Inlägg från: Anonym (Helpme) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Helpme)

    Är inte intresserad mera.

    Hej är ihop med min sambo från 5 år tillbaka, vi har ett lite barn. Min lust till sex är helt borta, vi har provat allt känns det som men inget hjälper. Gör mig ledsen som fan.

    Har doch fantasier om andra och tycker andra är attraktiva. Borde jag göra slut med sambon, eller kanske ta en paus.

    Helt ärligt så är jag inte kär kär i honom längre och tkr vårt förhållande är tråkigt. Vi har mycket som vi inte kommer överens om i det vardagliga livet som kommit upp under åren som har gjort att ja jag insett att jag inte vill leva hela mitt liv med honom.

    Hur tar manupp något sådant "från ingenstans"

  • Svar på tråden Är inte intresserad mera.
  • Anonym (Helpme)

    Alltså han är snäll och gör allt för sitt barn på det sättet.

    Saker som jag stör mig på är mest det vardagliga livet. Jag får städa, diska tvätta kläder(han har tvättat 1 gång) tagit varje morgon med vårt barn (han har stigit upp 2 gånger med honom så jag fått sova på 3 år..) jag har bytt varje blöjja på honom, han kanske 3 gånger då jag varit hemma och blivit arg över det för de är kvinnornas jobb... Han matade alldro eller hjälpte till när barnet var mindre. Han sitter och spelar varje natt och kmr o sova 4 5 tiden o sover till 13 eller längre om jag inte väcker honom.

    Har försökt prata med honom men hans svar är att jag skall sluta gnälla. Han var verkligen inte här när vi träffades..

  • Anonym (Helpme)
    Anonym (f) skrev 2020-07-28 12:31:28 följande:

    Jag hade tyvärr gjort slut om jag var du, vilket liv du kan ha men inte med det ankaret...

    Jag är ledsen för att du är i den situationen, men tror inte att det kommer bli bättre för att du stannar i den.

    Han är en mansbebis. Han varken kan eller vill ha rollen som man i ert förhållande eller i ert liv. Påminner mer som om du vore hans mamma än hans partner och jag hade aldrig klarat det och jag vet från de kvinnor som jag har varit med att de älskar att vara med mig för att jag får de att känna sig som just en kvinna.

    Det är helt upp till dig och det suger alltid att göra slut men jag tror att ett bättre liv väntar.

    Om inte göra slut så sluta tjäna honom. Tvätta inte hans kläder osv. Gör lika mycket för honom som han gör för dig, eller mindre så som det har varit nu. Ta bort hans bekväma skitstil och få honom att "man up". 

    Han låter minst sagt patetisk, ursäkta men så är det och du kan kanske få han att ändra på det och om inte, gör dig och ditt barn en tjänst och lämna.


    Jaa en mansbebis beskriver honom bra. Tror det är hans mor som gjort allt för honom och gjort honom till en vuxen bebis. Båda är extremt lata och det ser ut som skit hos hans mor. Är extremt rädd om jag gör slut och det blir delad vårdnad och att han flyttar hem till sin mor att vårt barn ska bo i en skit hög. Och är rädd att hans släkt skall börja hata mig, inkluderande honom också och att han kmr föröska göra mitt liv till ett helvete.

    Han tar endast hand om barnet endast när jag är på jobb, orsaken han har är att barnet är vant med mig och vill inte vara me honom. Men han gör inget för att ändra det heller.

    Tror ja skall ta och prata med honom att jag inte orkar mera och vill åtm ta en paus som jag tror kommer att bli förevig.

    Det jobbiga är bara att ha modet att börja den diskussionen.
  • Anonym (Helpme)
    Anonym (f) skrev 2020-07-28 13:14:01 följande:

    Om det nu är så illa så är det nog inte super svårt att argumentera för att du ska ha den mesta vårdnaden och att han kanske ska ha det varannan helg eller något. Det är såklart även viktigt för barnet att ha en pappa, men inte om pappan inte är en pappa utan en vuxen bebis. Då är han nog inte till så mycket nytta ändå...

    Och vad spelar det för roll om hans släkt skulle börja hata dig?

    Är de dessutom normala så om något lär de har förstående för att du inte orkade med allt det skitet och se ner på honom som förlorade något som faktiskt var bra för honom.

    Men, måste höja ett varningens finger här!

    Jag vet bara din sida. Den kanske är vinklad eller inte stämmer helt och hållet med hur det ser ut eller så har han någon anledning som du inte ens har tänkt på till varför han beter sig så här.

    Så innan du gör för mycket, gör alla en tjänst och lägg ungen i sängen och låt den somna. Sätt dig ner med honom på fredag så att ni kan vara vakna länge(han verkar vara det ändå men ja du förstår). Sedan så säg rakt ut så här "vi behöver prata". Om han säger eller frågar om det kan vänta tills efter matchen/spelet/filmen eller whatever han håller på med säg då bara rakt upp och ner "nej".

    Sedan börjar du med att fråga: "Vad tycker du om vårt förhållande?".

    Ha några punkter som du vill ta upp redo. T.ex. som att du gör allt med barnet, allt i hemmet, att du inte vill ha sex(fast försiktig med denna, säg det men på ett finare sätt).

    Sedan så kommer diskussionen flyta på av sig själv. Höjer han rösten säg att ungen sover och att du vill prata på ett vuxet sätt med normal ton. Kan han inte hålla det så får du agera därefter, men om ni inte ens kan diskutera saker på ett vettigt sätt så är det ännu värre.

    Försöker han fly genom att säga "det är en kvinnas jobb" så kan du säga att du inte håller med och att du inte vill ha det så och om han inte kan ändra sig så kanske det är bäst att ni tar en paus.

    Men börja med "vi måste prata" sen "Vad tycker du om vårt förhållande?"


    Ja en orsak varför han är som han är kan vara hans uppväxt. Hela hans familj och släkt är från estland/Ryssland, där var hans tankesätt säkert kommer ifrån. Han flyttade hit när han var 7 år med sin mor och resten av släkten. Hans pappa är alkoholist och bor i Estland med noll kontakt. Hans mor är väll inte den normalaste heller och är väldigt dramatisk. (när jag var gravid fick så fick ja föra min sambo ti akuten för han hade stridi med sin mor på natten efter att hon hade varit och supa och han var kusk till henne, för att han hade fått ett stort sår i armen som hon hade orsakat( osäker ennu vad som hände då han ville inte berätta för att skydda hennes känslor))

    Vet också att hon inte är den snällaste och att han säkert varit med om saker han inte borde ha varit med om.

    O
  • Anonym (Helpme)

    Nä jag är jävlit konflikt rädd och vill därför inte börja något stort och att folk ska tycka illa om mig. Men vet också att jag inte kan leva så här och att mitt liv och mitt barnsli är det viktigaste. Skulle aldrig börja sj skrika och hota honom är mer rädd att de kmr han börja med

    Och angående kultur krocken så är det hans mamma som gett vidare synen på kvinnor.

    Jag sj har också levt hela mitt liv utan pappa, han dog när jag var 2 år. Bodde hos min mormor och morfar många år av mitt liv och fick vittna när min morfar misshandlade min mormor. Så har inte heller haft den lättaste uppväxten.

    Har talat om med honom att jag inte tänker göra allt i hemmet och med barnet, svaret var de e inte hans syn på saken.

    Råddig text hehe

  • Anonym (Helpme)

    När jag nekar till sex så får jag som svar att de e min skyldighet att ge till honom då han är min "man".

    Och att jag måste vara snäll ibland och ge tillhonom. Han skiter fullständig om ja tkr att de e skönt eller ej. Vill inte ha en sån man. Orkar inte mer blir bara negativ och ledsen

  • Anonym (Helpme)
    Anonym (Hmm) skrev 2020-07-28 14:13:40 följande:

    Ja alltså han har ju rätt i att det är din skyldighet. Sen är det inte alltid det är skönt för kvinnor att ha sex. På mig kan det göra ont ibland, min man behöver köra hårt för

    att han ska kunna komma.


    Hur är det min skyldighet. Tkr synd om dig om du tänker så. Sex skall väll vara något båda vill ha och något som båda skall tycka är skönt åtm någon gång under samlaget. och något man gör för att man är kär i varandra.
Svar på tråden Är inte intresserad mera.