Här är vi alla vänner.

Jag tar gärna en kopp också, tack.

Om vi kan så :) Prova

Jag skulle säga att man aldrig blir av med det helt men att en del människor lyckas träna vissa delar av sina svårigheter, och medicinering kan ha en positiv inverkan. De med mildare besvär kanske aldrig ens märker att de har ADHD/ADD. En del barn som har diagnos kan t ex lära sig att hantera en del svårigheter och då kan det upplevas som att man växer ifrån det, och hjärnan utvecklas ju dessutom tills man är ca 25 år. Det som är med hjärnan är också att den inte är statisk och att man kan påverka den även som vuxen, skaffa sig nya beteendemönster osv. Det finns alltså inte ett rakt svar på din fråga egentligen.

Just upplevelsen att ens besvär minskar kraftigt när man medicinerar är en stor orsak till varför personer med andra diagnoser (psykiska besvär) tycker att de är "friska" och inte behöver medicinen längre, sedan slutar de och besvären kommer tillbaka men tyvärr förstår de inte alltid orsak-konsekvens där. Jag skulle iaf inte säga att din ADHD försvunnit utan att det snarare är så att medicinen fungerar väldigt väl för dig och håller det mer i schack. Du skulle kunna prata med din förskrivande läkare om hur det är för just dig, hur du upplever det, dina tankar osv.

Vilken konstig läkare, det är klart man inte kan uttala sig om en person som redan medicineras! Det fanns väl en anledning till att du fick den till att börja med, då måste man ha konstaterat din diagnos så klart.

Generation X sträckte sig ca 15 år iaf, generation Y/millenials ca 20 år, generation Z ca 20 år. Boomers som kom före alla dessa varade ca 20 år. Det verkar som att ca 20 år är att räkna som en generation.

www.bambora.com/sv/se/artiklar/hur-paverkar-generation-kunders-kopbeteende/

Har inte tänkt så långt än, jag har fullt upp med att försöka att inte tänka på den dagen. Antagligen blir det inga psalmer alls iaf.

Det verkar så när man tittar på de fyra generationer som lever just nu.

Nytt nick i tråden, eller hur? :) Välkommen in i värmen, här har vi väldigt trevligt.

Så trist att inte bli uppmärksammad =/ Du kanske får påminna lite i förväg nästa år och fråga familjen vad ni ska göra för att fira dagen. Jag skulle också ha blivit väldigt ledsen av att ffa inte bli ordentligt gratulerad på födelsedagen.

Ja med tanke på din mamma så skulle jag nog inte räkna med något från henne, då slipper du bli besviken där åtminstone.

Nogger är gott, men det täcker ju inte upp för omtanken från ens närmaste <3 Hoppas du får en trevligare födelsedag nästa år :)