Kan det vara förlossningsdepression? Eftersom minsta barnet är så litet menar jag. Ring barnmorska och be om lite råd. Men detta med tabletter osv låter verkligen inte alls bra.
Om detta inte vänder så måste du separera och ta hand om barnen! Det är lag på att en förälder måste skydda sina barn, även om det är mot den andre föräldern. Du kan ringa Soc och be om föräldrastöd. Börja titta efter lösningar med olika boenden, om ni skulle behöva separera.
Du behöver också spärra kort så att hon inte kan fortsätta utarma konton, eller flytta pengar till konton hon inte kommer åt, så att du kan planera för er ekonomi.
Har ni gemensam vårdnad kan det också vara bra om du börjar fundera över den biten för om detta fortsätter så blir saker något enklare om du har ensam vårdnad. En sådan process är lång, kan ta år, men du måste tänka till nu så att saker bli bra för barnen.
Jag har sökt både bvc och socialen men ingen var kontaktbar. Men är det första jag tar tag i efter storhelgen. Korten kommer hon inte åt längre. Allt blev bara värre när jag kom på henne, då flyr hon direkt det kommer på tal.
Ja jag tänker enbart på barnen, hon kommer inte nära dom för oron är för hög. Hon är så instabil nu så att få kontakt är omöjligt, hon rör sig i kretsar som ingen borde vara i.
Allt hon säger är att jag inte fattar hur det är att ha psykisk ohälsa, hon går med ångest och dåligt samvete. Varpå jag undrar hur hon han prioritera sig själv i högsta graden. Hon skadar oss som vill hjälpa till. Hon känner ju att något inte är bra men hon ordnar inte hjälp för sig själv det gör jag. Helt ärligt så vet jag att dom jag känner som mått dåligt tappar hygienen snabbt. Hon gör tvärtom och försvinner in i världen med sociala medier och söker bekräftelsen där. Hon har två friska goa barn som beundrar henne eller gjorde innan det slog ner som en blixt. Hur f#n kan man kasta bort det?
Hon har bilen och kör runt i den, jag menar det är lättare att förflytta sig som ensam. Men att ha 2barn som gärna vill till ett vattendrag i hettan skiter hon i, det är en trygghet med en bil men hon kunde inte bry sig mindre. Jag har inte pratat alls med henne sen i förrgår men nu vill pojken ringa henne och säga glad midsommar, det måste han ändå få. Men är så diffust alltihop så kan inte bryta ihop. Då faller jämt allt.
Glad midsommar på alla er som tar er tid och skriver till mig, värmer otroligt.
Finns inget mer man kan ta sig till. För detta hade hon garanterat planerat. Men var inte meningen att jag skulle komma på henne, för då blev det jobbigt för henne. Då flydde hon. Men något jag aldrig kommer förstå är just att hon skiter i i barnen, hennes sympati och moderskänslor finns inte kvar. Det är bara hon, hon, hon.
Kan låta som att jag är bitter och det är jag verkligen för jag har velat ha familjelivet till 200% jag är strax 30 och njuter av allt barnen gör, har jobbat så hårt för att ordna eget boende men har hamnat i en ekonomisksits som inte är hanterbar just nu. Hon har traumatiserat barnen och brutit av mig på mitten.
Hahaha alltså hon har tänt eld på skeppet med oss för att sedan få ny skjuts i en ny båt som hon kliver på och sitter och myser på när hon ser oss sjunka. Denna kvinnan har jag 2barn med, helt otroligt.