Krävande 4,5 åring

Har ett barn som är lite yngre än ert, har alltså inga lugnande besked om när det går över men skönt att se att man inte är ensam! Hen är helt olika på fsk eller hemma, här hemma skriks och gråts det för minsta lilla, tydligen ska det innebära att barnet känner sig tryggare med att uttrycka sig, men det är ju jobbigt att höra för oss vuxna ändå.

Om barn skriker och gråter för att protestera, inte pyttebarn men lite större så de förstår konsekvenser bättre, då ska man tydligen bara ignorera. Får de uppmärksamhet eller som de vill kommer de fortsätta göra likadant. Man vänder sig om, går därifrån eller vad det nu är. Inte ett ord, inte en reaktion. Andas lugnt, fokusera på andetagen.

Barn som gråter "på riktigt" ska man så klart alltid trösta, de har det tufft med sina stora känslor som de inte alltid kan uttrycka eller hantera. Men även om det är "på riktigt" så ska man ändå ge dem en chans att lugna ner sig på egen hand så de lär sig det även om mamma/pappa inte är i närheten.