Hemma själv med sommarlovsledig bonus

Han har ju alldeles rätt i att du kan laga lite extra mat när du ändå gör till digsjälv, det blir ju inte något extraarbete för dig. Dessutom kan du ju visst åka iväg några timmar, ett barn i tioårsåldern (utan speciella behov) klarar sig utmärkt själv några timmar.

Däremot förstår jag absolut att du som höggravid är trött och kanske inte orkar med att hålla igång hela tiden. Jag har själv en tioåring hemma som jag knappt ser röken av nuförtiden, hon är med kompisar och de gånger hon vill umgås gör hon det gärna genom att bara sitta och prata, det är inte så att jag måste aktivera henne som vår 3-åring tex. Tror alltså inte du måste hitta på så fysiskt krävande grejer med en tioåring.

Om du ändå inte har lust att göra detta för din bonus hade det ju varit bra att låta din karl få reda på det tidigare. Nu är det lixom för sent att klaga.

Tack för alla era svar!

Jag har gjort tydligt för länge sedan att jag inte kommer hålla på och passa upp på barnet och att han bör sätta barnet på fritids. Men han vägrar då han tycker barnet har rätt att leka med sina kompisar hemma och slippa fritids. Så det har tagits upp tidigare men vi är oense och han har bestämt, jag kan ju ogärna själv anmäla barnet till fritids och tvinga barnet dit om pappa säger att barnet inte ska dit. Tror mig, jag säger ifrån och våra enda konflikter rör våra olika åsikter i dessa bonusangelägenheter där jag är tydlig med var mitt ansvar och engagemang går och där han förväntar sig/kräver något annat än det jag (varit tydlig med från början) att jag inte kan eller vill ge.

Barnet ska vara hos sin mamma sista veckorna innan skolan, annars är barnet här och kommer troligen inte vara så mycket hos sin mamma alls innan dess och har redan skippat planerade umgängen för att mamman, pappan och barnet tycker att barnet kan vara hos oss för att få vara med sina kompisar. Min åsikt räknas inte här utan jag får gott finna mig i planeringen och säger jag något att invända om detta blir jag the bad guy och elak styvmor. Att mamman mer än gärna lämpar barnet över på oss och inte verkar sörja att inte träffa sitt barn på flera veckor är ingenting som min man verkar vela kännas vid, utan jag blir alltid den onda som ifrågasätter.

Min man kommer väl inte ha någon direkt semester så utan har ett flexibelt arbete. Han har dock mycket arbete kommande veckor så då kommer han bara borta på heltid.

Jag läser in att ni är många som ändå tycker att barnet kan vara hemma själv, vilket känns skönt att höra. Visserligen har barnet varit hemma själv förut några timmar men jag har inte vetat riktigt vad som är lämpligt, även om jag vet att vissa av barnets vänner också varit hemma själv.

Jag vet inte hur jag hade gjort om tonåringen var mitt eget barn. Troligtvis hade jag resonerar annorlunda och aktiverat på ett annat sätt. Här har jag dock inte haft något att säga till om gällande fritids osv, vilket jag såklart hade fått om barnet var mitt eget. I detta fall känner jag dock noll sug att hitta på roliga saker med barnet så jag anser det påtvingat och inte mitt ansvar. Vill mannen att hans barn ska få aktiviteter med en vuxen kan han vara hemma själv och göra detta, sätta barnet på fritids eller skicka barnet till sin mamma. Jag har noll energi som höggravid och noll lust att lägga den lilla energin jag har på att göra aktiviteter med barnet på dennes sommarlov.

Givetvis kommer jag inte ställa mig att göra värsta luncherna i detta skede utan kommer äta typ gröt eller omelett eller liknande. Vill mannen att barnet ska få mat så får han ordna det själv men problemet blir ju att jag någonstans ändå förväntas ordna detta och på annat sätt vara tillgänglig för barnets behov och frågor under tiden jag är hemma. Något jag kunnat slippa om jag fick egentid hemma och barnet var på fritids.

Tack för ditt råd. Ja, det blir lite svårt där han på något sätt ändå förväntar sig att jag kommer att vara tillgänglig och hemma. Vilket jag ju kommer att vara en del både pga bristande ork som gravid men även pga corona. Det är ju det som gör att jag känner mig lite maktlös, jag kan ju inte vara borta hur mycket som helst av en princip och då faller saker på mig för att jag just "ändå är hemma". Vilket jag vill undvika. Vill ju vara hemma och förbereda mig och vila, inte vara fast i ett kaos med sommarlovslediga barn som springer runt hemma hos varandra och härjar.

Får man ens ha fritids för en 10-åring? Jag är född på 90-talet, och när jag gick skola fick man inte gå fritids längre när man fyllt 10 om det inte fanns särskilda skäl - typ en diabetes som barnet inte klarar att behandla själv.

Ehh... Han har bestäm det? Över ditt huvud? Om han JOBBAR kan han ju inte "bestämma" att ungen inte ska gå på fritids!

Du är höggravid och det finns en anledning till att du INTE jobbar. Det där hade jag aldrig accepterat! Han tar ifrån dig att få vara första-gångs mamma och förbereda dig inför ditt barns ankomst.

Så ruskigt nonchalant att bara anta att du ska ta hand om hans barn!

Det finns ju två sidor av myntet. Det faktum att barnet kanske varit hemma oavsett. Bor i huset och givetvis har rätt att vistas hemma.

Det andra är att du inte har ansvar för barnet. Vilket naturligtvis är svårt när barnet ifråga är där och gör som barn gör.

En 10-åring är långt ifrån alltid på fritids och jag förstår pappan som inte vill tvinga dit barnet. Faktum kvarstår dock att han är den som är ansvarig.

Kräv att pappan har en matplan för barnet varje dag. Det ska finnas mat att värma på. Om du sen lagar mat och barnet äter av det så sparas bara matlådan till dagen efter.

Se till att pappan styr upp dagen. När ska barnet vakna? Kompisar att cykla till och andra aktiviteter. Det är hans ansvar att lösa, vill hjälpa till med det är det en bonus. Bestäm tillsammans vilka tider kompisar är ok att ha på besök.

Förklara för barnet att du är trött och behöver vila och om möjligt kan du ju vara schysst nog att berätta med viss framförhållning om du vet att du ska bort länge eftersom barnet förmodligen vill veta om någon är hemma.

Ni är ju precis i början på den tiden då barn börjar vara hemma själva och det måste självklart även hans barn få vara. Lika självklart kommer barnet då att fråga/ty sig till den enda vuxna som är hemma. Det är ofrånkomligt. Däremot behöver pappan inse att när barnet är hemma är det hans ansvar att göra planen utifrån att barnet verkligen är själv och det du sen ev tar på dig/är hemma är en bonus.