Vi som är kritiska till Sveriges handhavande av pandemin

Jag HAR läst den, men jag vet ju inte exakt om du tänker på någon specifik del? 

However, a large proportion of the spread of coronavirus disease 2019 (COVID-19) appears to be occurring through airborne transmission of aerosols produced by asymptomatic individuals during breathing and speaking (1-3). Aerosols can accumulate, remain infectious in indoor air for hours, and be easily inhaled deep into the lungs
[...]
Smaller droplets and aerosols will evaporate faster than they can settle, are buoyant, and thus can be affected by air currents, which can transport them over longer distances
[...]
In addition to contributing to the extent of dispersal and mode of transmission, respiratory droplet size has been shown to affect the severity of disease. For example, influenza virus is more commonly contained in aerosols with sizes below 1 µm (submicron), which lead to more severe infection (4). In the case of severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2), it is possible that submicron virus-containing aerosols are being transferred deep into the alveolar region of the lungs, where immune responses seem to be temporarily bypassed. SARS-CoV-2 has been shown to replicate three times faster than SARS-CoV-1 and thus can rapidly spread to the pharynx, from which it can be shed before the innate immune response becomes activated and produces symptoms (6). By the time symptoms occur, the patient has transmitted the virus without knowing.

science.sciencemag.org/content/368/6498/1422.full

Större aerosolpartiklar faller snabbt till golvet eller fastnar i näsan och/eller de övre luftvägarna, medan merparten av de små partiklarna tar sig hela vägen ner till alveolerna. En upp till 100 gånger lägre dos kan vara tillräcklig för att bli sjuk om viruspartikarna når alveolerna än om de stannar i näsan

lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/04/aerosoler-kan-vara-en-smittvag-vid-svar-influensa/

Visst, det kan ha betydelse, det som den studien säger. Men det kan också vara så att man just inte har fått med allt. Dvs att det finns andra sidor. Att de har mycket virus i sig betyder ju inte automatiskt att man också ger mycket vidare. Dessutom finns det studier som säger motsatsen. T.ex. finns det ju några som har visat att det finns ett samband mellan svårare symptom och större mängd virus. 

Visst. Men hur kan man egentligen veta hur  det fungerar i verkligheten? Det är ju labor-försök, det måste ju vara ytterst svårt att testa något så att det går att jämställa med verkligheten. Det är mycket som kan vara annorlunda i verkligheten. T.ex. så vet man ju inte alltid heller om det som stannar i luften längre verkligen är smittsamt. Det verkar ju som om virus som finns på ytor ofta dör ganska snabbt. Hur vet man då hur mycket smittsamt ämne som finns i aerosoler och hur mycket andra människor kan få i sig?

Man har ju tittat på hur mycket man bör vädra och om det hjälper att öka på luftomsättningen i byggnader. 

'på jobbet i flera dagar' har ventilationen hunnit omsätta luften gandla många gånger - dvs luften i en lokal har genom frånluften tömts fler gånger.

Det finns regleringar från fler håll som styr inomhusmiljön och luftkvaliteten - så att det skulle förekomma massa arbetsplatser där coronavirus ansamlas i luften från flera dagars användning av luften kan jag inte se som någon drivande spridning av smitta.

Tex boverket, byggnormer, miljöbalken arbetsmiljöverket har synpunkter på luftkvalitet i olika typer av lokaler

Aerosoler är inte vad man kallar en luftburen smitta, läs upp dig för du gör bort dig allvarligt nu.

Aerosol och luftburen smitta är två HELT skilda sätt och smittas på.

Eller förstår du så lite av vad texten berättar och att den inte pratar nått som har med luftburen smitta att göra ens.

Läs upp dig, dettta är pinsamt för dig.

Aerosolteknologi - Ergonomi och Aerosolteknologi - Lunds Universitet

Aerosolteknologin handlar framförallt om luftburna partiklar och deras effekt på hälsa och miljö. Med aerosol avses ett system med partiklar suspenderade i en eller flera gaser.  Den vanligaste aerosolen är luften som vi andas. Aerosolpartiklar kan vara mellan någon nanometer och någon tiondels millimeter.

www.eat.lth.se/arkivsida-forskning/miljoe-och-arbetsmiljoefaktorer/aerosolteknologi/

Finns coronaviruset i luften vi andas? - Vetenskap och Hälsa

Finns coronaviruset i luften? ? det är något som forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus nu söker svar på.
[...]
Mätningarna är en del av ett forskningsprojekt vid Lunds tekniska högskola, LTH, som handlar om luftburen smitta.
[...]
- Coronaviruset smittar framförallt genom kontaktsmitta och droppsmitta via nysningar och hosta. Men man antar också att viruset i vissa situationer kan smitta via aerosoler, små luftburna partiklar, i luften, säger Carl-Johan Fraenkel, specialist i infektionsmedicin vid Skånes  universitetssjukhus och en av forskarna i projektet.

- Coronaviruset är naturligtvis i fokus nu eftersom vi är i akut behov av mer kunskap om den luftburna smittspridningen, säger Jakob Löndahl.

- Vår tidigare forskning visar att aerosoler av vinterkräksjukeviruset är vanligast efter kräkningar och att det verkar finnas förutsättningar för luftsmitta.

www.vetenskaphalsa.se/finns-coronaviruset-i-luften-vi-andas/

Smittvägar - Vårdhandboken
Droppsmitta

Droppsmitta uppstår när hosta, nysningar och kräkningar ger en dusch av vätskedroppar som vanligen snabbt faller ner i luften och som regel inte når längre än någon meter.

Luftburen smitta
Droppkärnor från/till luftvägarna

I samband med hosta kan förutom droppsmitta även en aerosol uppstå. Då dropparna i aerosolen torkar ihop till mindre droppkärnor (<5 µm) kan de spridas med luften och därefter inandas och nå de nedre luftvägarna. Så sprids till exempel vattkoppor och tuberkulos.

www.vardhandboken.se/vardhygien-infektioner-och-smittspridning/infektioner-och-smittspridning/smitta-och-smittspridning/smittvagar/

Smitta - Wikipedia
Luftburen smitta

Luftburen smitta till och från luftvägarna uppkommer då mikroorganismerna i den aerosol som kan utgöra droppsmitta även kan torka ihop till mindre kärnor, som lättare färdas genom luften och enkelt inhaleras. Exempel på sjukdomar som sprids på detta vis är vattkoppor, influensa och tuberkulos.
sv.wikipedia.org/wiki/Smitta

Aerosoler kan vara en smittväg vid svår influensa - Läkartidningen

Luftburen smitta (aerosoler) har till exempel avgörande betydelse för de råd som ges till allmänheten och för hur sjukvårdens personal bör skyddas.

Forskning visar att luftburna aerosoler kan vara en smittväg vid svår influensa A och sannolikt även vid covid-19.
lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/04/aerosoler-kan-vara-en-smittvag-vid-svar-influensa/

Finns coronaviruset i luften vi andas?  forskning.se

- Coronaviruset smittar framförallt genom kontaktsmitta och droppsmitta via nysningar och hosta. Men man antar också att viruset i vissa situationer kan smitta via aerosoler, små luftburna partiklar, i luften, säger Carl-Johan Fraenkel, specialist i infektionsmedicin vid SUS och en av forskarna i projektet.
www.forskning.se/2020/03/24/finns-coronaviruset-i-luften-vi-andas/

Droppsmitta som aerosoler är, ÄR INTE luftburen smitta.

Läs upp dig, dettta är pinsamt för dig.

Biosäkerhet - Folkhälsomyndigheten

Smittvägar

Smittämnen sprids via olika så kallade smittvägar. Smittämnet kan antingen överföras direkt mellan individer (direkt kontaktsmitta) eller via något föremål (indirekt kontaktsmitta). Eller så sprids smittämnet genom droppsmitta, det vill säga via vätskedroppar som utsöndras exempelvis vid en nysning och når någon meter. Droppsmitta ska inte förväxlas med aerosolsmitta. Aerosolsmitta innebär att partiklar med en storlek på upp till 100 mikrometer (0,1mm) bär iväg ett smittämne i luften. Aerosolsmitta kan nå längre än droppsmitta.

www.folkhalsomyndigheten.se/mikrobiologi-laboratorieanalyser/biosakerhet-och-bioskydd/biosakerhet/

Läs Smurfens inlägg! Om man ska vara helt korrekt så är det först luftburen smitta när de små dropparna från aerosolen har lagt sig någonstans och torkat ihop och SEDAN flygit iväg av vinden. DÅ är det luftburen smitta. 

Det är lite petigt, många använder inte termen korrekt. Men egentligen är alltså aerosoler droppsmitta. Tills det lägger sig nånstans, torkar ihop och blåses iväg. Då skulle det vara luftburet. Men det finns inga indikationer att det skulle hända. 

Nu svävar jag iväg, men luftburet som luftburet som någon ville påstå



Även om alla dessa är luftburna så har de olika räckvidd, olika sätt att förflytta sig och alla kommer inte att kunna ta sig till UK från samma startpunkt.

Luftburen smitta - vad är det?
Ingemar Qvarfordt Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg


Ett försök till förklaring exemplifierat med tuberkulos

static.wm3.se/sites/16/media/5905_Ingemar_Qvarfordt.pdf

Transmission of COVID-19 virus by droplets and aerosols: A critical review on the unresolved dichotomy

2020 Sep; 1

Abstract

The practice of social distancing and wearing masks has been popular worldwide in combating the contraction of COVID-19. Undeniably, although such practices help control the COVID-19 pandemic to a greater extent, the complete control of virus-laden droplet and aerosol transmission by such practices is poorly understood. This review paper intends to outline the literature concerning the transmission of virus-laden droplets and aerosols in different environmental settings and demonstrates the behavior of droplets and aerosols resulted from a cough-jet of an infected person in various confined spaces. The case studies that have come out in different countries have, with prima facie evidence, manifested that the airborne transmission plays a profound role in contracting susceptible hosts. The infection propensities in confined spaces (airplane, passenger car, and healthcare center) by the transmission of droplets and aerosols under varying ventilation conditions were discussed.

Interestingly, the nosocomial transmission by airborne SARS-CoV-2 virus-laden aerosols in healthcare facilities may be plausible. Hence, clearly defined, science-based administrative, clinical, and physical measures are of paramount importance to eradicate the COVID-19 pandemic from the world.

2.?Sources and mechanisms of generating and transmitting droplets and aerosols

Although the direct transmission from infected person/s is the primary source of aerosols and droplets, other scenarios such as medical procedures, surgeries (Judson and Munster, 2019), fast-running tap water and toilet flushes (Morawska, 2006) also generate aerosols contaminated with infectious pathogens. The most common types of viruses causing infections in the respiratory tract through aerosol transmission are influenza viruses, rhinoviruses, coronaviruses, respiratory syncytial viruses (RSVs), and parainfluenza viruses (Morawska, 2006). Tellier (2009) has postulated three modes in which the influenza virus can be transmitted: aerosol transmission, droplet transmission, and self-inoculation of the nasal mucosa by contaminated hands. Another classification is presented by Judson and Munster (2019), which is often referred to as the term of ?airborne transmission? to describe the disease spread by small droplet aerosols and droplet nuclei, while the term ?droplet transmission? to describe infection by large droplet aerosols. The term ?airborne transmission? defined by Morawska (2006) is quite similar to the same apprehended by Judson and Munster (2019). Besides, the direct contact and fomite transmission produced by aerosol-generating medical procedures (AGMPs) can also be considered as potential transmission pathways (Judson and Munster, 2019).

Droplet transmission occurs by the direct spray of large droplets onto conjunctiva or mucous membranes of a susceptible host when an infected patient sneezes, talks, or coughs. In the meantime, direct physical touch between an infected individual and susceptible host and indirect contact with infectious secretions on fomites can cause the contact transmission (Boone and Gerba, 2007; Brankston et al., 2007; Nicas et al., 2005; Tellier, 2006).

It is a well-known fact that COVID-19 is transmitted by human-to-human contact; hence, contagious. One of the predominant mechanisms for COVID-19 to be contagious is self-inoculation from contaminated fomites. Self-inoculation could occur by poor hand hygiene (Kwok et al., 2015) or by not following the common disease-controlling etiquettes. The viral transmission because of the frequent touches of contaminated fomites was found to be a source of the disease. Consequently, many researchers have paid attention to the airborne transmission directly by virus-laden droplets and aerosols. However, the novelty of this viral outbreak limits the prima facie evidence to determine the potential transmission routes, and thus, it is assumed that SARS-CoV-2 also spreads as the other human coronaviruses (CDC, 2020a).

[...]

3.?Size distribution, time taken, and distances transmitted by aerosols and droplets produced by infected people

The SARS-CoV-2 is often said to be transmitted through droplets generated when a symptomatic person coughs, sneezes, talks, or exhales (Morawska and Cao, 2020). Some of these droplets are too heavy to remain in the air, and rather fall on nearby floors or surfaces. Fomites collect droplets contaminated with SARS-CoV-2, and touching of such surfaces by a susceptible host would get infected. However, some droplets, when ejected from an infected person, convert to aerosol particles (also known as bioaerosols) with relatively smaller aerodynamic diameters and, consequently, become airborne (Morawska, 2006). Such virus-laden aerosol particles are capable of infecting people who inhale such particles, thereby spreading the disease. Further, there have been several transport phenomena where larger droplets become smaller through evaporation so that such smaller particles are called droplet nuclei. Such aerosol particles with the encapsulation of viruses could be termed as bioaerosols or droplet nuclei; hence, the term ?aerosol?, ?bioaerosol?, and ?droplet nuclei? is used in this paper interchangeably. The scenarios in respect of the generation of droplets and aerosol, particularly in the indoor environment, have not been adequately understood, and thus, insights into the plausible mechanisms are worthy of being explored. Duguid (1945), for the first time, has explored the characteristics of droplets and aerosol from human expiratory activities with chest infections, and such information is presented in Table 1 . Duguid (1945) has observed that 95% of particles were often smaller than 100 ?m, and the majority were between 4 and 8 ?m. The findings corroborated that breathing and exhalation originated from the nose have shed up to a few hundreds of droplets of which some were aerosols. In contrast, talking, coughing, and sneezing have produced more aerosols than droplets (Table 1).

www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7293495/

-

Okej, det verkar finnas några som definiera luftburen smitta lite annorlunda, men det är bara förvirrande. :)  Men det sista som du markerade - det innebär att några partiklar av covid-19-aerosoler kan vara tillräckligt små för att de ska kunna flyga iväg som luftburen smitta? Inte bra i så fall. Då är det förstås fråga om det är så pass mycket att det verkligen spelar en roll i smittspridningen.

Där kan man ju då inte skilja mellan droppsmitta och luftburen smitta längre? Det måste väl vara slutsatsen av det? 

Skulle det innebära att smittoämnen som hänger kvar i luften, efter att ha delat upp sig i mindre delar (all vätska har droppat ner och bara partiklar med smittoämne hänger kvar i luften) sedan blåses iväg av luftströmmar och därför blir luftburna utan att ha "landat" någonstans först? 

Det vore snällt om du kunde tycka till om jag tänker rätt där. 

Hmm, jag tror inte att det finns någon i tråden som är besatt av klybans person - men det finns vissa som medvetet eller omedvetet inte förmår skilja mellan åsikt och person.

Apropå åsikter - tror du att det är möjligt att ta reda på den asymptomatiska smittspridningens andel av den totala smittspridningen - och i så fall hur?

Jag får uppfattningen att vissa inom kritikerklustret anser att man ska ta ett påstående om att en person kände sig helt frisk när hen smittade för givet.

Det är ju ungefär lika genomtänkt som att fråga de som sitter i fängelse om de är skyldiga till de brott de dömts för och sen trumpeta ut att rättsväsendet är en fullständig katastrof

Jag tyckte jag skulle kolla upp KlantSmurfens beskrivning att de som anser att Sveriges coronastrategi är korrekt inte gör mycket annat än att lajka varandras hyllningar.

Går du igenom den här tråden så kan du lätt konstatera att det i verkligheten ser lite annorlunda ut. För övrigt brukar det även vara så i mer politiska trådar där nyauktoritära gillar varandra.

Själv tycker jag att företeelsen är rättt oförarlig, ehuru en smula jagsvag.

Jag sparar inte på länkar - men jag minns att du mellan varven har haft samlingar så omfattande att bör ha gett scrollandet ett renässans i vissa trådar.Men hur har det gått med din forskning kring den manshatande Gillettereklamen - har den fått många likes?

Lycka till, hursomhelst

Missförstå mig inte.

The Danish ?randomised control trial' study into the protective effects of facemasks caused the predictable furore when it was published this week. Comparing a sample of 3000 people who were wearing masks and 3000 people who were not, 42 of the mask-wearers became infected with Covid-19 and 53 of the non-mask-wearers: a small, non-statistically-significant difference.

The self-appointed Defenders of Science were quick to move into attack mode. Oxford's Trish Greenhalgh said it was not necessarily "high quality science" and made some technical objections to the study; science-activists like Vincent Rajkumar, Editor-in-Chief of the Blood Cancer Journal, announced: "Ignore the Danish study. Masks work. Wear a mask? Speaking as someone who has led 10 RCTs and knows when to ignore one"; a former CDC director lambasted the study in the same journal that published it.

To make it worse, there were rumours that the study had been squashed or censored, rejected by medical journals on political grounds.

But in a sign of how rash this debate has become, none of the critics seems to have taken the time to talk to the study's authors. We spoke to the lead investigator, Professor Henning Bundgaard of the University of Copenhagen, and found him to be the most inoffensive, on-message, pro-mask advocate you could find. It turns out that the scientist they were attacking was one of their own. His view, it turns out, is that:

Even though the protective effect is small, masks should be worn diligently wherever recommended.

The main benefit of masks is the 'source control' effect, where other people are protected from you, which the study does not cover.

The usefulness of the result is that it shows that you cannot be complacent even if wearing a mask - it must be seen as one tool among many, including social distancing, hand hygiene etc.
There was no conspiracy to censor his results: even though the study was rejected from the New England Journal of Medicine, JAMA and the Lancet, he does not believe it was for political reasons, more likely simply that it was a neutral conclusion.

He fully stands by his results and maintains that the study was carried out as scientifically as it is possible to do.

"I think the message should be that wearing a mask, in the correct way of course, would to some extent - not a large extent but some extent ? protect you. But it's your contribution to protect others, that we should take care of each other. All of us would hate the idea that I had a dangerous disease now I passed it on to you because I was not wearing a mask. So we have good reasons to recommend masks, I guess."
- PROFESSOR HENNING BUNDGAARD, UNIVERSITY OF COPENHAGEN

Not exactly someone worthy of the heavy-handed cancellation treatment.

Thanks to Professor Bundgaard for taking the time to talk to us, and clearing up his views

Att lyssna på Tegnell om munskydd är inte dumt - Aftonbladet
Enligt en dansk studie som kom i veckan verkar munskydd inte skydda nämnvärt mot smitta. Forskarna följde 6000 personer som delades in så att vissa använde munskydd, medan andra inte gjorde det. Av deltagarna utan munskydd fick 2,1 procent corona medan 1,8 procent med munskydd blev smittade. Skillnaden är statistiskt för liten för säkra slutsatser.

Försiktighetsprincipen, säger då någon. Munskydd kan ju skydda så varför inte?
Retoriken känns lite igen från alternativmedicinens värld. Avkok från en viss rot, ett speciellt vitamin eller ändrad kost kan ju hjälpa så varför inte?

Många har blivit rika på den logiken.
[...]
Mitt svar är att vi ska lyssna på Anders Tegnell av samma skäl som vi lyssnar på vår läkare på vårdcentralen. Eftersom vi inte själva vet.
www.aftonbladet.se/ledare/a/yRlGVr/att-lyssna-pa-tegnell-om-munskydd-ar-inte-dumt

Bästa tillgängliga kunskap: Använd munskydd

DANMASK-19-studien (Köpenhamn) [5]: DANMASK-19 är den första RCT som försöker besvara frågan om mask minskar risken för bäraren att få covid-19. Syftet var att upptäcka en minskning av antalet smittade personer på minst 50 procent. Studien visar att 1,8 procent av dem som rekommenderades bära mask fick covid-19 mot 2,1 procent av dem som inte bar mask. Skillnaden (0,3 procentenheter eller 18 procents minskning) uppfyllde inte 50-procentmålet och var inte heller statistiskt signifikant, men med 81 procents sannolikhet fick maskbärarna färre infektioner än de som inte bar mask

lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/12/basta-tillgangliga-kunskap-anvand-munskydd/

Munskydd i kollektivtrafiken från den 7 januari - Folkhälsomyndigheten
- Det är mer effektivt att hålla avstånd än att befinna sig nära andra och ha munskydd. Men vi vet att kollektivtrafiken innebär situationer där trängsel kan vara svår att un-dvika trots rekommendationen om att i första hand välja andra färdmedel. Då kan munskydd vara till nytta, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.
[...]
Det nya allmänna rådet omfattar hela landet, även om problem med trängsel i kollektivtrafiken ofta är störst i storstäderna.

www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/december/munskydd-i-kollektivtrafiken-fran-den-7-januari/

Anders Tegnell: "Vi ska också följa rekommendationerna" - SVT Nyheter
SVT:s avslöjande om att Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson befunnit sig i rusningstrafik utan munskydd vid minst två tillfällen den senaste veckan har väckt starka reaktioner.
 - Det är ju helt självklart att även vi på myndigheten ska följa de här råden och rekommendationerna i så stor utsträckning det går, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.
www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/hard-kritik-mot-fhm-toppen-efter-avslojandet-ytterst-allvarligt

Här åker Anders Tegnell tåg i rusningstrafik - utan munskydd

Och till skillnad från många andra tågresenärer bar Tegnell inte munskydd.

nyheter24.se/nyheter/inrikes/952572-har-aker-anders-tegnell-tag-i-rusningstrafik-utan-munskydd

Tegnell om att få har munskydd i Västsverige: "Inte alls bra"
* Anders Tegnell tycker det är olyckligt att så många inte följer rekommendationerna.
sverigesradio.se/artikel/tegnell-om-att-fa-har-munskydd-i-vastsverige-inte-alls-bra--3