Anonym (ABC) skrev 2020-11-13 22:58:29 följande:
De här paragraferna har varit uppe till diskussion tidigare. Kan du den här gången förklara på ett tydligt sätt hur grundlagen förhindrar att personer som har varit utsatta för smitta hålls i karantän enligt paragraf 9? Kan du också ge exempel på särskilda föreskrifter enligt paragraf 6 som regeringen nu skulle kunna meddela? Skulle regeringen ha grundlagsenlig rätt att föreskriva att all personal på äldreboenden ska använda munskydd?
9 § Om det finns risk för spridning av en samhällsfarlig sjukdom får smittskyddsläkaren besluta att den som har eller kan antas ha varit utsatt för smitta av sjukdomen skall hållas i karantän i en viss byggnad, i en avgränsad del av en byggnad eller inom ett visst område. Ett sådant beslut innebär förbud att lämna byggnaden, del av byggnaden eller området samt förbud att ta emot besök där.
10 § Om en samhällsfarlig sjukdom har eller misstänks ha fått spridning inom ett avgränsat område utan att smittkällan eller smittspridningen är fullständigt klarlagd, får Folkhälsomyndigheten besluta att ett visst område ska vara avspärrat. Ett beslut om avspärrning innebär förbud för den som vistas i området att lämna det och förbud för den som befinner sig utanför området att besöka det.
6 § Regeringen får meddela särskilda föreskrifter om smittskyddet enligt denna lag, om det vid en fredstida kris som har betydande inverkan på möjligheterna att upprätthålla ett effektivt smittskydd finns behov av samordnade nationella åtgärder eller ur ett nationellt perspektiv av andra särskilda insatser inom smittskyddet.
Det enklaste först,
Regeringen kan troligen inte bestämma att all personal på äldreboenden ska ha munskydd - som jag förstå det. Regeringen arbetar inte med dessa detaljer.
Det är vårdgivaren som har ansvar att se till att personalen har den typ av skydd som behövs för att uppfylla kraven som myndigheter ställer på dem för att skydda personal och boende.
Om vårdgivaren väljer att skydda peronal och boende med hazmatdräkter, munkydd, visir, gummistövlar eller paraplyer och kan visa att de på detta sätt uppfyller kraven så är det OK, Självbestämmandet på varje nivå i svensk förvaltning är omfattande. På gott och ont.
Pararaferna har diskuterats inte bara i tråden utan också i media, jurister på FHM har bedömt att det möjligtvis går att spärra av delar av ett kvarter eller hus, men alla de som befinner sig där och inte är utsatta för smitta kommer då att berövas rätten att gå till affären eller göra andra saker de behöver eller helt enkelt vill göra. En sådan avspärrning är enbart en tillfällig avspärrning för att hitta smittkälla enligt nedan.
Mer finns att läsa här
www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/smittspridning/karantan-och-avsparrning/
"Karantän är en form av isolering av personer som misstänks bära på en samhällsfarlig sjukdom, men som inte är sjuka. Om man misstänker att någon har en samhällsfarlig sjukdom (som covid-19) kan smittskyddsläkaren i regionen besluta att sätta den personen i karantän, i hemmet, en avgränsad del av en byggnad eller ett område. Karantän innebär att man inte får lämna bostaden eller ta emot besök. Besök av till exempel vårdpersonal och socialtjänst är dock tillåtet.
För personer som är sjuka kan istället isolering bli aktuellt. Beslut om karantän är alltid individuella och kan överklagas till domstol.
Att sätta en person i karantän är en kraftfull åtgärd som är noga reglerad i smittskyddslagen. Om en mindre ingripande åtgärd kan få samma effekt, ska smittskyddsläkaren välja den istället. En sådan åtgärd kan t.ex. vara beslut om särskilda hygienrutiner för den smittade personen eller avstängning från arbetet, skolan eller förskolan.
Det är bara enskilda personer kan sättas i karantän, inte ett större område som en stad. Däremot finns det möjlighet att spärra av ett begränsat område genom beslut om avspärrning."
"Folkhälsomyndigheten kan med stöd av smittskyddslagen spärra av ett område på maximalt några kvarter. Avspärrningen innebär bland annat att det blir förbjudet att ta sig in och ut ur området.
En avspärrning kan till exempel bli aktuell om man upptäcker att någon eller några personer har insjuknat i en livshotande sjukdom. Då kan man använda avspärrning för att hitta smittkällan och utreda om det finns fler personer inom det avgränsade området som kan ha smittats eller spridit smittan.
Syftet med bestämmelsen är alltså att säkerställa att smittan inte tar sig ut ur området eller att någon går in och riskerar att smittas. När utredningen är klar och personerna i området är omhändertagna för vård eller har väntat ut inkubationstiden (tiden från det att en person har smittats till dess sjukdomen bryter ut), bör man häva avspärrningen.
Avspärrning är en tillfällig åtgärd för att utreda upptäckta sjukdomsfall och smittspridning. En avspärrning kan alltså inte användas för att t.ex. hindra personer från att resa in eller ut ur ett större geografiskt område."
