Är MIN man otrogen?

INGEN vet hur ett förhållande kommer vara om 10 år, ALLA förhållanden förändras med tid och omständigheter. Det är därför man säger att ÄRLIG kommunikation är så viktigt. Så man kan prata med varandra om saker som gnager på en och förhoppningsvis lösa det. Och kan man inte lösa problem så kan man alltid gå isär.

Så gör människor med karaktär, sen har vi fega människor utan karaktär som inte klarar av att stå för vad de vill och är för fega för att ta en konflikt kring saker de är missnöjda med eller för fega för att bryta om om man inte kommer överens. Så de går hellre bakom ryggen för att tillfredsställa vad de nu är missnöjda med.

Samma personer är så pass fega att de inte ens klarar av att vara ärliga med sig själva om sin feghet utan snackar istället bort sin feghet för sig själva med alla möjliga dåliga ursäkter för att inte sabba sin självbild. Kontentan blir att de får en enormt falsk självbild där de tror något om sig själva som inte stämmer med verkligheten och hur de agerar.

Såna människor ska man helst inte ha ett förhållande med för de är inte mogna nog att hantera förändringar i ett förhållande.

Ok, så om psykologen inte säger det du vill höra så byter du ut hen tills du hittar någon som säger det du vill höra?

Eller en psykolog som inte säger det folk vill höra utan vad personen behöver höra?

Motiverande samtal beror ju kanske på VAD man vill motivera folk till? Om en person vill göra något som är skadligt för henne shälv, ska man motivera personen att göra det?

Ok, fast det är i så fall en ganska känslig balansgång för det kan ju lika gärna vara så att minsta lilla lilla hint om att psykologen inte håller med om det man själv vill triggar ett byte?

Borde man inte själv fråga sig varför man öht går i terapi om man bara vill få medhåll?

Absolut, bra att TS går i terapi. Dock tycker jag inte man bara kan lägga all skuld på terapeutens brist på taktkänsla utan även en del på TS inställning till vad som sägs. Även om mycket hänger på terapeutens kompetens så ligger ju en hel del hos den som söker hjälp, terapi är ju ingen magi.

Hur många misslyckade terapier beror på terapeuten och hur många beror på den söker? Hur många ger inte upp för snabbt när det som sägs inte är vad man vill höra?

Och alla dessa människor som säger sig vara odömande men dömer människor som inte tycker som de gör ganska hårt ändå.... usch 

Jag tror de flesta här har förstått vad TS vill, men bara för att TS vill nåt så behöver man ju inte hålla med om det, jag menar om någon vill hoppa framför ett tåg, står du där och klappar och ropar heja heja, gör det bara gör det.... bara för att det är vad personen vill? Eller kan det vara så att om du tycker det personen vill göra är destruktivt så kommer du försöka avråda från det TROTTS att du vet att det inte är vad personen vill?

Det spelar ingen roll om hon bara tycker eller har bestämt sig, vi behöver inte hålla med för det.

Varför har du så svårt för att folk kan tycka olika?

För dig är det kanske ett steg framåt, för de som inte håller med om att det är en bra idé är det ett stort steg bakåt och vidare till ett dysfunktionellt förhållande med en man som inte är värd det.

Tydligen har du det eftersom du verkar tycka att alla som inte tycker att gå tillbaka till en sån "man" är en bra idé ska vara tysta och inte yttra sig.

Är det du som sätter när det är bra tillfälle att inte hålla med?

Ja men det är du det, andra har kanske tagit samma steg och det visat sig förödande. I en öppen tråd kan alla säga vad de tycker, det finns inget krav på medhåll.

Det handlar inte enbart om att kunna eller inte kunna förlåta, det handlar precis lika mycket om hur den du förlåter sen beter sig. Att förlåta KAN vara bra OM personen förtjänar det. I annat fall är det bara självdestruktivt.