Anonym (Pappa) Trådstartaren

Wed 11 Mar 2020 21:32

311 svar

Socialtjänsten har placerat min 8 åriga son i ett jourhem

Anonym (PappaBarn) skrev 2020-03-11 20:25:32 följande:

Det bör beskriva händelseförloppet före, under och efter.

Då kan du påvisa vem det är som agerar och att beteendet inte är i barnets bästa ...

Tack så mycket för rådet!

Jag tycker det är mycket märkligt att biträdande rektorn bad mej lämna skolans område 2 veckor efter hon med egna ögon sett hur min sons mamma agerade och vad som hände när polisen kom till skolan, och dessutom helt utan något formellt beslut eller motivering varför jag inte skulle få vara på skolans område. Det finns ju inte ett spår av tänkande på "barnets bästa" eller sunt förnuft i henne alls.

Anonym (Pappa) Trådstartaren

Thu 12 Mar 2020 08:00

#262

Anonym (Pappa) skrev 2020-03-08 13:15:45 följande:

Mycket bra initiativ, tack så mycket!

För ett par år sedan bad jag socialförvaltningen förklara vad föräldraalienering är och hur de hanterar det. Jag ska leta reda på deras svar och visa det i den här tråden.

Socialtjänsten/familjerättens syn på föräldraalienering, (namn borttagna från email-konversationen nedan)

Hej socialtjänsten,

Kan ni förklara vad föräldraalienering är och hur ni hanterar det?

Vänliga hälsningar,

--------------------------------------

Hej!

Du har sänt en fråga om hur vi hanterar föräldraalienering. Tyvärr är jag inte bekant med det begreppet. Jag återkommer till dig när jag har frågat mina kollegor.

Med vänlig hälsning

Enhetschef

Familjerättsenheten

--------------------------------------

Hej!

Jag skickade ett svar den 24/8 men det har tydligen inte kommit iväg. Du får verkligen ursäkta dröjsmålet. Här kommer svaret:

Återkommer till dig med ett svar. Föräldraalienation är inte vanligt förekommande begrepp för oss på familjerätten. Däremot möter vi ofta föräldrar som har svårigheter att samarbeta. Vi kan erbjuda föräldrar samarbetssamtal för att hjälpa till med att komma överens i konflikter eller svårigheter kring barnet gällande frågor om vårdnad, boende och umgänge. I dessa samtal kan vi även prata med barnet och vi försöker ha ett barnfokus. Samarbetssamtal är en service till föräldrar vilket innebär att båda föräldrar ska samtycka till samtalen. Ifall föräldrarna inte kommer överens eller att någon av föräldern inte vill ha samarbetssamtal kan man vända sig till Tingsrätten med en stämningsansökan.

Hoppas att svaret ger någon vägledning annars får du återkomma.

Med vänlig hälsning

Enhetschef

Familjerättsenheten

--------------------------------------

Hej igen,

för snart ett år sedan informerade du mej om att föräldraalienering inte är ett vanligt begrepp hos er på familjerätten.

Enligt denna sida förekommer föräldraalienering upp till 15% av alla vårdnadstvister, så så ovanligt kan det ju inte vara.

www.psychologytoday.com/blog/co-parenting-after-divorce/201304/the-impact-parental-alienation-children

Om trots allt tecken på föräldraalienering skulle uppmärksammas av er/socialtjänsten, hur hanterar ni det?

Mvh

--------------------------------------

Hej, igen!

Ursäkta lite sent svar och det blir ungefär samma svar som tidigare. Vi försöker möta de svårigheter som finns kring barnen och deras föräldrar oavsett om det finns en diagnos eller inte. Fokus i utredningar är ju alltid att se till barnets behov där de generellt sett har behov av att umgås med båda sina föräldrar.

Med vänlig hälsning

Enhetschef

Familjerättsenheten

Anonym (Pappa) Trådstartaren

Thu 12 Mar 2020 08:26

#266

Anonym (Stina) skrev 2020-03-12 07:41:20 följande:

Vad vill ditt barn TS? Du nämner inte hur han mår eller känner någon enda gång, utan fokuserar enbart på dina egna känslor. Vill ditt barn bo med dig utomlands med din nya familj?

Han mår ganska bra när han är med mej, vi bruka hitta på olika saker på helgen, saker han säger till mej att han vill göra. Tex. åka till badhuset, gå på bio, lekland, lekparker, museum, gå på gröna lund, åka båt, mm. Jag gör gärna detta med honom så att han kan koppla bort alla negativa tankar på problem och elände för stunden.

Men jag har sett hur han kan få som plötsliga trauma-attacker från ingenstans och gömma sig under sängen när vi är hemma. Då brukar jag krypa ner med och hålla om honom och fråga vad som är fel. Oftast vill han inte säga vad det är som är fel, men det är solkart att det har någonting med mamma och kontaktfamiljen att göra.
Kvällen innan han ska tillbaka till sin mamma eller kontaktfamiljen brukar han vara märkbart orolig, ibland kan jag tom. se att han har mardrömmar sista kvällen med mej. Dagen för överlämning från mej vill han ofta inte äta frukost och det händer att han spyr på väg till skolan.

Ja, jag vill att han ska bo med mej och min nya familj, vi bor utomlands.

Om jag berättar for socialtjänsten vad jag ser, att min son inte mår bra hos sin mamma eller hos kontaktfamiljen, då tolkar socialtjänsten det som att jag försöker smutskasta dem och att vi har samarbetsproblem. Socialtjänstens lösning är då att försöka peta bort mej från min sons liv.

Anonym (Pappa) Trådstartaren

Thu 12 Mar 2020 08:34

#267

Anonym (a) skrev 2020-03-12 08:15:36 följande:

Du är helt fokuserad på dig själ i detta. Du säger att din son mår bra av att vara med dig, men det du vill få till är telefonsamtal, och umgängestillfällen. Hur mår han av att du sticker utomlands så ofta? Hur mår han av ett kort telefonsamtal från ett annat land? Är det verkligen. Vad han behöver mest? Tror du verkligen att socialens agenda är att göra livet svårt för honom?

Tror du verkligen att socialens agenda är att göra livet svårt för honom?
JA

Många handläggare på socialtjänsten arbetar som timmanställda underkonsulter, de har ett egenintresse i att barn far illa, ju mer barn som far illa, ju mer kan de fakturera.

Lycka till att granska socialtjänstens arbete, de är skyddade av sekretess.

Anonym (Pappa) Trådstartaren

Wed 18 Mar 2020 22:08

#276

Anonym (Stina) skrev 2020-03-12 16:12:04 följande:

Med eller utan system så finns här två föräldrar varav den ena fått sitt barn omhändertaget (just det ingripandet verkar det som TS tycker är korrekt...men det är väl för att det är mamman som bedömts vara olämplig vilket med TS märkliga logik på något sätt ger honom minuspoäng) och där den andra har två barn i två olika länder som han träffar...sporadiskt.

Där kan man snacka track record. Det verkar vara rätt synd om barnet denna tråd handlar om. Det verkar dock som att papparättshaveristerna fokuserar mer på sina egna ömma tår än att någonsin faktiskt ta hand om sina barn. Gärna på heltid. Gärna utan hjälp från soc. Eget. Jävla. Ansvar.

Hur ska jag bättre ta hand om min son tycker du, förutom att försöka ta över vårdnaden eller begära handräckning? Mamman har ensam vårdnad och totalvängrar att samarbeta eller ge ut någon information.
Tidigare idag hörde min son berätta över telefon att han inte varit i skolan på över en vecka nu och han var inställd på och glad över att jag skulle komma och hämta honom hemma hos dem idag. Jag ser till att han kommer till skolan och jag hjälper honom med läxorna när han är med mej. Vad jag vet så har han mycket hög frånvaro från skolan då han är hos sin mamma.

Han har umgängesrätt med mej varannan vecka, från onsdag eftermiddag fram till måndag morgon. Men som vanligt ställer mamman till någon form av problem vid överlämning. Här är dagens emailkonversation med henne, när hon är på det här humöret är det ingen ide att försöka hämta honom hemma hos mamman:

On Wed, Mar 18, 2020, 5:46 PM MAMMAN wrote:

Hej,

Jag trodde att jag hade fått dig att förstå allvaret med att du inte har något fast boende i Sverige, men du har inte kontaktat din pappa.

Så tillsvidare är umgänget inställt, då situationen har ändrats ifrån det du uppgav till tingsrätten, och detta tog jag upp i vårt samtal.

Du får via ditt juridiska ombud, överklaga i tingsrätten om du är missnöjd.

Mvh

On Wed, Mar 18, 2020, 5:55 PM PAPPAN wrote:

Hej,

Vänligen respektera vår sons umgängesrätt med mej.

Mvh

On Wed, Mar 18, 2020, 6:47 PM MAMMAN wrote:

Vänligen respektera att vår son nu är orolig över att du kommer att komma hit och banka på dörren. Exakt en sådan situation som vår son inte ska behöva utsättas för.

Grannarna är informerade, och kommer att hålla utkik så att du inte kommer hit.

Mvh

On Wed, Mar 18, 2020, 8:07 PM PAPPAN wrote:

Vår son har rätt att träffa mej idag och vara hos mej fram tom. måndag morgon.

Mvh

Anonym (Pappa) Trådstartaren

Thu 19 Mar 2020 08:42

#278

Tow2Mater skrev 2020-03-19 00:05:22 följande:

Förra onsdagen hade han ju placerats i jourfamilj, när kom han tillbaka till mamman? Antas hon vara kapabel att ha honom nu?

Jag har dålig insyn vad som händer med min son och jag har slutat försöka förstå mej på hur mamman och socialtjänsten resonerar.
Men eftersom jag lyckades prata med min son via telefon igår och i förrgår så vet jag att han var hemma hos sin mammma då, jag hörde mamman i bakgrunden, hon kan inte låta bli att lägga sig i våra samtal.

Anonym (Pappa) Trådstartaren

Thu 19 Mar 2020 11:00

#280

Anonym (a) skrev 2020-03-19 09:27:56 följande:

Vad menar hon med detta?
Vad uppgav du till tingsrätten, som nu har ändrats?
Varför skall du kontakta din pappa, och varför har du inte gjort det?

I samband med skiljsmässan flyttade jag till mina föräldrars hus där jag växte upp som barn. Jag flyttade in där trots att min bror varnade mej för att bo tillsammans med vår pappa. När jag bodde med min pappa såg jag min pappas rätta ansikte. Nu så här efteråt förstår jag varför min bror varnade mej för att bo med vår pappa och den troliga orsaken varför vår mamma dog alldeles för ung.

Det är snart 2 år sedan jag pratade med min pappa sist. Min pappa slängde och skänkte bort alla mina ägodelar som jag hade där mot min vilja, tillsammans med min ex fru och min pappas nya kvinna, värden för flera hundra tusen gick upp i rök. Den materiella skadan är dock försumbar mot den känslomässiga skadan som skett.

Min ex fru vet att jag aldrig vill ha någonting med min far att göra igen och den skada han orsakat mej och vår son, det är troligen därför hon absolut ska ha mej att kontakta min pappa.

Anonym (Pappa) Trådstartaren

Thu 19 Mar 2020 12:08

#282

Anonym (Lite salt) skrev 2020-03-19 11:13:25 följande:

Har du uppgett att ditt barndomshem var din fasta adress då? Och att mamman påpekar att du nu inte längre är boende där, och därmed inte har någon fast punkt att ta pojken, så att han kan ha saker stående och ha ett hem hos dig?

Den synpunkten är högst relevant anser jag.

Är det tillräckligt starkt skäl att förstöra umgänget tycker du?

När min son är med mej bor vi i en helt ok lägenhet med gångavstånd till skolan.

Mamman var själv med min pappa och slängde sakerna som jag hade hos min pappa. Leksakerna som jag hade där bla. Duplo, Lego och Playmobil för ca 10 000kr, packade de ihop i lådor och ställde upp på vinden hemma hos mamman enl. min son. Han säger att han inte får leka med leksakerna jag köpt till honom för sin mamma och att hon sagt att hon tänker sälja det.

Anonym (Pappa) Trådstartaren

Thu 19 Mar 2020 16:50

#285

Anonym (a) skrev 2020-03-19 15:52:33 följande:

Uppenbarligen verkar du behöva en fast adress i Sverige för att få umgämge. Detta skall tingsrätten ha sagt till dig om jag förstår det rätt. Det har nu ändrats, men du ignorerar detta och säger att "det går bra ändå".

Det här är första gången jag hör att jag måste ha fast adress i Sverige för att ha umgänge med min son.

Jag kom precis hem efter att ha försökt hämta min son hemma hos sin mamma. Han stod på balkongen, jag nedanför, vi pratade i ca 20 minuter. Han var ledsen och sa till mamma flera gånger att han ville vara med sin pappa.
Mammans orsak till att vägra umgänge skiftade från, att jag inte har fast adress i Sverige, till att jag reser mycket och kan vara smittad av corona virus, till att jag inte kontaktat min pappa. Det slutade med att hon kom ut och var arg på mej för att jag inte kontaktat min pappa och tog med sig vår son in och stängde dörren bakom sig.

Anonym (Pappa) Trådstartaren

Thu 19 Mar 2020 17:31

#287

Anonym (a) skrev 2020-03-19 17:07:47 följande:

Det är ju hemskt för pojken att se dig komma dit, knacka på dörren, stå nedanför balkongen osv, men inte kunna få följa med. Detta måste du omedelbart upphöra med.
Börja med att lyssna på mamman, soc och tingsrätten. Skaffa en fast punkt i Sverige. Du har själv sagt att sonen är orolig över att inte veta exakt var du bor.
När du har en fast bostad, om så i en friggebod hos din pappa, så kan du ta upp ärendet med tingsrätten igen, om mamman fortfarande är omedgörlig.
På det senaste du skriver låter det som om mamman försöker skydda barnet från dina hastiga inhopp, och oplanerat leverne.

Överlämning ska ske via skolan, men han har inte varit i skolan på över en vecka nu. Jag pratade med honom strax innan på telefon, han var inställd på att jag skulle komma och hämta honom idag hemma hos dem idag.
Han har rätt att vara hos mej från igår eftermiddag fram till måndag morgon.
Han vet var vi bor nu och är inte orolig alls för att bo här. Mamman vet också var vi bor. Han ville följa med mej, mamman lyssnade inte på honom.

Anonym (Pappa) Trådstartaren

Thu 19 Mar 2020 18:08

#290

Anonym (a) skrev 2020-03-19 17:47:08 följande:

Det är naturligtvis mamman du skall prata med för att bestämma överlämning. Blanda inte in pojken i sådant som förvärrar hans situation. Han kan inte gå emot mamman.

Han har rätt att bli lyssnad på!
Det här handlar om att mamman är arg på mej för att jag inte kontaktade min pappa som hon ville. Är det tillräckligt skäl för att neka umgänge?

Anonym (Pappa) Trådstartaren

Thu 19 Mar 2020 18:44

#292

Anonym (adress?) skrev 2020-03-19 17:52:47 följande:

Fast varför pratar du med honom om att du ska komma när du fått nej till att komma? Det här måste lösas mellan de vuxna och helt utan att blanda in din stackars son. Förstår du inte det? Fatta så traumatiskt för honom att stå där mellan er. Han ska INTE behöva utsättas för det här. Spelar ingen roll vem av er som har fel, lös det för guds skull utan pojken. Du har blivit ombedd att inte komma till skolan och att inte komma till hennes hus, och ändå gör du det. Det är riktigt dåligt föräldraskap faktiskt.

Annita skrev 2020-03-19 18:24:41 följande:

Bra formulerat! Stackars pojke :'(

Det verkar som att ni tycker att det är hemskt med en pappa som vill träffa sin son, till och med när barnet har umgängesrätt med pappan.

Överlämning ska ske via skolan, inte via mammans bostad. Men vad ska jag göra när mamman inte tar honom till skolan.

Ja, det är mycket synd om min son som får utstå känslomässig misshandel av sin mamma, utan att någon vuxen i omgivningen stoppar henne.
Socialtjänsten blockerar konsekvent alla mina försök att skydda min son.

Anonym (Pappa) Trådstartaren

Thu 19 Mar 2020 19:13

#295

Anonym (adress?) skrev 2020-03-19 18:54:43 följande:

Vad du ska göra? Återigen, ni ska lösa detta utan pojkens inblandning. Du ska omedelbart sluta att utsätta pojken för detta.

Han saknar mej, han mår bra av att vara med mej, han har rätt att vara med mej varannan vecka från onsdag eftermiddag till måndag morgon, han vill vara med mej.

Mamman är sjuk, hon är känslomässigt våldsam mot vår son och mej, det är omöjligt att försöka resonera med henne.

Så vad vill du att jag ska sluta utsätta honom för?
Sluta försöka hämta honom?
Sluta prata med honom?

Anonym (Pappa) Trådstartaren

Thu 19 Mar 2020 19:17

#296

Annita skrev 2020-03-19 19:05:56 följande:

Det hemska är att du står och pratar med honom vid balkongen trots att du rimligtvis redan vet att mamman inte kommer att släppa in dig.

Ibland släpper hon iväg honom, ibland inte, omöjligt att veta i förväg.
Jag går bara hem till dem om han inte är i skolan när det är dags för överlämning till mej.

Anonym (Pappa) Trådstartaren

Thu 19 Mar 2020 19:56

#299

Anonym (adress?) skrev 2020-03-19 19:27:54 följande:

Ok, vi försöker igen. Du ska sluta att åka dit när mamman sagt nej för det kommer att leda till stress för din son. Du ska också sluta att säga till din son att du ska komma när mamman sagt nej för det leder också till stress för din son.

Att bo med en förälder som med största sannolikhet har någon allvarligare form av kluster b störning och samtidigt bli isolerad från den andra föräldern som bryr sig om en på riktigt, är extremt stressfullt.

Tror du på fullaste allvar att det skulle leda till någonting positivt för min son om jag överger honom och slutar försöka hämta honom när han har rätt att vara med mej?

Anonym (Pappa) Trådstartaren

Thu 19 Mar 2020 20:19

#301

Anonym (a) skrev 2020-03-19 19:32:21 följande:

Du skall inte åka dit innan mamman sagt ok. Du skall inte banka på dörren och utsätta din son för ett trauma. Du skall inte prata med honom från balkongen om hur mycket han vill vara hos dig, när mamman sedan kör iväg dig. Han skall inte överhuvudtaget behöva se sin mamma köra iväg sin pappa. Ni skall lösa detta på annat vis. Du skall aldrig aldrig komma hem till henne när hon sagt att du skall hålla dig borta och att hon inte kommer lämna ut sonen. Han mår dåligt av ditt agerande.

Jo, jag knackade lite försiktigt på dörren med ett finger, mamman säger att jag bankade på dörren.
Min son ska gå i skolan, inte sitta isolerad i lägenheten hemma hos sin mamma.
Han pratar bäbisspråk när han är hos sin mamma och lyder allt hon säger som en robot. Han har umgängesrätt med mej som mamman ständigt saboterar.
Idag var han rädd för att kommunen skulle komma och hämta honom om han kom hem till mej, för det hade mamma sagt till honom.

Det är djupt oroande hur samhället och folk i allmänhet backar upp känslomässigt våldsamma mammor och jag tror att det är bra att personer i liknande situation som mej kan ta del av min historia.

Anonym (Pappa) Trådstartaren

Thu 19 Mar 2020 20:24

#303

Anonym (adress?) skrev 2020-03-19 20:10:19 följande:

INGEN har sagt att du ska överge honom. Du ska lösa problemet när han INTE är där. Är det verkligen så svårt att förstå?

Hur ska jag lösa problemet tycker du?

Anonym (Pappa) Trådstartaren

Thu 19 Mar 2020 20:34

#306

Anonym (a) skrev 2020-03-19 20:20:11 följande:

Du måste lösa problemet på ett annat vis. Du måste fixa så att han lämnas till dig utan att det blir dragkamp mellan hans föräldrar. Du skall INTE lösa problemet genom att försöka hämta honom när mamman kommer göra motstånd.
Om enda sättet att få henne att lämna ut sonen på ett smidigt sätt är att du tar kontakt med din pappa så är det vad du måste göra. Om ett annat sätt är att gå via tingsrätten så får du göra så. Men sluta genast att bete dig som du gör inför din son! Det du (möjlightvis) kan göra är att förklara för honom i telefon att du inte kommer att ställa till en scen genom att hämta honom på detta vis. Du får säga att du gärna vill träffa honom men att du och mamman skall jobba fram en bättre överrenskommelse. Han skall kunna vara lugn över att du inte står vid huset och skapar oro.

Då tror jag att det bara finns två alternativ

- ansöka om verkställighet för umgänge
- stämma om ensam vårdnad

Mamman har konsekvent skapat problem vid överlämning i flera år nu, och vår son har skyhög frånvaro från skolan när han är hos sin mamma, jag orkar inte med detta hur länge som helst.

Anonym (Pappa) Trådstartaren

Thu 19 Mar 2020 20:43

#307

Anonym (adress?) skrev 2020-03-19 20:29:44 följande:

Skaffa fast bostad i Sverige. Gå via rätten. Vad som helst, förutom att utsätta pojken för fler konfrontationer er föräldrar emellan.

Mamman konfronterar mej gärna framför vår son, jag konfronterar mamman via email. Hon förstår inte att vår son tar skada av hon skäller på mej framför honom eller om hon pratar illa om mej så han hör.

Vad ska jag göra förutom att lägga på när hon tar över telefonen från min son och skriker på mej framför honom?

Anonym (Pappa) Trådstartaren

Thu 19 Mar 2020 20:45

#308

Anonym (adress?) skrev 2020-03-19 20:27:05 följande:

Du ska inte åka dit, även om du så blåser på dörren.

Inte ens om min son gråter i telefonen och säger att mamma slog honom?

Socialtjänsten har placerat min 8 åriga son i ett jourhem

INNEHÅLL