Styvmamma-upproret
Jag har lagt ansvaret på honom, men vad hjälper det. Jag kan ju inte hålla en pistol mot hans huvud och tvinga honom att agera. Och han själv förstår ju inte hur mycket det påverkar mig när han väljer att inte agera.
Jag har lagt ansvaret på honom, men vad hjälper det. Jag kan ju inte hålla en pistol mot hans huvud och tvinga honom att agera. Och han själv förstår ju inte hur mycket det påverkar mig när han väljer att inte agera.
Han är definitivt ett problem, ja. Även hans ex och hans barn. Som han inte hanterar. Menar du att jag inte får lov att beskriva att hans ex strulade med samarbetet? Menar du att jag ska beskriva att min sambo tog inte tag i problemet när hans ex strulade med samarbetet vilket i sin tur påverkade mig som var höggravid?
Ja, det borde han ta ansvar för men han gjorde inte det. Och som jag skrivit ovan så tror jag att mvc och bvc skulle kunna fånga upp oss som går igenom det här för jag tror inte det har varit lättare för honom att se vad han borde ha gjort, som det var för mig att se vad jag borde ha gjort. Att först och främst inse att ställa krav på honom, det såg inte jag till en början. Det såg nog inte han heller. Du tror kanske att det är du som har upplyst mig om hans ansvar, men så är det inte, det har jag insett med tiden. Genom att läsa om andra kvinnor som har varit med om samma, genom att lyssna på andra som har insett hur det borde vara.
Sedan, när jag väl insåg att ställa krav på honom så är det inte så att han själv har sett det självklara i det. Och han drar ju upp samma sak som Ess man har gjort, ska dra upp att jag hatar hans barn, vilket jag då får förklara att det här handlar inte om huruvida jag älskar eller hatar hans barn, det handlar om att han som förälder har ett ansvar.
Hej Sean, tänkte kolla med dig, nu när du har haft lite längre utläggningar och tagit till dig lite mer. Hur ser du på de här inläggen?
Känner du dig stolt över hur du uttryckte dig?
Jag är stolt över att jag inte viker mig för fördomarna som finns och för att jag står upp för andra utsatta. Berätta nu hur stolt du är över att trycka ned någon som kämpar mot fördomar.
Har du hört talas om Cinderella stepmother syndrome? Googla och läs på. Du som tycker att du har en intelligens över medelmåttorna, du ska väl klara av att läsa det här www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/4075277 Finns enklare texter du kan läsa också om det där blev för svårt för dig.
Men känns det bra för dig att liera dig med Smulpaj och J.M så får du väl göra det. Ni är väl mer kompatibla.
I dina ögon är barnen svagast. Din lierade vän J.M pratar om barnens bästa. Det är mycket floskler du kommer med. Väldigt mycket om din egen förträfflighet. Vi andra vi diskuterar ju bara hur partners barn är ett nödvändigt ont.
Vi har precis diskuterat förstföderskor. Vi diskuterar vad det är som gör att så många förstföderskor med män som har barn sen tidigare verkar dela liknande historier. Var finns barnens perspektiv i att inte ens få en chans till en bra start i livet när deras mamma går in i väggen?
Du påstår att du ser till barnens bästa men du gallrar ut vilka barns bästa du tänker välja att se. Mitt barns bästa har du inte valt att se.
Tycker du att det är ok att avsky partnerns barn sedan tidigare bara för att de finns och är barn? Tycker du att barnen eller exet är mer ansvarig för en persons välmående i en relation än dennes partner, tillika förälder till dessa barn?
Vad hjälper det dessa personer att andra underblåser den motviljan och bekräftar att det är barnen/exet som är orsaken till hens olyckliga parrelation och inte partnern?
Jag skulle säga att det är mer skadligt än bra att normalisera avsky för partnerns barn och att låta dessa partners komma undan med att vara värdelösa genom att lägga skulden på barn eller ex.
Säger inte att du behöver hålla med mig, men eftersom det här är ett öppet forum tänker jag heller inte låta andra besluta om i vilka trådar jag får skriva.
Titta, Sean. Där är din lierade tillbaka igen. Vad fint att ni kan hålla ihop.
Visst är det lite jobbigare när någon är otrevlig mot dig än när du är otrevlig mot någon annan?
Jag har för övrigt inte bett dig om hjälp. Du är inte lite högmodig som tycker att du ska "hjälpa" mig att se att jag ska vara den bästa föräldern jag kan. Behövde jag dig för att berätta det för mig? Påstå inte att du ser till barnens bästa, för som sagt, mitt barns bästa har du inte intresserat dig för.
Intressant att den som från början bara kom med tråkiga kommentarer ska uttrycka sig så.
Sorgligt att du är så låst i din uppfattning om din egen förträfflighet.