• Anonym (M)

    Jag hatar barnvecka

    Jag tror att det är något fel med honom. Jag vet att jag är extra känslig men inte såpass extra känslig att jag feltolkar allt negativt vilket han påstår. Antingen vill han skrämma bort oss och faktiskt inte ha oss här, eller så är han rejält skev på något vis. Han har betett sig konstigt förr, i oktober och mars när han plötsligt blev avståndstagande, kall, negativ, kritisk m.m. I mars gjorde han också slut, utan att ge nån egentlig förklaring. Han ångrade det sen och ansträngde sig för att få mig tillbaka, och har eftet det betett sig klanderfritt, kärleksfullt, förstående etc fram tills nu.

  • Anonym (M)
    Anonym (Oio) skrev 2020-08-02 20:26:22 följande:

    Men herregud VARFÖR ÄR DU TILLSAMMANS MED HONOM?! 

    Dra därifrån pronto. Ni verkar ju haft något av och på-förhållande utifrån hur han mår, samtidigt som han periodvis behandlar dig som skit.

    Gör slut. Fokusera på dig själv och ditt barn. Stanna inte(!) kvar i detta förhållande. 


    Nej som sagt är jag i tanken redan på väg. Hursomhelst om det följer det mönstret som har varit tidigare så kommer han snart ta ännu mer avstånd från mig känslomässigt, stänga mig ute med frågetecknen, ev göra slut. Och redje gången gillt..
  • Anonym (M)
    Anonym (A) skrev 2020-08-02 23:10:50 följande:

    Om du redan är iväg i tanken så betyder det att du inte kommer flytta in? Har du  sagt upp de som du har hyrt ut din lägenhet till?


    Nej jag ska kolla imorgon hur man kan göra med det, om hur jag kan säga upp dem etc innan de ens flyttat in.

    Han har inte kysst mig på hela veckan för att han inte haft lust med det, sa han när jag frågade förut. Känns fint... För mig (och de flesta andra) kommer det naturligt att man vill det med den man är tillsammans med.
  • Anonym (M)
    Xenia skrev 2020-08-02 23:53:37 följande:

    Du funderar på att göra slut och samtidigt rensar du hans garderober och planerar att flytta in hos honom? Ser du inte hur motsägande det är? Dubbla budskap är vad vi får från dig i tråden.

    Mannen kör också med dubbla budskap. Åes ska du säga vad du vill och vara dig själv, åas kritiserar han vad du säger och gör.

    Varför ska du behöva grubbla över "hur han vill ha dig". Varför ska du behöva ändra dig? Ta honom på orden och var dig själv. Säg "sån är jag, take it or leave it".

    Det verkar faktiskt som han fått kalla fötter nu när det blir allvar med att ni ska flytta in. Det är väl därför han klagar så mycket. Medvetet eller omedvetet vill han bli av med dig.


    Ja, förmodligen är det så. Han har bara trappat upp med negativiteter. Han visste förmodligen sen innan att jag inte skulle vara ok med 3 barn till i huset. Med stor sannolikhet har han vetat innan han sagt sina klagomål hur det skulle påverka mig. Att undanhålla kyssar och fysisk närhet vet han sen innan hur jag reagerar på också. Han vill att jag ska dra mig ur så att han slipper.
  • Anonym (M)
    Anonym (Desperat?) skrev 2020-08-04 17:26:36 följande:

    Hur har det gått TS?


    Jag avvaktar och ser hur denna vecka utvecklar sig. Nu är han trevligare igen när barnen inte är här. Förstår inte varför han blir otrevligare när hans barn kommer hit.

    Jag slutar göra saker för att behaga honom nu hursomhelst. Jag skiter i hans klagomål. De är hans problem, inte mina. Nu gör jag det som jag känner för. Jag kommer gå på det han sagt tidigare att jag ska vara mig själv och göra det jag vill. Sina klagomål kan han ta och stoppa upp nånstans och det ska jag säga till honom nästa gång de kommer.
  • Anonym (M)
    Anonym (Henrietta) skrev 2020-09-02 10:47:57 följande:

    Ts, hur går det?


    Nu går det bättre. Jag tror att han börjar förstå att det inte kan vara som förut allting och att hans barn styr allt. Så nu när jag säger åt min dotter att det är dags att städa, att hon inte får titta på tv innan rummet är städat, så följer han oftast och säger åt även sina barn att städa. Han har också börjat säga åt dem att hålla ordning i vardagsrummet så att det inte ligger kuddar, kläder och leksaker överallt. Och läggningstid och rutin är mer anpassat.

    Gällande maten så fick jag nog redan i början av förra veckan, med fabriksköttbullar på måndag och mackor på tisdag till middag, och sa ifrån och förklarade att jag och min dotter också måste få välja mat nån gång. Efter det fick jag välja och laga maten, sånt som jag och min dotter äter, riktig mat. Barnmatsbarnen vägrade smaka och fick sin fabriksmat istället, men han åt och min dotter åt med god aptit. Jag blev nöjd och mätt och pojkvännen försökte med sina barn iallafall.

    Det lär ju ta sin tid och energi att få allting att funka men min pojkvän visar iallafall nu att han är villig att anpassa sig så att det funkar för mig och min dotter.
  • Anonym (M)
    Anonym (Henrietta) skrev 2020-09-02 14:01:44 följande:

    Tack för svar! Vilken mat är det som du lagar som din dotter uppskattar? (Har själv ett matintresse så att det är därför jag frågar).

    Skönt att det verkar gå bättre. Ni bor där på heltid nu då?


    Jag lagar mycket husmanskost men en del annat också. Stekt och ugnsstekt fisk med hemlagat potatismos, kalops, köttgryta, kycklinggryta, kyckling med rotfrukter, risotto, kyckling med ris och currysås. Dottern äter allt, och har alltid gjort, tillochmed vegetariska grytor och röror när jag ibland gör det:)

    Ja vi har flyttat hit alla våra saker nu, och bor här på heltid, ska ansöka om förskola till dottern, men min lgh har jag kvar och har inte fått uthyrd än.
  • Anonym (M)
    Anonym (åc) skrev 2020-09-04 23:14:55 följande:

    men lägenheten var ju redan uthyrd?


    Nej, de som skulle hyra den hoppade av.
  • Anonym (M)
    Anonym (X) skrev 2020-09-05 00:24:20 följande:

    Ska hans barn vara på fritids?


    Ja den yngre ska vara på fritids.
  • Anonym (M)
    Anonym (Flytta inte nu) skrev 2020-09-02 15:51:13 följande:

    Det går ju åt rätt håll, det låter bra! Och om du får lägenheten uthyrd, försök göra det med korttidskontrakt.

    Men däremot undrar jag, du skrev att du ska ansöka om förskola? Tar inte det tid? Hade hon inte en plats tidigare? Och när börjar dina studier, du kan ju inte plugga och stimulera henne samtidigt? Och hur går det med körkortet?


    Mina studier har redan börjat. Det funkar rätt bra nu att ha dottern hemma. Förskoleansökan går fort, pojkvännen har ordnat så att hon har en plats och kan börja två veckor efter ansökan är inne.
  • Anonym (M)
    Anonym (Siri) skrev 2020-09-02 16:16:57 följande:

    Jag har ju såklart inte läst hela tråden, men varför skulle du ens vilja flytta in där..? Det verkar ju inte fungera alls, och du verkar ju nästan behöva skrika för att han ska fatta att han måste ta hänsyn till er med. Jag hade aldrig accepterat sån behandling. Tror att det kommer tära på ert förhållande att vara sambos.


    Ja det tar mycket energi att säga ifrån om än det ena och än det andra, men han tar iallafall till sig saker och är villig att ändra på saker. Jag förstår bara inte riktigt hur det funkat för honom att bo med andra tidigare eftersom vissa saker inte verkar komma naturligt, det här med maten t.ex. För mig är det naturligt att man planerar mat tillsammans när man bor ihop. För honom verkar det vara att antingen den ena eller den andra bestämmer och den andra anpassar sig bara.
  • Anonym (M)
    Siden skrev 2020-09-06 07:41:20 följande:

    Och hur tar sig dottern till och från förskola om du inte kan köra bil? Hur förflyttar du dig i vardagen, cyklar och åker buss? Jag håller med om att du borde behålla din lägenhet, tänk hur det blir med cykeln i vinter...att din sambo är inflexibel kan ha varit en stor anledning till att han och hans förra separerade, just saying. Ursäkta om jag låter som en olyckskorp :)


    Han kommer skjutsa henne varannan vecka iallafall. Han handlar det jag behöver och kan skjutsa mig när jag behöver komma nånstans. Tror inte att det kommer vara på det här det ev fallerar utan snarare på hur han funkar som person.
  • Anonym (M)

    Kände för att uppdatera denna tråd. På grund av min envishet och obotliga optimism stod jag ut i ett halvår med att bo med honom och hans barn. Nu är jag lyckligt utflyttad sen ett halvår tillbaka och dumpade honom helt och hållet för en vecka sedan. Jag förstår inte hur någon människa överhuvudtaget orkat bo med honom i 8år med de fruktansvärda narcissistiska drag han hade. Jag hade ingenting att säga till om ifråga om bonuslivet, hans ungar fick skrika och gapa och kasta skit omkring sig och ta sönder mitt barns leksaker hur de än ville med förklaringen "barn är barn" samtidigt som han i perioder glodde på mig som något som katten släpat in, anklagade mig för allt (jag hatar hans barn, jag kan inte anpassa mig, jag döljer saker, jag vill egentligen inte vara med honom, jag utnyttjar honom etc etc), höll tre timmar långa förhör, tog bort all närhet och bekräftelse, kommenterade mitt beteende konstant som en överkritisk sportkommentator m.m.

    När jag slutligen äntligen flyttade tillbaka hem friade puckot och trodde att det skulle lösa allt. Haha! att jag inte alls svarade höll han över mig i resterande del av vårt förhållande, "jag friade faktiskt till dig" och trodde att det skulle väga upp att han efter en lugn period fortsatte med sitt idiotiska beteende med fruktansvärda diskussioner, anklagelser, utbrott etc. Som sagt groteskt förvånad att någon kunnat stå ut med skiten i 8år, när jag knappt överlevde 2.

    Jag är så tacksam för att jag aldrig hyrde ut min lägenhet, trots att det var något som narcissistaset störde ihjäl sig på, så att vi enkelt kunde flytta tillbaka. Nu har vi det lugnt och skönt och härligt i vår gamla lägenhet och hemvist:)

    Aldrig mer en narcissist och aldrig mer bonusfamilj.

  • Anonym (M)
    Anonym (Jisses) skrev 2021-08-16 00:08:55 följande:

    Men vad tvekar du ens om? Fortsätt med ihopflytten och bli snart hans dörrmatta eller sätt ned foten och skit i flytten. Bli en självständig, stark kvinna om inte för din egen del så för din dotters! Ta till dig vad varenda en har talat om för dig i tråden och genomför inte flytten. Fattar inte ens vad det är att tveka om? Han har inte minsta respekt för dig och tro inte att det kommer att bli bättre när du väl har flyttat dit. Visa lite jävla anamma och gör det som är bäst för både dig och din dotter och tala om för den egotrippade typen att du inte kommer flytta in. Och väljer han att avsluta för det så låt han göra det. Helst ska du nog avsluta hela detta förhållande själv och satsa på dig och dottern till du träffar någon som visar dig respekt. Denna man kommer bryta ner dig totalt inom mycket snar framtid annars.


    Jag uppdaterade med ett inlägg. Flyttade tillbaka efter ett halvår och dumpade aset helt för några veckor sen. Förstår inte hur hans ex stod ut i 8år med honom!
  • Anonym (M)
    Anonym (Jisses) skrev 2021-08-16 00:38:58 följande:

    Toppen! Du har gjort helt rätt. Lycka till med ditt och din dotters liv.


    Tack! Vi har det mycket bättre och lugnare nu:)
Svar på tråden Jag hatar barnvecka