Hemma själv med sommarlovsledig bonus

Varför ska kvinnor ta ansvar för andras barn bara för att de är kvinnor?

Jag är också skilsmässobarn. Mina föräldrar separerade när jag var 2 år. Min mamma har haft en sambo sen jag var 2,5 år. Mammas sambo har aldrig behövt ta ansvar för mig. Ingen har någonsin krävt av honom att han minsann ska ta ansvar för mig. Jag har två föräldrar som varit kompetenta nog att se till att jag har haft det bra. Han har inte varit "medförälder" för mig. Varför ska han ha varit det?

Sen kan man självklart skapa en vettig relation till sitt bonusbarn ändå som "extravuxen" till barnet (något som inte TS verkar ha intresse av däremot) och inte se bonusbarnet som något "jobbigt bihang" till den biologiska föräldern. Men att som biologisk förälder säga "det är klart att barnet kan vara hemma eftersom du är hemma" och tro att det gynnar relationen mellan särkullsbarnet och den "nya" partnern är helt vansinnigt.

Mammas sambo har inte "skitit" i mig men för den sakens skull så har han aldrig behövt ta ansvar för mig heller. Varför anser du att det bara finns dessa två ytterligheter? "Ta medföräldraansvar" och "skita i"?

Och varför ska TS, som varit ärlig från start med barnets pappa, ta ansvar för ett barn när hon inte ens fått vara med i planeringen av sagda barns ledighet? Varför har barnets pappa inbillat sig att TS plötsligt ska vilja ta ett föräldraansvar för barnet när hon varit ärlig från start (sen tidigt i barnets ålder vad jag förstår av tidigare inlägg) bara för att "hon är ändå hemma och det tar ju inte så mycket extra energi"?

Man kan utan problem ha en fin relation till sina bonusbarn (och bonusföräldrar) utan att ha ett "medföräldraansvar". Jag har det inte med min mammas sambo men det beror inte för fem öre på hans bristande ansvar för mig när jag var liten utan på helt andra orsaker. 

Och hur kommer det sig att det till 99% alltid handlar om att kvinnor ska ta ansvar för sin partners barn men sällan att samma krav ställs (från samhället i stort) på att männen ska ta det ansvaret för sin partners tidigare barn?

Det handlar inte om någon feministfråga. Men, en person som inte har någon genetisk koppling till ett barn ska inte behöva ta ett föräldraansvar för sagda barn. Personen ska inte heller tvingas in i ett föräldraansvar för sagda barn om hen inte vill (i TS fall så har TS varit väldigt tydlig med vart föräldraansvaret ligger och det är inte hos henne vilket pappan inte lyssnat på).

Skulle jag och min sambo gå ifrån varandra så skulle inte jag kräva av en eventuell framtida partner att ta något som helst föräldraansvar för mina barn. De kan skapa en relation till varandra ändå. Men förälder? Det har barnen redan två stycken och de behöver inte fler.

Sen är det säkert skillnad mellan dig och TS sambo. Du kanske låter din sambo ta fullt föräldraansvar för ditt barn. TS sambo ser ju till att TS bara har skyldigheter gentemot barnet men TS får ju inte vara med och bestämma vad som gäller.
Att man inte vill ha ett föräldraansvar för ett barn som inte är ens eget betyder inte att man inte har en relation alls till barnet. Relationen mellan den utomstående vuxne och barnet ska växa fram på egen hand, inte genom att en (eller båda) tvingas in i det.

Och som barn med separerade föräldrar så har jag ju även erfarenhet från att min pappa blev tillsammans med en kvinna som trodde just att hon kunde ha föräldraansvar över mig (bestämmanderätt) bara för att hon gifte sig med min pappa. Vi kan väl säga så här: De första 10 åren av vår relation var en ren katastrof... 

Varför ska inte en 10-åring kunna koka pasta???