäller hemmet. Men vi kompromissar och jag ställer ut saker jag själv köper (blommor m.m). Men vi har våra egna pengar som vi får göra saker för och den andra har såklart veto om något anskrämligt ska synas - som du borde ha kring vissa saker.

För mig är hemmet viktigt. Det ska vara helt och hyfsat rent och passa rätt bra ihop. Men det behöver inte vara modernt utan trivsamt. Men jag skulle inte må bra om jag inte fick ha hemmet på ett sätt som fick mig att inte vilja ha hem folk ens. Ett hem där jag är en vuxen människa och äger hälften.

Nu vet jag inte hur din karl är för övrigt men för att uppväga hemmets trista stil hade han behövt vara en gud på matlagning och superengagerad pappa, härlig samtalspartner samt någon du fortfarande tänder på och vill vara nära fysiskt.

Kokoskorven

Äldre 21 Aug 13:27

#17

Anonym (Nytt) skrev 2020-08-21 12:28:30 följande:

Jag lever med en riktig snålvarg till man. Jag är verkligen inte för slit och släng, men ibland kan också jag vilja byta ut nån möbel hemma. Se, det går inte för sig. Vi har till exempel ett över 20 år gammal vardagsrumsbord. Det är stort, fult, otympligt, dammsamlande och barnen slår sig på det. Jag har i flera år föreslagit att vi ska titta på ett nytt. Men nej. Det fungerar. Det är visso lagat här och var, men det fungerar än. Så länge det går att laga byts inget ut.

Jag skulle vilja ha lite trevliga prydnadssaker. Han tvärvägrar. Det är onödigt. Det kostar pengar. Vi har några ljusstakar redan. Det räcker.

Inget byts ut om det inte faller isär. Många saker är hemmabyggda. Han kan själv. Dessa påstås vara temporära, men de stannar så länge de håller.

Vill jag köpa något, anklagar han mig för att strössla med pengar. Vi har absolut ingen dålig ekonomi och i synnerhet inte han. Ändå ska vi gneta på det vi har tills det faller sönder. Det ser för jäkligt ut hemma hos oss. Jag vill knappt ta hem folk längre. Grannarna har fina balkonmöbler. Vi har saker han snickrat ihop själv. Det var praktiskt och det fungerar.

Jag börjar fantisera om den tiden jag bodde själv. Jag slösade absolut inte, men hade saker jag trivdes med.

Hur kommer man framåt? Eller är alternativet att bo själv?

Känner igen mig till 100%! Det alla som säger "men vadå, är väl bara att köpa själv och slänga ut det gamla när han inte är hemma" inte förstår, är att dessa karlar är långsinta. Som f*n. Om man någon gång gör en sådan "kupp", kan man vara helt säker på att få höra gnäll om detta till döddagar, gärna kombinerat med gliringar om hur slösaktig man är och att man minsann inte förstår sig på ekonomi, är bortskämd etc etc. Om ni någon gång skulle komma på obestånd, kan jag garantera att den gamla historien om soffbordet du slängde ut kommer att stå högst på hans dagordning.

Försök kompromissa och förhandla. Finns det något som han spenderar pengar på och som du tycker är onödigt, eller är han snåljåp hela vägen?

Anonym (Nytt) Trådstartaren

Äldre 21 Aug 13:37

#18

Kokoskorven skrev 2020-08-21 13:27:42 följande:

Känner igen mig till 100%! Det alla som säger "men vadå, är väl bara att köpa själv och slänga ut det gamla när han inte är hemma" inte förstår, är att dessa karlar är långsinta. Som f*n. Om man någon gång gör en sådan "kupp", kan man vara helt säker på att få höra gnäll om detta till döddagar, gärna kombinerat med gliringar om hur slösaktig man är och att man minsann inte förstår sig på ekonomi, är bortskämd etc etc. Om ni någon gång skulle komma på obestånd, kan jag garantera att den gamla historien om soffbordet du slängde ut kommer att stå högst på hans dagordning.

Försök kompromissa och förhandla. Finns det något som han spenderar pengar på och som du tycker är onödigt, eller är han snåljåp hela vägen?

Skulle jag slänga ut hans möbler, kan jag lika gärna gå ifrån honom. Det skulle ta år och dar innan han förlät mig. Och ärligt talat skulle jag bli väldigt besviken om han slängde ut kaffebryggaren, som kom från mitt hushåll, om han gjorde det utan min vetskap.

Han är snåljåp kring allt som inte är nödvändigt. Barnens bilstolar till exempel, ska vara de säkraste och bästa. Där köper vi nytt vid behov. Detsamma gäller barnens kläder eller till exempel mat och dryck. Vi reser ofta och lägger mycket pengar på restaurang. Däremot äter han upp mat vi köpt hem, även om det börjar bli dåligt och smakar illa. Har man köpt så har man, liksom.

När det kommer till hem och även hans kläder, ska det slitas på i all oändlighet. Han köper förvisso nya kläder till sig vid behov, men ingenting onödigt.

Limeblad

Äldre 21 Aug 13:37

#19

Kokoskorven skrev 2020-08-21 13:27:42 följande:

Känner igen mig till 100%! Det alla som säger "men vadå, är väl bara att köpa själv och slänga ut det gamla när han inte är hemma" inte förstår, är att dessa karlar är långsinta. Som f*n. Om man någon gång gör en sådan "kupp", kan man vara helt säker på att få höra gnäll om detta till döddagar, gärna kombinerat med gliringar om hur slösaktig man är och att man minsann inte förstår sig på ekonomi, är bortskämd etc etc. Om ni någon gång skulle komma på obestånd, kan jag garantera att den gamla historien om soffbordet du slängde ut kommer att stå högst på hans dagordning.

Försök kompromissa och förhandla. Finns det något som han spenderar pengar på och som du tycker är onödigt, eller är han snåljåp hela vägen?

Skulle aldrig klara av att leva så. Att vara tvungen att förhandla om såna saker. Nej fy. Hellre bemöta gliringar med något neutralt, typ Jag vet att du tycker det. och sen slå dövörat till.

Är det en fantastisk person på alla sätt och vis i övrigt iom att han ändå verkar vara värd besväret att vara tillsammans med? Om någon är så snål och långsint har svårt att tro att övriga egenskaper kan väga upp.

Anonym (Laura)

Äldre 21 Aug 13:38

#20

xSpinell skrev 2020-08-21 13:11:54 följande:

Ja . jag tycker att jag känner igen mig i Ts man .

Det tråkiga för Ts är nog att i mitt fall så funkar det nog bäst som särbo.
Jag lever inte så för att jag är fattig , man gör det för att man bor in sig med
alla dom gamla prylarna o vet hur dom funkar .

Köpa en ny bil tex , ja visst men jag gillar ju att åka mina veteranbilar
Eller byta ut bruksbilen som bara fungerar utan problem mot en nyaste
modell som du inte vet när den får för sig att krångla o strula.

Dom bekymren vill man inte ha , fast jag har råd att köpa både tre o fyra nya bilar

Men skillnaden mellan dig och TS man är ju att deras grejer inte fungerar felfritt. Att ha ett bord som är otympligt och som deras barn slår sig på är ju inte i samma nivå som en äldre bil som aldrig krånglar? Om din bil knappt rullade, hade ständiga problem eller att man inte kunde lita på att man inte skulle bli stående någonstans om man skulle ut och köra, hade du då tyckt likadant?

Det verkar ju inte handla om att TS enbart vill kasta bort pengar på onödiga saker för skojs skull, utan bara uppdatera möbler som inte längre fungerar för deras nuvarande livssituation.

Maken vill aldrig köpa nytt

INNEHÅLL