Hemma själv med sommarlovsledig bonus

Jag håller inte med dig alls. Jag kan givetvis inte veta hur det är att ha ett bonusbarn, men jag tycker att det är sjukt märkligt att ha (enligt TS)ha bott tillsammans med ett barn nästan hela hens tioåriga liv och ändå inte ha skaffat några känslomässiga band, eller att ens vara intresserad av det. Om man så starkt känner att man inte vill ha en relation med ett barn (som man bor med på heltid!!!) så tycker jag att det är oerhört jävla märkligt att välja att vara i förhållandet och dessutom skaffa fler barn.

För mig är det faktiskt helt otroligt hur man inte kan komma nära ett barn efter så lång tid, jag är lärare och knyter otroligt starka relationer till min elever (ja, även de jobbiga som man kan vara helt galen på ibland). Tycker att det låter empatiskt stört. Jag förstår att man inte vill ta över rollen som förälder till någon annans barn, men varför i hela världen söker man sig inte någon annanstans då?!

Stackars barn.

Det kommer aldrig bli ni ellerhur? Som en helhet och familj?

Ditt barn kommer alltid gå före, ellerhur?

Skicka ungen till mamman, det är bara synd om barnet.

Håller med, ett jobb är ett jobb och där går man hem och vilar upp sig. Dessutom går det att bolla jobbiga elever med kollegerna och även till stor del hemma. Det funkar inte för tex ts, de flesta föräldrar som glatt dyngar ansvaret på sin partner har noll verklighetsuppfattning om hur barnet uppfattas av andra och kan därför va i stort sett omöjliga att prata med, om det inte gäller hur gullig lille pelle är.

Ja men visst ansvar medföljer ju ändå.

Ja det reagerar jag också på såklart,

Respekt.
Laga mat till alla i hushållet.
Såna saker menar jag.
Om barnet skulle ramla och slå sig och bara bonusförälder är hemma ingår det att ta hand om barnet och dess skador.

Då hade jag i alla fall ordnat några mackor.

Men förhoppningsvis så lever du inte med någon annans barn.

Fast ett barn ?följer inte med på köpet?. Om man väljer att bli tillsammans med någon som har barn och till och med flytta ihop och skaffa mer barn så får man ju köpa hela paketet.

Finns säkert förhållanden där man kommer överens om märkliga lösningar att bonusförälder inte ska ta något ?föräldraansvar? men uppenbarligen verkar inte TS och hennes man ha haft samma åsikter och syn på detta, trots att det gått många år!

Och även om de varit överens så tycker jag att det är vidrigt att utsätta ett barn för något sådant. De ska bo ihop, dela ett liv tillsammans och ge bonusen ett syskon men TS verkar inte vilja ha något med barnet att göra. Det är barnets hem, och TS är nog oundvikligen den största modersfiguren i hans liv och hon verkar inte vilja ha med honom att göra. Kan bara föreställa mig hur det kan fucka upp ett barns självkänsla.

Största svinet är förstås pappan, som utsätter sitt barn för någon som beter sig såhär!