• Anonym

    Han vill inte ha barnet längre, kan jag behålla det?

    Anonym (Vidrigt) skrev 2020-04-04 23:19:04 följande:
    Exakt så tänker jag med.

    Den biologiska mamman och barnet är offret i denna historia.

    Pappan som är fader biologiskt och juridiskt drar sig ur och en självisk singel till surrogatmamma som faktist ställde upp på detta och visste vad som skulle vänta besluter sig då att behålla barnet som inte ens är hennes vara för hon har juridisk rätt!! Jag äcklas av detta!!! Ställ inte upp om du inte till 110% vet att du inte vill behålla barnet!! Och kom inte med undanflykter som att man ändras på grund av hormoner och dylikt. Det skulle du ha haft i åtanke innan du tackade ja till denna plan!!

    Ensam står en kvinna som ska se på när en annan kvinna uppfostrar hennes barn.

    Barnet kommer att veta sanningen.

    Hoppas din familj och dina vänner ifrågasätter din vidriga personlighet TS.

    Och ja - extremt dumt av paret att syssla med surogat då det inte är lagligt i Sverige men det ändrar inte på det faktum att TS inte på något sätt är mamma åt detta barn - hon förvarar det bara efter hon gick med på en din jävla deal
    Det ÄR ts barn, hur du än känner i frågan.
  • Anonym
    Anonym (Vidrigt) skrev 2020-04-04 23:35:15 följande:
    Som jag skrev - juridiskt ja. Men biologiskt - inte en chans i helvetet. Tar Sivert DNA prov så påvisas det och i andra fall där man adopterar så är adoptivföräldrarna föräldrar för att dom adopterat.

    TS har gått med på att vara surrogat vilket är en ersättare! I detta fall - en ersättare för sen biologiska mamman! Hon är inte en förälder bortsett från den juridiska biten.
    Fast det är det juridiska som räknas.

    Hur arg du är blir.
  • Anonym
    Anonym (svårt läge) skrev 2020-04-05 09:42:06 följande:
    Är du fortfarande vän med barnets biologiska mor? Nära vänner?
    För det första så behöver du "riktig" juridisk rådgivning, inte bara svar här.

    Som jag har förstått det så kommer pappan anses vara barnets far, så länge du inte vägrar uppge honom. Han blir då skyldig att betala underhåll, och barnet har rätt att umgås med honom, såvida han inte vägrar detta. Om du inte kryssar i att han skall vara vårdnadshavare så kommer du vara ensam vårdnadshavare tills han ev stämmer dig på vårdnaden.

    Om den biologiska mamman skall ha någon som helst möjlighet att aoptera barnet ser jag bara att detta skulle gå genom att hon och du ingår ett skenförhållande som sambos, där ni lever under nära förhållanden och barnet skulle under en period (ev flera år) se er båda som föräldrar. Därefter kan hon ansöka om att få adoptera barnet, vilket verkar kunna gå utan pappans godkännande så länge han inte är vårdnadshavare. Däremot skall man ta in hans åsikter och vilja, och vägrar han godkänna något så beror det troligen på hur närvarande han varit, hur mycket man lyssnar på honom.
    När en ev adoption gått igenom så att hon och du är föräldrar kan ni ju separera om ni vill, men då kommer du såklart ha ett band till barnet. Dessutom kommer du vara den som barnet ärver, och som är skyldig att betala underhåll.
    Jag vet inte om det i framtiden skulle vara möjligt för kvinnans ev nye make att adoptera barnet från dig, för att lösa alla dina juridiska förbindelser till barnet, men det låter som en lång och ev omöjlig process (och troligen inget du ens skulle vilja då).

    Frågan är istället om det på något vis finns en möjlighet för kvinnan att tex agera som familjehem för barnet direkt det fötts (utan att du gett vårdnad till pappan), och att hon efter en tid skulle kunna få adoptera det från dig. Det är troligen väldigt svårt att få till, men socialtjänsten bör kunna besvara den frågan bättre. Som jag förstått det är det mycket svårt av familjehem att få adoptera, och man gör allt för att ursprungsföräldrarna skall behålla kontakt med barnet.
    Lite knepigt när du först, mycket riktigt, skriver att ts behöver riktig jurisk rådgivning och inte amatörsvar här.
    OCh sen börjar ditt amatörjuridiska svar...

    Upplägger du förslår är nog mer eller mindre omöjligt, att liksom leka lesbisk i flera år? Det får väl ändå räcka att låna ut och kanske förstöra sin kropp för livet?

    I ts ställe hade jag behållit barnet, om det är det ts vill innerst inne. Ingen kan ta det ifrån henne. Att förlora en vän på köpet är en smäll hon får ta. Barnet är hennes juridiskt och juridiken är lagen.
  • Anonym
    Anonym (svårt läge) skrev 2020-04-05 11:55:35 följande:
    Det är väl inte så märkligt att dela med sig av tankar och funderingar, som kanske kan ge TS någon idé om hur hon kan ställa sig till detta, samtidigt som jag är tydlig med att jag är just en privatperson och inget "äkta juridiskt" jag kommer med?

    Det är inte "bara" att behålla barnet. TS kommer få ta hand om ett barn hon inte tänkt sig från första början, och dessutom vara bunden till fadern i minst 18 år. Därtill kommer biologiska mamman troligen inte vilja ge upp "sitt barn", utan kommer antagligen störa TS på olika vis. Hon kommer kanske även tala om för barnet så fort det vuxit upp lite att det är hon som är mamman, och att TS "stulit" barnet.
    Juridiskt har TS rätt att behålla barnet och inte bry sig om mamman, men i verkligheten kommer det inte vara enkelt.
    Skrev inte att det är så "bara" utan att det är hennes barn juridiskt sett och det kan inget och ingen ändra på.

    Den biologiska mamman har sitt känslomässiga band men det kommer hon ingenstans med. Att säga att ts "stulit" barnet är bara löjligt.

    Visst kan det bli komplicerat, men vill ts behålla barnet så ska hon göra det. Det är min åsikt.
  • Anonym
    Anonym (Why not) skrev 2020-04-05 13:35:07 följande:

    Kan inte ni mammor vara föräldrar tillsammans?


    Tja, om de helt plötsligt blir lesbiska och kära i varandra så är det helt klart ett alternativ... känns dock inte troligt.
  • Anonym
    Anonym (svårt läge) skrev 2020-04-05 15:32:25 följande:
    Anonym skrev 2020-04-05 14:57:17 följande:
    Tja, om de helt plötsligt blir lesbiska och kära i varandra så är det helt klart ett alternativ... känns dock inte troligt.

    De kan ju även vara föräldrar tillsammans som vänner, även om de väljer att ha varsin manlig partner. De kan välja att bo i kollektiv, eller välja att vara varannanveckas-föräldrar, givetvis med mycket tätare kontakt i början. Detta är en riskabel väg, då det inte kommer vara juridiskt fastslaget att den andra kvinnan är mer än vän till TS och barnet. Det bygger alltså på att TS på lång sikt kommer vara beredd på att inte inskränka kontakten med den andra kvinnan. Hon har inga rättigheter (eller skyldigheter) och om de blir osams kommer det drabba barnet i första hand. Hon kommer även behöva testamentera till barnet om hon vill att det ärver henne. Det går att uppfostra ett barn tillsammans som vänner, men det är en svår och skör sits.
    Man alltså, vem fasen väljer ett sånt alternativ om man inte är lite hippie-kollektiv innan???
  • Anonym
    Jag är bara jag skrev 2020-04-05 15:54:36 följande:

    Känner att jag måste reda ut lite begrepp här för jag ser ingen som gjort det. Ts är den biologiska mamman hur man än ser på det. Den kvinna som är gravid oavsett barnets ursprung är biologisk mamma. Mannen är både den genetiska och biologiska pappan och kommer inte undan. Mannens fru är genetisk donator. Om barnet föds och hon inte får adoptera barnet kommer hon inte bli mamma. Man är inte mamma till sina ägg. Vi som fått barn via ÄD/ED kallar inte donatorerna för mamma, pappa eller förälder. Om hon däremot får adoptera är hon även genetisk mamma förutom juridisk, men i nuläget har hon enligt svensk lag ingen rätt till sina egna ägg.

    Det kniviga här är just att kvinnan som var tänkt att adoptera makens barn bistod med sina egna ägg. Det är extremt ovanligt. I de flesta fall där ÄD och surrogat förekommer är det ägg från en annan kvinna som är enbart donator och sen inte alls inblandad.

    Ts. jag har inga direkta råd att ge och fördömer dig inte för vad du gjort. Du kommer bli juridisk mamma tillsammans med pappan. Hur allt sen ska lösas kanske får ske i samråd med familjerätten. Ta en dag i taget och sköt om dig!


    Vad?
    Det är hur klargjort som helst innan.

    Och din situaiton är ju himmelsvitt annorlunda! Där är det väl en självklarhet att du som "adopterat" ett ägg är mamma även om det inte är genetiskt!
  • Anonym
    Jag är bara jag skrev 2020-04-05 16:49:37 följande:
    Jag såg ingen som skrivit skillnaden. Nästan alla tjatar om att den andra kvinnan är biologisk mamma vilket hon inte är och aldrig blir till detta barn. Jag har inte sagt att det inte är skillnad på min och ts sits. Rent juridiskt är det dock ingen skillnad- hon är biologisk mamma, den andra kvinnan genetisk donator utan rättigheter. Det kallas f.ö inte att adoptera när man gjort ED. Man köper ägg och spermier från donatorer, det görs embryon av dom, de sätts in.

    Sen lägger jag mig inte i det moraliska i detta som ts och det andra paret gjort. Surrogatmödraskap kommer jag aldrig diskutera offentligt. Jag pratar om biologi, genetik och juridik. Där är det bara fakta man kan prata om.
    Hoppsan, jag skrev visst ett opassande ord!
    Ber miljoner gånger om ursäkt för det.

    Köpt eller adopterat är en petitess i sammanhanget. Barnet är ditt oavsett.

    Menar du att du betalat för ägget och även för spermien???
  • Anonym
    Anonym (förälder) skrev 2020-04-06 15:24:48 följande:

    Men återigen, ni har väl gjort allt via en klinik och då finns det regler hur allt ska gå till och ni måste ha skrivit ett kontrakt och där står det ju vem som givit sperma och ägg, bägge är kända.
    Som sagt det vanliga vid surrogat är att det är den blivande pappans spermier men en okänd ägg donator då det ofta är så att kvinnan inte kan bli gravid, det är det inte i detta fall, här är både sperma och äggdonatorerna kända.

    Ts kommer att registreras som mamma men mannen kommer att registreras som pappa, du kan inte mörka det eftersom det finns papper på det och i din förlossningsjournal kommer det stå att du fått donerade ägg.
    Alltså kan du inte uppge fader okänd.

    Pappan kan inte dra sig ur, det enda han kan göra är att vägra träffa barnet men han kommer att bli registrerad som pappan och få betala underhåll.
    Du kommer att få ensam vårdnad men han kan när som helst begära umgänge och även gå till rätten angående delad vårdnad. Det behöver han inte få men umgänge kommer han att få så länge han inte är kriminell.
    Men tiden kan han begära varannan vecka och kommer dom att fortsätta sitt förhållande kan det bli så att du får dela tiden med barnet med dom.
    Men även om dom inte gör det kan alltså pappan kräva umgänge.
    Det blir konstigt att pappan som givit sina spermie obligatoriskt blir pappa medans kvinnan som givit sina ägg inte blir det men så är situationen eftersom det inte är lagligt i Sverige utan anlitar man surrogat blir den som föder barnet registrerad som förälder tillsamman med pappan och sen måste kvinnan (som i det här fallet)
    adoptera (det som egentligen tillsammans med pappan är hennes biologiska barn)

    Men i praktiken skulle det alltså kunna bli så om du behåller barnet att pappan begär umgänge på halva tiden tillsammans med sin fru vars ägg du fått och att du alltså får dela tiden med dom som då egentligen är dom biologiska föräldrarna även fast du fött barnet.

    Det är ju just sådana saker som kan uppstå som gör att man måste tänka igenom allt och skriva ordentliga kontrakt, vilket kliniker gör.
    Pappan kan alltså inte dra sig ur.

    I andra länder där det är lagligt som USA, finns andra regler än i Sverige.


    Fel, ts är biologisk mamma. Den andra kvinnarn är genetisk mamma.
Svar på tråden Han vill inte ha barnet längre, kan jag behålla det?