Ah ok! Hehe,det kan ju inte finnas många som håller sig till testdagen,hmm...jag är inte en av dom iallafall
Vad härligt! :) Synd att icsi inte gav fler befruktade men det spelar ju ingen roll om det är guldägget du fick nu. Låter som att du är positiv, det är toppen. Hoppas att du får en fantastisk ruvtid nu.
Det är bra med mig, mår lite konstigt och vill så gärna läsa in saker i det men jag har ätit konstant i helgen så det är nog snarare därför :P Har haft det jättebra hittills, nästa vecka kommer nervositeten att komma med buller och bång dock, tror att det var motsvarande fredag nästa vecka som jag fick spottings vid min förra misslyckade fet, så det kommer läskiga tider i slutet av nästa vecka.
Vi ska till mina föräldrar nästa söndag och jag har lite panik inför att ha mens på farsdag. Längtar så efter att den dagen ska handla om min man.
Nu blev det mycket babbel, det jag ville säga var ju egentligen bara grattis till ruvningen :) Är ju en del tankar i såna här tider dock ;)
Hur brukar dina ruvningar vara, får du mycket känningar?
Hehe, sant! Jag har gjort både och. Vi får se hur det går den här gången.
Jag önskar och hoppas jag med att vi har kommit fram till rätt metod för oss.
De där undrar jag oxå,när det verkar finnas bättre alternativ på marknaden, men nu sist när jag var på ÄP,när hela gynstolen var full med Lutinus typ... så skrev läkaren ut Lugesteron 200mg*3 åt mig ist. Mycket bättre med mindre kladd! Och mycket vänligare att föra upp
Den nya läkaren har skrivit ut progesteronet Cyclogest 400mg*2. Får se hur dom är sen.
Hej tjejer! Har varit här inne o läst en del, men känner nu att jag vill skriva av mig lite.. Kanske få lite igenkänning! ;)
Jag är just nu på ruvardag 12..värsta "terror-tiden" för mig! Växlar mellan hopp och förtvivlan och har antingen tidiga grav-tecken, eller är skengravid.. :/ har ont (stramande liksom) i ljumskar o nedre delen av magen, sömnsvårigheter med konstiga drömmar och trötthet.. Och humörsvängningar såklart! Haha! ????
Första försöket nu med min nuvarande sambo.
Jag har med tidigare partner gjort 4 ivf utan positivt resultat så det präglar nog mig lite.. Men försöker se det positivt och vara hoppfull.. Men samtidigt så försöker jag skydda mig själv genom att tänka att det inte blir något... Fattar inte varför.. För ledsen o besviken kommer man ju bli ändå om det inte går vägen...
Någon som känner igen sig? ;)
Styrka till er alla! ????
Tar så på krafterna i både kropp och knopp att misslyckas gång på gång.
Så inte blir det nån spruta imorgon bitti iallafall. Jag ska försöka att sluta gå och vänta och nojja, den ska väl dra igång nångång iallfall. Hoppas jag.
ja det är inte roligt att den som ibland ropar högst får vård, annars är det lätt att man faller mellan stolarna.
Oops, tryckte skicka innan jag svarat. Kroppen är märkligt! Hoppas mensen kommer igång snart. :)