Skulle du lämna din partner om han/hon var otrogen?

Om han inte smittar dig med klamydia såklart 

Ja det där med barnen är lustigt. Det är aaaaalltid den som blir bedragen som ska vara vuxen tänka på barnen. Det är aldrig den som varit otrogen som borde funderat lite på vad det skulle få för konsekvenser för barnen. Och när skiten träffar fläkten och man ska skilja så är det enormt viktigt att barnen aldrig får reda på varför 

Fast ammunitionen kommer ju inte från den som blivit bedragen , den kommer från den som var otrogen. Ingen otrohet ingen ammunition. Så vad det egentligen handlar om är att man aktivt försöker förhindra att barnen får reda på sanningen om vad mamma eller pappa gjort så att mamma eller pappa ska slippa ta konsekvenserna för sina handlingar från barnens sida. Men borde inte mamma eller pappa ha tänkt på det INNAN hen var otrogen? Och om man nu sket i att ta hänsyn till barnen är det inte den som var otrogen som är den verkliga totala dynghögen?

Hur kommer det sig att den som varit otrogen kan skita i att ta hänsyn till barnen men den som blev bedragen måste göra det för annars är personen en dynghög?
Du ser inte en viss ensidigthet i dethela?

Givetvis tar de flesta hänsyn till sina barn och låter bli att berätta. Men barn är oftast inte lobotomerade och kan många ggr lägga ihop 2 och 2. Alla barn är ju inte alltid små och alla kommer inte svälja löjliga bortförklaringar eller rena lögner. Är det verkligen etiskt att sitta och ljuga sina barn som är tillräckligt gamla för att förstå rakt i ansiktet för att den som varit otrogen ska slippa förklara sig för sina barn? Förtjänar de inte att få veta sanningen om varför deras liv kommer förändras radikalt?

Nja, om man har erfarenheter av det sen tidigare så är det ju inte bara ett tänkt scenario. Som nybörjare är det såklart svårt att välja, har man varit med om de tidigare så är valet ganska enkelt.

Nja, eller jo en chatt är kanske inte otrohet i sig men en kyss, hångel eller ren knullorgie börjar ju rätt ofta med en chatt så de där ettorna och nollorna betyder kanske lite mer än vad du tror, de kan tex säga "ska vi träffas?".

Jag skulle inte totalt skita i om min partner satt och sex eller kärleks chattade med någon annan snubbe för det skulle säga mig att hon är på god väg att göra mycket mer än så och det betyder att jag inte kan lita på henne redan där. Det beror kanske på vad de chattar om?

Gör det verkligen det? Möjligen från den bedragnes sida. Men tror du inte det från den otrognes sida oxå handlar om att man inte gärna vill ta konsekvenserna för sitt agerande?

Jag tycker inte alls det är så självklart att man alltid måste ljuga för barnen. Det beror på hur gamla de är och hur mycket de förstår själva. Barn är som sagt inte korkade och förstår många ggr mer än vad man tror och de (precis som vuxna) uppskattar inte heller att man ljuger för dem. Osäkerhet kan många ggr vara mer destruktivt än en obekväm sanning.  Man kan lika gärna bita sig själv i röven genom att ljuga för dem för det kommer göra att de tappar förtroende för dig när de slutligen får reda på sanningen.

Nej att sätta sina barns behov av att veta sanningen före den andra förälderns behov av att slippa stå för sitt agerande är inte nödvändigtvis detsamma som att vara en dynghög. Att använda barnen som vapen mot den andra är såklart svinaktigt, men att berätta sanningen behöver inte alltid vara i det syftet.

Jag har ungefär samma gränser som du. Men det jag reagerade över är att du tycker chatt bara är ettor och nollor... jag ser heller inte chatt som otrohet, jag ser det snarare som början till en otrohet för det visar att din partner går bakom din rygg med en relation till en annan man, att hon går bakom din rygg innebär att hon är väl medveten om att den inte är ok...så redan där är hon i så fall på fel spår.

OBS! Med chatt menar jag såklart olämplig chatt, ren vänskap eller allmänt prat bryr jag mig inte heller om, hon kan umgås med och prata med vem hon vill så länge det enbart handlar om vänskap...

Fast det handlar inte om svartsjuka, det handlar om att vara medveten om verkligheten. Om din partner sitter och planerar att vara otrogen via en chatt så är det kanske bra om du får reda på det så man antingen kan få henne på bättre tankar eller i värsta fall säga bye bye... otrohet börjar ju ofta i små små steg som sen leder till något annat. De första trevande stegen kan kanske kännas oskyldiga... bara lite flirt och spänning.... men det är nog lätt att få mersmak.

Jag utgår såklart att man fått reda på det, annars är ju hela tråden irrelevant. Vet man inte om att man blir blåst så kan man ju heller inte lämna, eller hur?

Det handlar fortfarande inte om svartsjuka

Ja jag vet att man inte alltid vet, men som sagt hela trådens frågeställning utgår ju ifrån att man vet. Hur ska man kunna lämna om man inte vet nåt?

Jag har aldrig varit svartsjuk men jag är igen idiot heller, ser jag något skumt så tar jag reda på hur det är, jag sitter inte med tummen i röven och låtsas som ingenting

Fast om din tjej chattar med någon och du aldrig får reda på det så kan hon ju lika väl går ut och knulla sin chattkompis i två 2 år och du vet ju ff ingenting eller hur?

Den enda verkliga anledningen till otrohet är feghet och egoism, alla andra sk anledningar går ju att ventilera MED sin partner om man vill. Och om man nu väljer att skita i att prata med sin partner och istället gå bakom ryggen och ljuga så kan man ju knappast påstå att man inte hade något annat val för man kunde ju valt att låta bli.

Hur ska du kunna veta hur kraftigt det är om du inte ens vet om att hon knullar sin chattompis och du säger ju att du inte bryr dig för du inte är svartsjuk?

Det skulle jag heller  aldrig göra i vanliga fall, hon är fri att prata och umgås med vem hon vill, MEN om jag av någon anledning börjar misstänka något så sitter jag inte bara och låtsas som ingenting. Då tar jag reda på hur det förhåller sig med vilka medel om helst.

Om du tror att du kommer få ett ärligt svar på en sån fråga så är du bra naiv. ALLA ljuger när de blir påkomna med att göra något sånt, hon vet ju precis vad som står på spel. Sätt dig själv i den situationen, du vet att du säger sanningen så kommer din partner dumpa dig, ungarna kommer mista sin trygghet och du kommer se dem varannan vecka, du kommer få skit från er omgivning, sälja huset, skaffa nytt boende, få taskig ekonomi, etc, etc.... men om du ljuger så kanske du slipper allt detta...klart som fan att du ljuger.

Japp, ärlighet är A och O, men tyvärr verkar ju rätt många skita i det då och då och att tro att det aldrig kommer hända dig är rätt naivt. Det betyder såklart inte att ska vara misstänksam och sluta lita på sin partner. Det handlar snarare om att vara realistisk och inse att det kan hända även er.

Ja hur gör alla som misstänker att frun är otrogen?
Det är inte enkelt men det finns saker man kan göra, och det är förmodligen bättre än att bara sitta på händerna och inte göra någonting eller hur?

Jo alla tror ju det, ingen tror ju att just deras partner skulle vara otrogen heller för då hade man ju aldrig varit ett par. Men verkligheten säger nåt helt annat. I stort sett ALLA ljuger om en otrohet.  Du saknar erfarenhet.

Scenariot jag målade upp är just anledningen till varför i stort sett alla ljuger, det är väldigt mycket som står på spel och sitter man i den sitsen har man ju redan passerat sina moraliska gränser för länge sen och en lögn är ju som en fis i rymnden. Det du tror är naivt önsketänkande. Men å andra sidan så är det just så de flesta resonerar innan man lärt sig något annat för som sagt ingen tror ju att deras partner skulle kunna vara otrogen, alla tror ju att deras partner är ärligast i världen. Faktum är att det är just det som gör mest ont i en otrohet, lögnerna och falskheten och att det kommer från någon du litade på med ditt liv.

Självklart ingen vill ha ett förhållande med en lögnare, det är precis därför folk ljuger om att de har ljugit :)

Japp, jag känner inte dig och kan bara utgå ifrån vad du skriver, men det du skriver ÄR naivt.

Japp de flesta resonerar precis så, men tyvärr verkar ju folk många ggr göra tvärtemot mot vad de sagt att de aldrig skulle göra. Om alla hade varit ärliga eller hållit sina löften så hade ju otrohet inte existerat, men vi vet ju alla att det inte är så och att drygt en tredjedel av befolkningen är otrogna ändå. Denna tredjedel har ju inte förmodligen inte suttit och sagt till sin partner att de skulle vara otrogna eller hur?

Jaja du får tro som du vill, och jag hoppas innerligen att du får fortsätta tro så. Uppvaknandet är inte kul alls för någon.

Jag sitter inte och talar om för dig hur du är, jag säger att det du SKRIVER är naivt för det är det.

Var har jag skrivit att en otrohet skulle knäcka just dig?

Ja alla säger att de tror på ärlighet, hur många har du hört säga att jag gillar att ljuga och bedra de som litar på dem mest? Men jämför det sen med att tydligen går ju 1 av 3 ut och gör så ändå. 

Jag misstror inte andra människor jag ser verkligheten för vad den är och inte genom naiva rosa glasögon som du gör. Realiteten finns där att beskåda för alla som vill se den, googla och läs hur många som är otrogna och bolla det sen med dina egna teorier om allas ärlighet. Även jag litar fullt ut på min partner och är inte det minsta svartsjuk, men skillnaden mellan dig och mig är att jag inte inbillar mig att hon aldrig skulle kunna vara otrogen och jag inbillar mig inte att hon kommer vara ärlig med det ifall det händer.

Förstår att du tror det för du verkar som sagt inkapabel att förstå skillnaden mellan realistisk och naiv utan tror att vara naiv är enda sättet att lita på folk.

Jag förstå skriven text och därför förstår jag att dina argument inte håller och jag förstå oxå att du hellre tjafsar med mig än tar reda på hur det förhåller sig, för som sagt statistiken finns där för alla att se. Och av det tolkar jag att du är en person som hellre går på tro än fakta.... dvs naiv.

Förstår det för du har ju tidigare sagt att du inte bryr dig om din partner har sex med någon annan så länge det bara är sex. Om du inte bryr dig så finns ju ingen anledning att snoka.

Men om man inte är ok med det så förhåller man sig kanske till det på ett annat sätt än vad du gör, eller hur?. 

Nja, fast nu blandar du ihop saker, att inte vara ok med att ens partner inte har sex med andra är inte svartsjuka. Ville man ha ett öppet förhållande skulle man ju ha valt det istället för ett monogamt förhållande. Monogami handlar inte om svartsjuka, det handlar om överenskommelser och som alla överenskommelser så förväntar man sig att båda håller sig till det.

Om man är ok med att ens partner har sex med andra så är det ju ganska självklart att man inte snokar för det spelar ju ingen roll. Snokar gör man om man inte är ok med att ens partner ligger med andra men man behöver fakta för att avgöra hur man ska agera.

Jag har heller inte påstått att ni har ett öppet förhållande, jag påpekar att du skrivit att du inte bryr dig om han är otrogen (se understrukna nedan). Och då är det väl ganska självklart att det inte finns anledning för dig att snoka, du bryr ju dig inte.

Jag har inte sagt att du inte bryr dig om honom, jag har sagt att du inte bryr dig om han är otrogen för det har du själv skrivit.

Jag vet inte hur just du skulle reagera, jag kan bara utgå ifrån hur de allra flesta som lever i ett monogamt förhållande skulle reagera. Och väldigt få reagerar som du beskriver. Och de beror inte på själva sexet utan lögnerna och falskheten som tar död på allt förstroende. För om din partner kan svika och ljuga om trohet, vad mer kan hen ljuga om? Hur vet du att du kan lita på personen i andra sammanhang och i framtiden? DET är det verkliga problemet med otrohet inte sexet.

Ja, du verkar tro att du kommer få sanniongen bara du frågar och om det är vad du vill tro så får du väl tro det. Jag kan bara konstatera att det händer ytterst sällan så oddsen att det du tror stämmer är ganska små. 

En lögn skulle leda till att du skulle lämna honom. Om han varit otrogen så har han ju redan ljugit, för han var väl sagt att han inte skulle vara det? Har otroheten pågått ett tag så har han ljugit för dig många ggr för att kunna göra det. Det krävs tid, planering och massvist med lögner för att ha ett prassel.