Vi som är kritiska till Sveriges handhavande av pandemin

Jag har fått uppfattningen att Tyskland har väldigt många fler vårdbäddar än Sverige och därmed en större möjlighet att ge patienter vård om omsorg i en omfattning som tex inte Sverige har. Sverige har en långt driven strukturrationalisering av vården med få vårdplatser - kanske är det ett av skälen till Tysklands låga dödstal?

Förtroendet till myndigheter är ngt som Tysklands befolkning då delar med Sveriges befolkning och övriga skandinaviska/nordiska  länders befolkning

Just nu finns det väl en del som pekar på att en del av de äldre som dog aldrig kom till sjukhus - vilket kunnat rädda deras liv. Det var stor press på personal och vårdplatser inom en del regioner och inom andra väldigt lite press.  Men de mobila vårdplatserna som iordningställdes behövde väl inte tas i bruk -  precis som du säger.

Men jag vet inte hur stor andel av de smittade i Tyskland som hörde till de olika åldersgrupperna. Är det ngt du hittat och tittat på?

Medicinska experter och ekonomiska experter har olika uppfattning om vilka åtgärder som ska vidtas, och i vilket skede. Man måste kompromissa, då blir det politik av det hela. Åtminstone den finska regeringen fattar sina beslut efter att ha rådgjort med medicinska experter.

Vad ingår i helheten? Vilka andra faktorer än smittspridningen och tillgången på sjukvård påverkar besluten om att sätta in kraftigare åtgärder?

Allt det du räknar upp ingår direkt eller indirekt i de faktorer man beaktar i Finland. Det är inte så att man stirrar på bara en siffra. Du kollade inte upp mina länkar, eller hur?

Jag frågade efter FHMs planer. Inte en siffra. Läs mitt inlägg en gång till. Gärna länkarna också.

Sverige:

www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/om-viruset-och-sjukdomen/

Smittsamheten av covid-19 är sannolikt störst i anslutning till insjuknandet och i början av sjukdomsförloppet.

Finland:

thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar-och-vaccinationer/aktuellt/aktuellt-om-coronaviruset-covid-19/smitta-och-skydd-coronaviruset/coronavirussmitta-och-inkubationstid

Enligt nuvarande kunskap smittar en person som insjuknat i coronavirussjukdomen som mest i början av sjukdomen med symtom och strax innan symtomen börjar.

Vid smittspårningen har man hittat flera fall där en person utan symptom har smittat andra. Ett exempel:

svenska.yle.fi/artikel/2020/09/17/coronapositiv-praktikant-pa-vasa-centralsjukhus-en-i-personalen-har-smittats

Om det här fallet sades det i TV-nyheterna att en symptomfri person tog in smittan:

svenska.yle.fi/artikel/2020/10/18/coronautbrott-pa-karkullas-enhet-i-sundom-i-vasa-nastan-alla-boende-ar-smittade

Eftersom man i Finland blir satt i karantän och får ersättning också som symptomfri, så är jag ganska säker på att man känner till flera fall än de som kommer ut i pressen. Man skulle knappast betala ut pengar i onödan. I stället har man förkortat karantänen från 14 till 10 dagar, med motiveringen att så gott som alla som faktiskt hade smittats blir sjuka inom 10 dagar.

Jag upprepar min fråga:

Har FHM någonsin sagt att det är speciellt viktigt att avstå sociala kontakter ifall kollegan eller tränarkompisen är smittad?

Sverige gör inte en lika omfattande smittspårning som Finland, för att man inte har resurser, om jag har förstått saken rätt. Den andra orsaken är tydligen den att man inte tror att presymptomatiska smittar så mycket, det är inte så viktigt att hitta dem.

I Finland tror man att presymptomatiska smittar, varenda expert säger så, därför anser man det vara viktigt att hitta de exponerade INNAN de blir sjuka.