Eurydike skrev 2024-05-21 23:55:49 följande:
Svaret var inte riktat till mig, men jag svarar ändå. Bra idé med en sådan guide! Jag tyckte om ditt försök, eller rättare sagt din guide, och du fångade verkligen in de svårfångade aspekterna i mätbarhetens håv. Bruksmaskiner kan bli konst genom ogynnsamma förhållanden och förfall. Genom att brytas ner och bli något nytt. Någon fäller ut, något går sönder. Ytterligare något söndrar. De kan också få en roll som publik i ett performance, då människor tvingas göra det maskinerna tidigare gjorde. Bruksmaskinerna får äntligen luta sig tillbaka och se på. Kanske dukas det fram vin och snacks. Bruksmaskinerna kan också sättas på nya sysslor. En cementblandare får baka en kaka. En lyftkran får duka ett bord. Hur övergången skulle se ut vet jag tyvärr inte 🤔
Tack så mycket. Intressant svar, som ju ger fler infallsvinklar. Om då en lyftkran dukar ett bord, är det då lyftkranen som är konsten, eller det den utför i egenskap av lyftkran? Det beror nog på kontexten.
Om någon ställer ut en dimensionsanalys och anser det vara konst, så kommer det inte upphöra att vara matematik, istället kommer det vara både matematik och konst. Precis som lyftkranen fortfarande är vad de var, men kanske att dess syfte inte behövs motiveras i konsten, jag vet inte.
Jag är ju inte någon sakkännare, men om jag skulle försöka mig på en modell för hur övergång från bruksmaskin till konst skulle kunna se ut, så kanske så här. Vi har variablerna kontext (K), estetik (E), funktion (F) och koncept (C). Utöver det har vi ett konstvärde (KV), gör man en enkel ekvation så blir det då (KV) = wk x K x we x E + wf x F + wc x C, där wk, wf och wc är de olika sammanvägningarna. Det blir så klart ändå godtyckligt, men ändå en sorts modell.
Läste en bok för länge sedan som jag tyckte om. Egentligheter av Lena Andersson och Dan Wolgers. Är lite intresserad av konst, fast på en basal nivå kanske.