Kvinnor utan man och barn- lyckligast enligt forskning

Jag tror att en del kvinnor utan man eller barn har ett behov av att intala sig själva och andra att de är lyckliga. Kvinnor utan barn får ofta försvara sitt val och vill då gärna framstå som lyckliga och att valet är deras eget.

Min erfarenhet är att kvinnor 60+ utan barn är mindre lyckliga än motsvarande kvinnor med barn och barnbarn..

Oj jäklar. Min bitterhetsbarometer exploderade precis.

Åh, glada nyheter för mig som är ogift och utan barn. Trodde det var mest synd om mig för jag inte har familj än - nu får jag reda på i studien att det är jag som är lyckligast, lever längst och hälsosammast! Glad!

Vore intressant att se en svensk studie. Kvinnor i Sverige lönearbetar ju i högre grad även när de har småbarn och svenska män är hemma med barnen mycket mer än i Tyskland och UK.

I Sverige har man ju sett att heterosexuella par som delar lika på ansvaret för tex barnen separerar i lägre grad än andra. Med tanke på att det oftast är kvinnan som önskar skilsmässa kan man man, om man vill göra det lätt för sig, slå ihop de här studierna och konstatera att ojämställda förhållanden gör kvinnor olyckliga. Och det låter ju inte så konstigt.

Jag är spontant tveksam till detta. Alla människor mår bäst av att ha en familj och att ha en större mening med livet än sin egen existens, vilket både barn och (lyckliga) relationer till en partner ger oss, både kvinnor och män.

Visst hade jag kunnat vara lycklig utan man och barn och jag hade garanterat kunnat förverkliga mig själv på ett helt annat sätt, det är hårt jobb att ha småbarn och särskilt som mamma offrar du mycket av dig själv både tid, energi och karriär. Men samtidigt är mina barn min största lycka i livet och ju äldre jag blir, desto tryggare känner jag mig i att veta att de kommer att återgälda mig allt jag gjort för dem när jag blir gammal. Mina barn ger mig om inte en garanti så ett hopp om att få barnbarn som kommer på besök, att de kommer att hjälpa mig när jag blir gammal och skröplig. Jag är 47 år nu och hade jag varit barnlös skulle jag nog ha varit mycket mer rädd och stressad över att bli gammal, mer rädd för att dö. Det känns skönt att veta att jag kommer att leva vidare i framtida generationer, det sätter mig i ett sammanhang på ett helt annat sätt än om jag bara hade mig själv.

I hemtjänsten träffar man ju många äldre, och ensamma kvinnor utan barn är bittrare och allmänt mer negativa än de med barn. De är ju ensammare också så det är naturligt.

Är det inte helt jävla självklart? Män är bebisar, pinsamma, löjliga, mansbebisar som förpestar sina kvinnor.

Självklart är singelkvinnor lyckligast!

I hemtjänsten träffar man ju många äldre, och ensamma kvinnor utan barn är bittrare och allmänt mer negativa än de med barn. De är ju ensammare också så det är naturligt.

Jag tror att en del kvinnor utan man eller barn har ett behov av att intala sig själva och andra att de är lyckliga. Kvinnor utan barn får ofta försvara sitt val och vill då gärna framstå som lyckliga och att valet är deras eget.

Min erfarenhet är att kvinnor 60+ utan barn är mindre lyckliga än motsvarande kvinnor med barn och barnbarn..

Dagens offerkofta!!

Som bisexuell kvinna med långa relationer med kvinnor bakom mig samt med majoriteten av min vänskapskrets bestående av främst bögar och lesbiska kvinnor måste jag säga att det handlar om parrelationen i sig, inte just heterorelationer. Alla tjejer jag känner har blivit misshandlade av minst en flickvän, jag med av 2 av mina kvinnliga ex. Mina kompisar som är bögar har alla haft minst en längre relation där dom blivit misshandlade.

Möjligtvis att män i heterorelationer mår bättre pga samhällets förväntningar på att män ska vara gifta och ha barn och att dom känner sig misslyckade annars.

Jag mår dock som bäst i den olik-könade relation jag är i nu pga min make är helt fantastisk.

Generellt handlar nog fenomenet som ts tar upp om könsroller men jag vill verkligen understryka att livet i lesbiska relationer knappast är en dans på rosor eller generellt bättre relationer.