Inlägg från: Eurydike |Visa alla inlägg
  • Eurydike

    Här är vi alla vänner.

    Freddie K skrev 2023-09-22 16:12:17 följande:

    I need a hug! Skäms


    🤗🤗🤗

    Trevlig helg på dig och er andra i tråden! 🥳
  • Eurydike
    Freddie K skrev 2023-09-23 16:33:00 följande:

    Den här låten dedicerar jag till Eurydike. 


    Åh! Vilken fin låt! Tack så mycket Freddie 🤩 Jag sjöng med när jag lyssnade på den 💖
  • Eurydike
    Aniiee skrev 2023-09-24 17:43:28 följande:

    Pepparkakschoklad!!!! 


    Mmmm det låter gott! 😋🍫🤎
  • Eurydike
    Freddie K skrev 2023-09-25 16:19:58 följande:

    Eurydike: Boka inte något fredag den 12:e januari. Jag tänkte ta med dig på bio då, om du vill? Glad. Det går en film om Bob Marleys liv då. Den vill jag gärna se!


    Vad roligt! Den vill jag gärna se, men du lär få påminna mig nu när du är ute i så god tid 😅😃🍿
  • Eurydike
    fultextad användarhandbok skrev 2023-09-24 18:27:07 följande:

    Har varit på sjukhus, ska dit igen. Hoppas att Eurydike har kommit över den hemskaste sorgen och att hunden har det bra.

    Tigande så stilla i regnets fall. Höstens sinne att förnimma. Fallande lövets färd. vindens skarpa ton, doften av höga klara. Skiften mellan sommarens rasande glädje och höstens vemodiga prakt. Äppelträdgårdarnas mustiga härlighet. Blunda och se villeldarnas forna ljus från annan tid. Låt mig födas i din blick och bli människa.

    Vakande ögon ser över öppet hav. Skådar långt, slappnar av. Över bara fötter sköljer urtidens fostervatten, fram, åter. Livets vagga. Av dig är jag kommen, med dig ska jag åter bli. Längtan är en riktning. Varifrån kommer den? Jag vet inte. Vinden är en riktning. Varifrån kommer den? Från nordväst. Den torkar tårar, rufsar håret, smeker kroppen med ljumma och kalla händer. 

    Bär på arvets ok. Bär på längtan hem. Bär på längtan bort. Hjälp mig att bära. Kom med mig, att skåda främmande himmel, annan strand. Kom med mig, att vända åter hem.


    Oj då! Hoppas det inte har hänt något allvarligt och att du mår bra. Tack så mycket för omtanken! Livet går vidare dag för dag och pappas hund har det så bra som hon kan ha det under omständigheterna. Hon saknar säkert sin husse, men har fått in tre nya personer, två katter och en hundkompis i sitt liv 🐶

    Låt mig födas i din blick och bli människa. Vilken vacker mening och innebörd. Den förde mina tankar till Höga Visan.

    I de två sista styckena lyckades du skriva en klockren sammanfattning av min dagbok Längtan till havet 🐳
  • Eurydike
    RaYzLeR skrev 2023-09-25 18:59:29 följande:

    I god tid ska man vara, men jag skulle också behöva bli påmind, jag har dåligt minne. 😃


    Jag brukar tyvärr aldrig vara ute i god tid 🙃 Ja, det är väldigt bra om någon kan påminna en om saker. Jag har också dåligt minne, fast bara när det gäller saker som ska ske. Saker som har skett minns jag ofta väldigt bra 🤔
  • Eurydike
    fultextad användarhandbok skrev 2023-09-25 22:15:13 följande:
    Jag var på undersökning i dag, men hann till arbetet. Vaknade upp efter vad som tydligen var ett krampanfall, jag slog mig också, i huvudet och i handen, vänsterhanden typiskt nog. Ansikten som tittade ner på mig. Fast det är ju helt okej nu, läskigt att inte veta vad det är ännu, men det får jag väl reda på så småningom. Vad bra att du känner så ändå. Det är bra, då har hon flera vänner runt sig, det började ju bra, så det kommer nog att fortsätta bra.

    Just det, jag fick faktiskt googla lite på den för att ordentligt kunna placera den. Det berättar en del om hur lite jag kan om religion. Ja just det, det är en fin titel du har där. Jag bodde ju länge ute i havet, bor ännu nära, känner nog dess nycker någorlunda kanske. Följde med morfar ut och vittjade nät när jag var liten. Upplevt det alla årstider. Hört det tala på språk bortom ord. Vaggats till sömns av det och vaknat av det. Varit omgiven av dess vildsinta raseri i höststormar och skrinnat på dess frusna yta till isens gräns. Havet finns alltid där med sin famn. På havet får man direktutdelning, gör si och så blir det inte så bra, gör så, så blir det mycket bra. En urkraft som aldrig kan bemästras. Havet tar sina offer och ger sina gåvor. Det är fint att veta att det finns djup under en och att se stjärnkatedraler ovanför en och se horisonten, där hav och himmel möts. Det är väldigt meditativt. Du kanske har mer erfarenhet av havet än jag, annars önskar jag dig många fina stunder med havet. 
    Du skriver nog mycket bättre än jag, men det är intressant, för jag har något som kanske är liknande. Det är anteckningar från resor till havs, innehåller vindriktningar, väder, iakttagelser och diverse filosofiska perspektiv, utan att för den skull hävda att jag kan något väsentligt om filosofi. Anteckningar från Skärgårdshavet, Frisiska kusten utanför Nederländerna, Östersjön, Finska viken, Kvarken, Bottenhavet, Gotska Sandön, Norge med mera.
    Men fy! Vad otäckt 😮 Ett krampanfall har jag aldrig haft och har ingen aning om vad som kan orsaka det. Synd att du slog dig, men skönt att du tog dig till sjukhuset så de fick undersöka dig. Hoppas det inte är något allvarligt och att du får svar snart på vad kan vara!

    Du känner havet och har levt nära det och upplevt det på en massa olika sätt. Jag är en landkrabba som har längtat till havet, men bara kommit nära det under korta stunder. Förutom alla metaforiska betydelser ett hav kan ha, så betyder havet semester och familjelycka för mig. En slags utopi. Alla, hela familjen, reser dit tillsammans och har några glada dagar utanför tid och rum. Vad som händer innan och efter har ingen betydelse, bara nuet existerar. Man plockar oändligt många snäckor, beundrar vackra maneter, äter fika med sand i, bränner sig i solen men är lika glad ändå och sedan åker man hem. Då blir alla olyckliga igen och det enda som finns kvar är påsen med snäckor och en längtan tillbaka.

    Angående att skriva bättre eller sämre, så tror jag bara att vi skriver på olika sätt. Jag tycker om hur du skriver och dina texter är som sånger för mig. Rytmen är alltid så vacker.

    Det skulle vara spännande att få läsa anteckningarna från någon av dina resor till havs. Du kanske vågar dela med dig av ett litet utdrag? Annars förstår jag såklart att det känns för privat 🐙🐋🐚
  • Eurydike
    fultextad användarhandbok skrev 2023-09-27 17:19:02 följande:
    Nordsjön, september 2019

    Vind nordnordväst 9 m/s. Seglar för styrbords halsar med god fördevind mot Schiermonnikoog. Vågorna är bara cirka mellan 1.20-1.40 meter nu, mjuka, följsamma och vattnet fräser kring fören. Tröstlösa grå, lågt hängande sjok och ett lätt duggregn driver över ett lika grått hav. Gårdagens storm har lagt sig, havsytan var mer vit av skum än de olika färgvarianter den brukar ha eller anta beroende på ljus. Ett fradgande rytande inferno. Även i luften fanns detta skum, lossbrutet från vattnet, sikten var därför dålig. Inget annat att göra än att i tid dreja bi och kasta i drivankaret och skalka luckorna. Varför gör man det här? Varför ger man sig ut i detta element, på havets stigar att föras av vindens hand? För att det är meditativt med den närvaro som tarvas och för att då, nu och sen flätas samman i presens. För att rädsla inte finns på havet. Även den enfaldiga skäriflickan kan lite grand om någonting. Älskar detta, och jag kommer älska att vända åter hem och se hemlandets konturer och ljus igen.
    Vilka spännande texter du delar med dig av! Konkreta saker att ta fasta på och djupa tankar i en utmärkt blandning. Jag kommenterar mer efter att jag varit bokmässan 😊 Tack för att du ville och vågade dela med dig av anteckningarna! 🙏
  • Eurydike
    fultextad användarhandbok skrev 2023-09-27 17:19:02 följande:
    Nordsjön, september 2019

    Vind nordnordväst 9 m/s. Seglar för styrbords halsar med god fördevind mot Schiermonnikoog. Vågorna är bara cirka mellan 1.20-1.40 meter nu, mjuka, följsamma och vattnet fräser kring fören. Tröstlösa grå, lågt hängande sjok och ett lätt duggregn driver över ett lika grått hav. Gårdagens storm har lagt sig, havsytan var mer vit av skum än de olika färgvarianter den brukar ha eller anta beroende på ljus. Ett fradgande rytande inferno. Även i luften fanns detta skum, lossbrutet från vattnet, sikten var därför dålig. Inget annat att göra än att i tid dreja bi och kasta i drivankaret och skalka luckorna. Varför gör man det här? Varför ger man sig ut i detta element, på havets stigar att föras av vindens hand? För att det är meditativt med den närvaro som tarvas och för att då, nu och sen flätas samman i presens. För att rädsla inte finns på havet. Även den enfaldiga skäriflickan kan lite grand om någonting. Älskar detta, och jag kommer älska att vända åter hem och se hemlandets konturer och ljus igen.
    Jag tycker du beskriver det så fint! Det blir nästan som en rysk docka, där en berättelse gömmer sig i en annan. Den sakliga och konkreta ramberättelsen om havet, med de djupa funderingarna inuti. Sedan tycker jag om hur du beskriver havet. Att det är så mätbart att det går att återge i exakta siffror, siffror som känns både lugnande och oroande på samma gång. Siffrorna, så som angående vågornas höjd, kan stiga och bli livsfarligt höga om man inte passar sig. Att lugnet är mätbart, innebär att katastrofen också är det. Du skriver: För att rädsla inte finns på havet. Har du aldrig känt dig rädd till havs? Jag åkte en kort sträcka med en bilfärja en gång. Då ställde jag mig vid relingen och kastade mitt allra käraste gosedjur upp och ner i luften ovanför vattenytan. Till slut fick min mamma syn på mig och stoppade mig med orden: Tänk vad ledsen du skulle bli om din katt trillade i. Redan då kände jag en rädsla för havet, även om jag (som du redan vet) älskar havet ändå 😊
  • Eurydike
    fultextad användarhandbok skrev 2023-10-01 19:46:25 följande:

    Jag har skickat in och ansökt till några olika utbildningar, får se om det kan bli något av det. Nu är det snart dags att ta kväll, ha det så bra.


    Spännande! Hoppas det känns rätt och att du kommer in på ditt förstaval 🤩 Ha det så bra du med!
Svar på tråden Här är vi alla vänner.