7-åring som vägrar skolan

Det behövs också skolor som ger lärare förutsättningar att göra som Got. 
Det behöver man ha i åtanke, så man inte lägger orimliga förväntningar på en enskild individ. 

Hos oss inkluderar tiden från elevernas lunch till fritids lärarnas egna enda paus/rast under dagen, till exempel. Ska man få en rimlig arbetssituation behöver man ju få äta och gå på toa någon gång.. Har man inte paus under elevernas lunchrast är det administrativ tid, vilken behöver tas igen på em om man skippar den över lunch. En halvtimme om dagen är 2,5  timme per vecka, tid som många faktiskt inte har. Att rent fysiskt ställa iordning för lektionen efter är ju också svårt att göra någon annan tid än på elevernas rast.

Med det sagt låter upplägget som Got körde med väldigt bra för eleven. Men det krävs ofta en struktur som hela arbetslaget samarbetar kring, för att få till en sådan lösning. Tänker att samtalet med er lärare kan bli mer konstruktivt om ni vet om det, så ni inte blir besvikna om klassläraren faktiskt inte själv kan följa ert barn överallt. 

Vad säger BUP då?

Har haft flera elever som inte velat att föräldern går och som gråtit, klängt sig fast etc. Rådet de fått från specialister har varit att i princip göra som på förskolan, fysiskt lämna över barnet till en vuxen på skolan och gå. Även om barnet springer efter, får ångest etc. 

Såklart jobbigt att barnet är ledset, men oftast går det över efter en liten stund och de lär sig med tiden. Så längre föräldrarna är lugna, trygga och tydliga och signalerar att de litar på skolan och att barnet kommer få det bra och så länge det finns någon på skolan som möter upp. Kanske gäller inte det i alla fall, men som sagt de elever jag mött i liknande ålder har alla fått rådet att hellre möta ångesten än undvika den.