Vi synkar inte sexuellt
Låter som en mardröm av tristess, hade klättrat på väggarna
Låter som en mardröm av tristess, hade klättrat på väggarna
Kondom är otroligt oskönt - hade aldrig valt det ingen relation
Herregud!? Har du inte haft sex på 7 år, fy vad hemskt!
Är du i ett sexlöst förhållande?
Gud vad sorgligt det låter. Förstår inte hur du står ut. Är din lust fortfarande hög?
Stannar du kvar bara för dotterns skull?
Det är beundransvärt av dig. Jag är själv i en liknande situation med en fru som har låg lust, men inte tillnärmelsevis så illa som du har det.
Det förstår jag, 7 år är ofattbart lång tid.
Hur hade ni det innan?
Hoppas du snart kan få gå vidare till ett bättre liv. Ingen är värd att ha det så.
Men vad tycker in andra kvinnor, är orgasmer med en random älskare sköna?
Helst vill jag vara riktigt kär i en man för att kunna slappna av.
Tror det där beror på vad man var för grundkåthet. Jag gillar sex och har gjort det sen - ja typ alltid - och vi har 3-6 dagar i veckan även efter 17 år och två barn. Han är också kåt av sig, så vi är kompatibla. Vi tränar och håller oss snygga för varandra. Och visst skulle jag kunna tänka mig att knulla med någon annan för spänningen, säkert han med. Men det är ju inte så smart egentligen eftersom allt ändå funkar och han gör mig störtkåt. Jämställdheten då: jo. Vi delar nästan lika men inte slaviskt, men grejen med min man är att han inte är en slusk. Han gör sitt på en mans sätt och egentligen inte gärna hemarbete eller lagar mat, men han gör annat. Han är ingen toffel, men ändå väldigt snäll. Är sjukt bra med barnen.
Men ja, det du skriver om att det finns män som ligger bakom den iskalla fruns rygg. Så otroligt bra liknelse. Jag undrar också över hur han orkar med den besvikelsen år efter år. För den iskalla frun verkar inte heller ge någon närhet - eftersom hon är less på honom och vill under inga omständigheter göra något som kan leda till sex. Hade jag varit denne någon, och helt emot skilsmässa, så hade jag haft en affär vid sidan av alla gånger.
Ja, det är ett problem. Om man är en sexuell person, och särkilt som kvinna, så tror jag att det dessutom är lättare att få känslor. Det kommer med paketet. Känslan av ren och skär attraktion är ju densamma som känslan av förälskelse och det vette sjutton om det inte faktiskt är samma sak egentligen. När jag var yngre och ogift såg jag till att ha flera kk - på något sätt blir man immun då. Men, som 40+ med karriär, familj etc kan man inte gå runt och ha en massa olika män. Har man en affär pga av avsaknad av sex hemma blir det för mycket att sopa igen spår efter flera sådana. Jag tänker att man får göra klart för sig själv vad det handlar om. Och backa om det blir för mycket. Skriva ett brev till sig själv med förhållningsregler. Där man är ärlig med känslorna. Men inte är det lätt. Jag tycker ändå att det är fruktansvärt svårt att det är den som inte vill som får sätta standarden i förhållandet. Tänk att dömas till ett liv utan sex och närhet. Tror min själ skulle dö lite varje dag. Tills jag blev ett tomt skal. I ett sådant fall kanske det ändå är värt att råka bli kär. Då får man ju iaf uppleva känslor - att man lever. Har en manlig vän som har det såhär. Han lider verkligen. Usch.
Ja, kan man inte komma över den puckeln att man delar med någon - då blir det svårt. Jag har nog inga problem med det. Men jag förstår att man kanske kan ha det.
Men det är det som är grejen. Avhåller du dig från att bli kär kommer du inte känna dig lämnad i sticket. Att han eller du kommer lämna tillslut är ett som är säkert. Eftersom det är en älskare. Någongång måste affären upphöra. Det är lite sorgligt men sant.
Finns ett smörgås av fina och bra män därute.