Är så trött!
Vi har två barn, 10 och 14. Vi arbetar båda två 100%
När jag kommer hem ifrån jobbet så är jag slutkörd och ska då laga mat åt barn eller skjutsa någon av dem på aktivitet.
Sambon sitter i stort sett bara framför tv eller med telefon i handen efter jobbet.
Jag har försökt förklara att vi är två föräldrar som behöver ta ett gemensamt ansvar kring hem och familj men får ingen respons.
Hjälp mig, hur kan jag nå fram?
Gör ett schema där ni delar upp sysslorna. Jag lagade i princip all man här hemma själv innan jag delade upp så vi har ansvar varannan vecka för maten.
Bli förbannad!! Skriv och gapa på den värdelösa jättebebisen!!
Skit i att laga mat. Ta med kidsen ut och ät så kan han vara hungrig. Eller laga bara till er tre. Och tvätta absolut inte hans kläder.
Vad säger hen om den ojämna fördelningen?
Dags att dela upp uppgifterna eller köra varannan dag med mat och skjuts.
Aldrig ok att den ena smiter sitt ansvar och kör slut på den man älskar. Det är inte kärlek.
Men bestäm helt enkelt: måndag ansvarar jag för mat och barn, tisdag du osv.
Har ni diskuterat fördelningen någon gång? Vad säger hen då?
14-åringen kan väl hjälpa dig med mat o tvätt o sånt. Att tvinga sambon göra det efter 14 års tid på soffan är inhumant. Fick sambon vara fl-ledig nåt eller hur kom det sig att ni inte började dela ansvaret för barn och hem när ni skaffade dem?
Ställ lite krav. Du kan också skälla på dig själv lite. Inte alltid lätt att vara efterklok, men du är i gott sällskap här på FL. Det dräller av kvinnor här som skaffat barn med riktiga 10-poängare.
Gör ett schema där ni delar upp sysslorna. Jag lagade i princip all man här hemma själv innan jag delade upp så vi har ansvar varannan vecka för maten.
14-åringen kan väl hjälpa dig med mat o tvätt o sånt. Att tvinga sambon göra det efter 14 års tid på soffan är inhumant. Fick sambon vara fl-ledig nåt eller hur kom det sig att ni inte började dela ansvaret för barn och hem när ni skaffade dem?
Vad säger hen om den ojämna fördelningen?
Dags att dela upp uppgifterna eller köra varannan dag med mat och skjuts.
Aldrig ok att den ena smiter sitt ansvar och kör slut på den man älskar. Det är inte kärlek.
I praktiken är du alltså ensamstående? Börja bete dig som det. Ignorera sambon. Laga bara mat åt dig och barnen. Tvätta inte sambons kläder osv. Be barnen hjälpa till, båda är stora nog att hjälpa till i viss mån. Frågar de varför pappa inte gör något, säg: "fråga honom". Du kan inte ändra på din partner, men du kan VISA dina barn att du inte accepterar sådant beteende. Att hans lathet och ansvarslöshet får konsekvenser. Vill han hellre leva ihop med sin dator och sin telefon än med er, får han göra det. Detta är det ENDA som kan få honom att vakna upp. Det eller att flytta isär. Tjata sig blå hjälper inte. Ord betyder ingenting om de inte följs av handlingar och konsekvenser.