Krävande 4,5 åring

Vi har en 4,5 åring som helt går oss på nerverna och vi vet inte vad vi ska göra. Han är hur go och charmig som helst, men hans beteende är helt galet. Han skriker för allt och gråter lika mycket. Som exempel. Vi var på stranden en dag, så är han överallt, lyssnar inte alls på vad vi säger, springer runt, går fram och trampar sönder något annans barn sandtorn, börjar bråka med sin kompis när han inte får låna det han vill, sen slår/daskar han till honom och när han får tillbaka från barnet så börjar utbrottet. Han får lätt utbrott för minsta lilla, gråter för mycket. Gör man saker är allt tråkigt, han har haft en tråkig dag på förskolan, osv. Vill inte klä på sig själv, får såna utbrott och skriker gråter och säger att jag ska göra det. Ibland gör jag det ibland inte. Vi har testat olika sätt för att få bukt på det. Varit hos BVC läkare som inte såg några tydliga tecken på någon diagnos( adhd främst). Om det fortsätter upp i skolålder tyckte hon att man kan ta det vidare men av det hon såg av honom under den timmen besök så såg hon inte något direkt anmärkningsvärt. Hans beteende känns många gånger ouppfostrat och inte så snäll. Samtidigt är min uppfostran och väldigt bra. Han Kan förstöra nåns teckning eller leksak osv. Samtidigt är han jättesnäll andra dagar och hjälpsam. Men det tar aldrig slut och jag tycker han beter sig annorlunda än andra i hans ålder. Jag vill så gärna orka va lugn och prata pedagogiskt men det rinner över och jag blir arg istället. Tyvärr är mina föräldrar döda och sambos föräldrar har vi ingen kontakt med, så vi har heller ingen avlastning mer än att min syster ibland har honom eller nån vän som passar nån timme. Idag vid lämning så började han springa efter mig på gården skrek och grät och vi har många såna lämningar. Hans pappa har ett temperant som inte är det bästa heller så där blir det ofta konflikter, vi tror väl pappan själv har nån diagnos. Ibland tror jag att vår son har någon diagnos, autism/adhd och andra dagar känns kan bara som en aktiv busig kille. Tilläggas bör är att jag och hans pappa ska träffa barnpsykolog utan vår son för att få tips och råd med hur vi ska hantera hans beteende och utbrott. På förskolan är han ofta bra, men får utbrott ibland och bråkar med andra men fröknarna säger även att dom ser att de går sakta framåt även med det.

Någon som har/haft det på samma sätt och har några glädjande besked att det lugnar sig när han är i 5 års åldern? Väldigt osammanhängande inlägg men svårt att veta hur eller vart jag ska börja med allt.