Krävande 4,5 åring

Vi har en 4,5 åring som helt går oss på nerverna och vi vet inte vad vi ska göra. Han är hur go och charmig som helst, men hans beteende är helt galet. Han skriker för allt och gråter lika mycket. Som exempel. Vi var på stranden en dag, så är han överallt, lyssnar inte alls på vad vi säger, springer runt, går fram och trampar sönder något annans barn sandtorn, börjar bråka med sin kompis när han inte får låna det han vill, sen slår/daskar han till honom och när han får tillbaka från barnet så börjar utbrottet. Han får lätt utbrott för minsta lilla, gråter för mycket. Gör man saker är allt tråkigt, han har haft en tråkig dag på förskolan, osv. Vill inte klä på sig själv, får såna utbrott och skriker gråter och säger att jag ska göra det. Ibland gör jag det ibland inte. Vi har testat olika sätt för att få bukt på det. Varit hos BVC läkare som inte såg några tydliga tecken på någon diagnos( adhd främst). Om det fortsätter upp i skolålder tyckte hon att man kan ta det vidare men av det hon såg av honom under den timmen besök så såg hon inte något direkt anmärkningsvärt. Hans beteende känns många gånger ouppfostrat och inte så snäll. Samtidigt är min uppfostran och väldigt bra. Han Kan förstöra nåns teckning eller leksak osv. Samtidigt är han jättesnäll andra dagar och hjälpsam. Men det tar aldrig slut och jag tycker han beter sig annorlunda än andra i hans ålder. Jag vill så gärna orka va lugn och prata pedagogiskt men det rinner över och jag blir arg istället. Tyvärr är mina föräldrar döda och sambos föräldrar har vi ingen kontakt med, så vi har heller ingen avlastning mer än att min syster ibland har honom eller nån vän som passar nån timme. Idag vid lämning så började han springa efter mig på gården skrek och grät och vi har många såna lämningar. Hans pappa har ett temperant som inte är det bästa heller så där blir det ofta konflikter, vi tror väl pappan själv har nån diagnos. Ibland tror jag att vår son har någon diagnos, autism/adhd och andra dagar känns kan bara som en aktiv busig kille. Tilläggas bör är att jag och hans pappa ska träffa barnpsykolog utan vår son för att få tips och råd med hur vi ska hantera hans beteende och utbrott. På förskolan är han ofta bra, men får utbrott ibland och bråkar med andra men fröknarna säger även att dom ser att de går sakta framåt även med det.

Någon som har/haft det på samma sätt och har några glädjande besked att det lugnar sig när han är i 5 års åldern? Väldigt osammanhängande inlägg men svårt att veta hur eller vart jag ska börja med allt.

Anonym (Mamma)

Thu 20 Aug 2020 07:03

#1

Har ett barn som är lite yngre än ert, har alltså inga lugnande besked om när det går över men skönt att se att man inte är ensam! Hen är helt olika på fsk eller hemma, här hemma skriks och gråts det för minsta lilla, tydligen ska det innebära att barnet känner sig tryggare med att uttrycka sig, men det är ju jobbigt att höra för oss vuxna ändå.

Om barn skriker och gråter för att protestera, inte pyttebarn men lite större så de förstår konsekvenser bättre, då ska man tydligen bara ignorera. Får de uppmärksamhet eller som de vill kommer de fortsätta göra likadant. Man vänder sig om, går därifrån eller vad det nu är. Inte ett ord, inte en reaktion. Andas lugnt, fokusera på andetagen.

Barn som gråter "på riktigt" ska man så klart alltid trösta, de har det tufft med sina stora känslor som de inte alltid kan uttrycka eller hantera. Men även om det är "på riktigt" så ska man ändå ge dem en chans att lugna ner sig på egen hand så de lär sig det även om mamma/pappa inte är i närheten.

MsM84

Wed 16 Sep 2020 13:39

#2

Har en son som precis fyllt fem. Kan säga att hans beteende, och hur vårt liv flyter på beror extremt mycket på vårt bemötande av honom. Blir det mycket tjat, vardagsgrejer som strular, man blir irriterad osv får vi en son som är jättejobbig, slår på oss, gör saker han vet att han inte får osv. Fokuserar vi på att strunta i alla småsaker (dvs inte insistera på att han bär sin egen påse, klär på sig själv) och ger honom positiv uppmärksamhet så får vi en glad, omtänksam och snäll kille här hemma. Lyssna på honom och låta honom vara med och påverka gör också mycket, och att förbereda honom på vad som ska hända. T ex på morgnarna har vi bråttom, och han vill själv välja kläder men fastnar lätt med iPad då. Väljer han kvällen innan så kan vi hämta kläderna och antingen hjälper vi honom eller så sätter han på dem själv framför ipaden. Vi kommer iväg i tid utan problem - hade vi inte haft kläder innan är det stor risk att vi hade fått en konflikt och blivit både sena och fått en tråkig start på dagen.

Anonym (Samma)

Wed 16 Sep 2020 18:05

#3

MsM84 skrev 2020-09-16 13:39:50 följande:

Har en son som precis fyllt fem. Kan säga att hans beteende, och hur vårt liv flyter på beror extremt mycket på vårt bemötande av honom. Blir det mycket tjat, vardagsgrejer som strular, man blir irriterad osv får vi en son som är jättejobbig, slår på oss, gör saker han vet att han inte får osv. Fokuserar vi på att strunta i alla småsaker (dvs inte insistera på att han bär sin egen påse, klär på sig själv) och ger honom positiv uppmärksamhet så får vi en glad, omtänksam och snäll kille här hemma. Lyssna på honom och låta honom vara med och påverka gör också mycket, och att förbereda honom på vad som ska hända. T ex på morgnarna har vi bråttom, och han vill själv välja kläder men fastnar lätt med iPad då. Väljer han kvällen innan så kan vi hämta kläderna och antingen hjälper vi honom eller så sätter han på dem själv framför ipaden. Vi kommer iväg i tid utan problem - hade vi inte haft kläder innan är det stor risk att vi hade fått en konflikt och blivit både sena och fått en tråkig start på dagen.

Samma med vår son i samma ålder.

Citronsaft

Sun 24 Jan 2021 01:14

#4

Låter som en vanlig 4,5 åring. Bra att ni ska träffa en barnpsykolog så ni kan få tips. Läs på om låg affektivt bemötande. Sen hur arga ni än känner er så är det inte okej att låta det gå ut över barnet så det med att din partner har dåligt tålmod eller hett temprament är bara att lägga på hyllan. Finns inga ursäkter som helst för det.

Anonym (Hm)

Sun 7 Mar 2021 20:34

#5

Låter som ni ställer för höga krav. Vad kan ni göra för att barnet ska få en smidigare och lättare vardag men mindre misslyckande? Hur är talet och hur är ordförståelse?

Vi har en son på 4år som gör lite som er son verkar göra. Vill lätt förstöra ngns sandslott etc. Men i hemmamiljö har vi väldigt lite problem. Vi har skapat ett tempo som han förstår och orkar med. Men tyvärr är tempot för högt på dagis så där är det kaos.

Här visade det sig vara generell språkstörning, impressiv och expressiv. Så svårt med talet. Ändå är han inte enligt mig så värst mkt senare i talet än sina kompisar.

Anonym (Hm)

Sun 7 Mar 2021 20:35

#6

Låter som ni ställer för höga krav. Vad kan ni göra för att barnet ska få en smidigare och lättare vardag men mindre misslyckande? Hur är talet och hur är ordförståelse?

Vi har en son på 4år som gör lite som er son verkar göra. Vill lätt förstöra ngns sandslott etc. Men i hemmamiljö har vi väldigt lite problem. Vi har skapat ett tempo som han förstår och orkar med. Men tyvärr är tempot för högt på dagis så där är det kaos.

Här visade det sig vara generell språkstörning, impressiv och expressiv. Så svårt med talet. Ändå är han inte enligt mig så värst mkt senare i talet än sina kompisar.

Krävande 4,5 åring

INNEHÅLL